Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Kartografi Att ha grundläggande kunskaper om kartor, projektioner, koordinatsystem samt kartografisk presentationsteknik gör en till en bättre GIS- användare.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Kartografi Att ha grundläggande kunskaper om kartor, projektioner, koordinatsystem samt kartografisk presentationsteknik gör en till en bättre GIS- användare."— Presentationens avskrift:

1

2 Kartografi Att ha grundläggande kunskaper om kartor, projektioner, koordinatsystem samt kartografisk presentationsteknik gör en till en bättre GIS- användare ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

3 En bild av verkligheten ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

4 Sfären skall avbildas på en plan yta i il l t l ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

5 Jorden är inte alls rund Med olika projektioner styr man kartans egenskaper. Två kartor med olika projektion kan inte överlagras eftersom de inte kommer att passa till varandra ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

6 Projektioner Det finns olika sätt att överföra sfären till en plankarta. De baseras på tre grundformer: 1.Azimutal 2.Konisk 3.Cylindrisk ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

7 Azimutal projektion Används mest för de polnära områdena ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

8 Konisk projektion Den koniska projektionen är korrekt där konen tangerar sfären ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

9 Cylindrisk projektion Denna är den vanligaste för de flesta kartor. Mercators projektion är cylindrisk. ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

10 Universal Transverse Mercator En transversell projektion har konen eller cylindern liggande. U niversal T ransverse M ercator (UTM) är en av de mest kända projektionerna. Den används till kartor över hela världen och är grunden för UTM-systemet, som delar jordklotet i 60 zoner om 6º i öst-västlig riktning. ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

11 För att kunna ange var ett objekt finns måste vi ha ett koordinatsystem som delar in vår karta i x och y. Y Y Koordinatsystem D e t v a n l i g a s t e k o o r d i n a t s y s t e m e t ä r d e t g e o g r a f i s k a s o m a n g e r x o c h y i g r a d e r, m i n u t e r o c h s e k u n d e r e l l e r i g r a d e r o c h d e c i m a l a g r a d e r. I Sverige använder vi mest RT 90 RT gon V ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS x x x Y Y

12 Koordinatsystem Precis som kartor med olika projektioner kan inte kartor med olika koordinatsystem överlagras Här ligger i Malmö RT V medan Skåne ligger i RT 90. Resultatet blir att Malmö inte kan överlagras med den andra kartan. ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

13 Kartan ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS En karta innehåller information Kartan måste vara lika ”läsbar” som en bok Kartan måste vara en generalisering av verkligheten Visualisering och presentationsteknik

14 Kartan ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS Den här kartan innehåller för mycket information för att vara läsbar

15 Kartan ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS Fel färger Fula färger För lika färger För mycket information? Inga symboler

16 Kartan ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS Vattendrag och sjöar avbildas med en ”naturlig” färg Vägarna med dubble linjer för att skiljas från administrativa gränser Vilsam bakgrund Tätorter utan mönster ger ett ”lugnare” intryck

17 Generalisering ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS Skalan bestämmer hur mycket detaljer som kan finnas med Tillämpningar och behov kan också påverka Finns ofta för stor noggrannhet i våra data = onödigt stor lagringsplats, onödigt långa inläsningstider Sunt förnuft vid val av data

18 Generalisering ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS Symbolisering Klassificering Interpolering Förenkling

19 Generalisering ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS Röda kartans vägar (röda) och Gröna kartans vägar (Grönt) Översiktskartan visar bara de största och viktigaste vägarna medan Gröna kartan visar i stort sett alla vägar

20 Generalisering ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS Det är inte bara vilka vägar som visas som skiljer kartorna åt. Antalet koordinatpar per linje är betydligt högre på den Gröna kartan, vilket gör att dess linjer blir mer komplexa och verklighetstrogna

21 Svenska kartserier ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS Karta/kartserieSkalaAntal kartblad Specialinriktning Ekonomiska kartan 1: : Detaljerad redovisning av fastigheter, gränser, fornlämningar och åker. Gula kartan1: Som ovan Fastighetskartan1: : Ersätter Ekonomiska och Gula kartan Gröna kartan Terrängkartan 1: Fullständig markslagsredovisning. Småvägar, stigar och vägbommar. Blå kartan Vägkartan 1: Detaljerad vägkarta med stor yttäckning Fjällkartan1: Aktuell och tillförlitlig fjällinformation; leder, broar, stugor, hjälptelefoner m m. Röda kartan Översiktskartan 1: Översiktskarta för län och regioner. Landskapsredovisning.


Ladda ner ppt "Kartografi Att ha grundläggande kunskaper om kartor, projektioner, koordinatsystem samt kartografisk presentationsteknik gör en till en bättre GIS- användare."

Liknande presentationer


Google-annonser