Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Fysiologi Läran om människokroppen. Varför ska vi lära oss detta? Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om hur den egna kroppen.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Fysiologi Läran om människokroppen. Varför ska vi lära oss detta? Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om hur den egna kroppen."— Presentationens avskrift:

1 Fysiologi Läran om människokroppen

2 Varför ska vi lära oss detta? Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om hur den egna kroppen fungerar i arbete, om livsstilens betydelse och om konsekvenserna av fysisk aktivitet och inaktivitet. Undervisningen ska utgöras av fysiska aktiviteter utformade så att alla kan delta och utvecklas utifrån egna förutsättningar. Den ska bidra till att eleverna utvecklar förmåga att anpassa fysiska aktiviteter utifrån sina behov, syften och mål. I undervisningen ska erfarenheterna av fysiska aktiviteter relateras till fakta och teorier.

3 Varför ska vi lära oss detta? Förmåga som ska utvecklas Förmåga att planera och genomföra fysiska aktiviteter som befäster och vidareutvecklar kroppslig förmåga och hälsa. Centralt innehåll ● Den fysiska aktivitetens och livsstilens betydelse för kroppslig förmåga och hälsa. ● Träningsmetoder och deras effekter, till exempel konditions- och koordinationsträning. ● Arbets- och studiemiljöer: samspel mellan situationens krav och människan utifrån ergonomiska aspekter, till exempel kroppslig balans och lyftteknik.

4 “Undersökning av naturen” ● Humanfysiologi: Hur fungerar kroppens organ och vävnader? ● Fokus o Skelett och leder o Muskler o Nervsystem o Syresättning o Energigivande processer

5 Kunskap är makt ● Uppbyggnad ● Funktion ● Effekt Lär dig hur din egen kropp fungerar och ta ett aktivt ansvar för din hälsa!

6 Skelett Kroppen består av 206 ben. Förhållandet mellan våra ben och muskler bestämmer våra rörelser. Benens funktion ● Stödjande ● Skyddande ● Utföra rörelser ● Lagra mineraler ● Bilda blodkroppar

7 Ben delas in i fem olika grupper ● Rörben ● Korta ben ● Platta ben ● Oregelbundna ben ● Sesamben

8 Rörben Utgör kroppens form och utgör möjlighet till våra rörelser. Rörben finns bland annat i underarm, mellanhand och i fingrarna.

9 Korta ben De korta benen är symmetriska. Benen i handled och i fotled

10 Platta ben Har fått sitt namn efter sin platta form. Finns i huvudet, bröstkorgen och i skuldran.

11 Oregelbundna ben Helt enkelt de ben som inte är rörben, korta ben eller platta ben. Ryggkotorna är exempel på oregelbundna ben.

12 Sesamben Ovala fria ben som vanligtvis finns i musklernas senor. Knäskålen är ett exempel på ett sesamben.

13 Benets delar Metafys, epifys, diafys, ledyta,benhinna, märghåla, kompakt ben, ledbrosk, spongiöst ben.

14 Leder Det ställe där två eller flera ben förenas kallas led. Det som håller ihop benen i en led kallas ligament. Ligamentet binder samman benens ändar med varandra och på så sätt underlättar eller begränsar rörelserna mellan benen. Ligamentets största uppgift är att hindra allt för stora rörelseutslag.

15 Det finns två typer av leder Fria och strama De fria har sex stycken undertyper De strama har tre stycken undertyper

16 Fria ● Gångjärnsled : Finns i fingrar, tår, knän och armbåge ● Kulled : Finns i axelled och högtled ● Planled : Leder i bland annat handen och foten ● Äggled : Leder i bland annat handled ● Sadelled : Leder i mellan handled och tummen ● Vridled : Ben i underarmen som roterar runt överarmsbenet är exempel på en vridled

17 Strama ● Suturer : Exempelvis Skallbenet. Leder helt utan rörelser. ● Broskfogar : Liten rörelse. Exempelvis lederna i ryggraden. ● Bindvävsfogar : Dessa förenar ben där det förekommer mycket liten rörelse eller inge rörelse alls.

18 Det muskulära systemet ● Ca 600 muskler o Glattmuskulatur (automatiska rörelser i inre organ) o Hjärtmuskulatur (hjärtat) o Skelettmuskulatur (viljestyrda) ● Ca 45% av den totala kroppsvikten

19

20 Funktion ● Möjliggör rörelse ● Stadga åt skelett ● Skyddd åt inre organ ● Möjlighet att tala, svälja och tugga ● Visa känseluttryck i form av olika miner ● Kontroll över tarm och urinblåsa ● Hjälp att hålla kroppstemperaturen

21 Skelettmusklernas uppbyggnad

22 Muskelfibrer Två typer - långsamma och snabba Typ 1 - långsamma och uthålliga Typ 2a - relativt snabba, starka och uthålliga Typ 2x - mycket starka och snabba men inte uthålliga

23

24 Ursprung och fäste

25 Tonus ● Musklerna är aldrig helt avslappnade o Tonus ● Tonus ökar vid smärta eller nervositet ● Vid rörelse samverkar flera muskler (sträck- och böjmusklerna)

26 Musklernas funktion vid rörelse ● Agonister o Parallella muskler i samma led ● Synergister o Muskler som agonisterna samarbetar med ● Antagonister o Muskler som har motsatt funktion i samma led

27

28 Musklernas arbetssätt ● Dynamiskt arbete o En rörelse utförs o Muskeln förlängs eller förkortas ● Statiskt arbete o Ingen rörelse utförs o Muskeln är oförändrad

29 Dynamiskt och statiskt arbete

30 Konsekvenser av aktivitet/inaktivitet Aktiv Starka muskler Skyddar mot ledskador och ryggbesvär Inaktiv Svagare och mindre muskler Sämre skydd

31 Muskler Biceps Triceps Deltoideus (främre, mellan, bakre) Pectoralis major Trapezius Latissimus Dorsi Rectus Abdominis Quadriceps Gluteus Maximus Hamstrings Gastrocnemius Soleus Tvåhävdade armböjaren Trehövdade armsträckaren Deltamuskeln Stora bröstmuskeln Kappmuskeln Breda ryggmuskeln Raka bukmuskeln Fyrhövdade lårmuskeln Sätesmuskeln Bakre lårmuskeln Tvillingvadmuskeln Djupa vadmuskeln

32 Nervsystem Centrala nervsystemet (CNS) Består av hjärnan och ryggmärgen Perifera nervsystemet (PNS) Består av hjärnstammen samt ett antal nerver som utgår från ryggmärgen.

33 En nerv består av buntar av fibrer som förgrenas ut och står i kontakt med med sinnesceller,körtlar och muskler. Ischiasnerven : Den längsta och tjockaste nerven. Den löper från ryggslutet längs hela baklåret.

34 Nervsystemets uppbyggnad

35 Nervens tre huvudfunktioner 1.Att motta information från omvärlden eller kroppens egna organ. 2.Att bearbeta och fördela informationen inom nervsystemet. 3.Att sätta igång och reglera kroppens olika funktionella system.

36 Nervsystemets funktioner kan delas upp efter huruvida de styrs av viljan eller ej. Somatiska : Viljestyrda rörelser, vår motoriska kontroll. Autonoma : Utan viljans inblandning, ex hjärtat.

37 Nervsystemet kan tränas ● Genom träning kan man öka storleken på motoriska eneheter så att fler muskelfibrer aktiveras. ● Myelinhinnor blir tjockare, vilket ökar hastigheten nervsignaler. Förloppet mellan beslut och handling minskar. ● Det motoriska minnet ökar, vilket förbättrar den motoriska kontrollen. ● Särskilda rörelser kan automatiseras och sker då utan eller med begränsad medveten kontroll.

38 Syresättning ● En avgörande roll för människans prestationsförmåga. ● Förmågan att ta upp och använda syre är intressant ut ett träningsperspektiv. ● Behovet av syre ökar i takt med att arbetsbelastningen ökar.

39 Mätning av syreupptagningsförmågan Mäts i millimeter upptaget syre per minut per kilo kroppsvikt (ml syre/min/kg) På det viset får man fram den maximala syreupptagningsförmågan i förhållande till kroppen. Detta kallas testvärde och avslöjar hur bra kondition man har.

40 Syretransporten

41 Syresättningens effekter vid motion och träning Träning utvecklar kapillärnätverket vilket leder till fler möjligheter förblodet att lämna över syret eftersom avståndet mellan muskel och kapillärer minskar. Slaggprodukter forslas bort smidigare. En ökad muskelvolym bergänsar syreupptagningen. Mängden mitokondrier i muskeln ökar genom träning. Hjärtats minutvolym utvecklas genom träning.

42 Energigivande processer Energi - nödvändigt för kroppens funktioner, även i vila. Exempel på energi - Fett och kolhydrater Lagring av fett och kolhydrater

43 Fett och kolhydrater som bränsle Fett o används som bränsle främst vid lätta arbete Kolhydrater o Används som bränsle vid hårdare arbete

44 Förbränning/Spjälkning Förbränning ● Fett eller kolhydrater + Syre → Energi för muskelarbete + koldioxid och vatten Spjälkning ● Kolhydrat → Energi för muskelarbete + mjölksyra

45 Källor Böcker Anatomi för idrotten, Robert S. Behnke Idrott och Hälsa 1 och 2, Johan Paulsson, Daniel Svalner Idrott och hälsa, Bengt Johansson Idrottens träningslära, Claes Annerstedt, Asbjörn Gjerset Internet https://trainelite.com/top-5-exercises-to-build-your-biceps/


Ladda ner ppt "Fysiologi Läran om människokroppen. Varför ska vi lära oss detta? Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om hur den egna kroppen."

Liknande presentationer


Google-annonser