Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Datalagring Data lagras på olika sätt beroende på vilken lösning man väljer för sitt GIS. Varje lagringstyp har sina för respektive nackdelar. ©Ulrik Mårtensson,

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Datalagring Data lagras på olika sätt beroende på vilken lösning man väljer för sitt GIS. Varje lagringstyp har sina för respektive nackdelar. ©Ulrik Mårtensson,"— Presentationens avskrift:

1 Datalagring Data lagras på olika sätt beroende på vilken lösning man väljer för sitt GIS. Varje lagringstyp har sina för respektive nackdelar. ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

2 Data för GIS •Rumslig information (koordinater, uppgifter som beskriver var) •Attributinformation (uppgifter som beskriver vad) ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

3 Geometriska grundelement •Punkt: Träd, brunn, mätstation •Linje: Väg, dike, telefonledning •Yta: Sjöyta, vegetation, bebyggelse Dessutom måste kontinuerliga ytor (topografi, temperatur, radonhalt) kunna hanteras av systemet ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

4 Attributinformation Anger vad de geometriska grundelementen beskriver för objekt. Ett geometriskt grundelement kan ha mer än ett attribut kopplat till sig, t.ex. kan en punkt som beskriver en brunn ha attributen: Djup, vattenföring, ägare, jordart, berggrund, fastighetsbeteckning, användning, mm. ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

5 Koppling mellan rumslig data och attribut Grundtanken i de flesta GIS program är att varje objekt eller geometriskt grundelement har ett unikt ID-nummer. Detta ID används för att koppla attribut till den rumsliga informationen. Data kan lagras i två separata tabeller, som båda innehåller dessa ID, vilket används för att länka ihop informationen och synliggöra de attribut som finns kopplade till ett visst objekt. ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

6 De geometriska grundelementen punkt, linje och yta lagras oftast som koordinater eller snarare koordinatpar (x och y) Till varje grundelement hör också ett unikt ID- nummer som gör att man kan identifiera varje element och koppla annan information till just detta element (attribut) ID=1, X 1,Y 1 ID=2, X 2,Y 2 ID=3, X 3,Y 3 Osv... ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

7 Punkter ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

8 Punkter Varje punkt lagras som ett ID- nummer med tillhörande koordinatpar ID=1 X 1,Y 1 ID=2 X 2,Y 2 ID=3 X 3,Y 3 IDTypÄgareVärdeSkickHöjd 1AEva400Bra1,75 2KOlle300Bra1,92 3VKarin600Bra14,34 IDX-koordY-koord Länkning via ID-nummer Koordinatfil Attributdatafil ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

9 Linjer ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

10 Linjer Varje linje lagras som ett ID- Nummer med antal tillhörande koordinatpar (ett för varje brytpunkt) med start och stopp koordinater som ofta kallas noder ID=1 är alla koordinatpar mellan noderna (A) och (B) ID=1 X 1,Y 1 X 2,Y 2 X 3,Y 3 X 4,Y 4 X 5,Y 5 X 6,Y 6 X 7,Y 7 X 8,Y 8 ID=2 X 1,Y 1 X 2,Y 2 X 3,Y 3 X 4,Y 4 = samma som X 8,Y 8 ovan eftersom linjerna delar en nod X 1,Y 1 X 2,Y 2 X 8,Y 8 X 3,Y 3 A B C ID=2 är alla koordinatpar mellan noderna (B) och (C) Koordinatfil, koppling till attribut sker via Id-nummer ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

11 Ytor (polygoner) ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

12 Ytor – mer komplicerad lagringsstruktur Varje yta lagras som en eller flera begränsningslinjer, var och en med ett unikt ID- nummer ID=1 X 1,Y 1 X 2,Y 2 X 3,Y 3 X 4,Y 4 X 5,Y 5 X 6,Y 6 X 7,Y 7 = samma som X 1,Y 1 ovan eftersom begränsningslinjen måste starta och sluta i samma punkt X 1,Y 1 X 2,Y 2 X 7,Y 7 X 3,Y 3 A Koordinatfil för ytans begränsningslinje Noden (A) är start och slutpunkt för begränsningslinjen och det första och sista koordinatparet har alltså samma koordinater ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

13 Polygontopologi: skapas genom att ytan får en egen Id-punkt som används för att knyta attribut till ytan X 1,Y 1 X 2,Y 2 X 3,Y 3 IDTypÄgareVärdeSkickHöjd 1AEva400Bra1,75 IDX-koordY-koord Länkning via ID-nummer KoordinatfilAttributdatafil En punkt med ID=1 läggs till och ett yt-skikt (polygoner) byggs genom att begränsningslinjer och ID-punkt kopplas ihop ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

14 Punkter, linjer och polygoner kan användas för att beskriva de flesta objekt vi önskar avbilda MEN ! Det finns undantagDet finns undantag OCH HUR GÖR VI DÅ ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

15 Exempel •Topografi •Radonhalt i mark •Temperatur •Avstånd till köpcentrum eller annan service •Transportkostnader DVS – Kontinuerliga ytor ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

16 Kontinuerlig yta En kontinuerlig yta innehåller ett visst antal celler, var och en med ett unikt värde. För att kunna visa en sådan yta måste värdena klassas i intervall, annars blir bilden svår eller omöjlig att tolka. ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

17 Rasterdata När vi zoomar i bilden ser vi att data inte längre byggs upp av linjer utan av ”rutor” eller celler. Kontinuerliga data är mycket svåra att lagra med vektorer eller koordinater och lagras därför som RASTERDATA istället ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

18 Rastermodell och vektormodell Skillnaden mellan raster- och vektorlagring är uppenbar. Att använda vektorlagring innebär att man har betydligt större möjligheter att följa linjer som skall återges exakt. Men rastermodellens rutnät är praktiskt för att återge kontinuerliga ytor. ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

19 Rasterdata i sin enklaste form Principen för rasterdata är att området som skall avbildas delas in i ett rutnät som består av celler med en bestämd storlek. Cellstorleken kan översättas till en cellstorlek i verkligheten, t.ex. 10 x 10 m. Cellerna är oftast kvadrater. ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

20 Rasterdata i sin enklaste form X-koordY-koordZ-koord Den enklaste formen av rasterdata – Det som var ID-nummer i vektorstrukturen används för att lagra ett cellvärde (ibland kallat Z-koordinat, eftersom rasterdata vanligen används för lagring av topografi). X- och Y- koordinaterna kan vara antingen cellens plats i rastret eller faktiska koordinater i ett koordinatsystem Cell x=1, y=1 Cell x=2, y=1 Så här lagras t.ex. gula kartan som rasterbild ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

21 Rasterdata i sin enklaste form Cellvärdena anger vilken färg cellen skall få och på så vis byggs kartan upp till en bild Men cellvärdena skulle lika gärna kunna representera t.ex. höjd över havet i meter ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

22 Rasterdata i mer komplex form IDTypÄgareHöjdAnslutDistr 1PrivatOlsson0.5Finns41 IDX-koordY-koord KoordinatfilAttributdatafil Länkning via ID-nummer Z-värdet är här ett ID- nummer som kan användas för att länka attribut till cellen ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

23 Rasterdata En nackdel med rasterdata är att om man vill öka upplösningen ökar datamängden som måste lagras med en faktor två A a ca b Objektet A består i verkligheten av objekten a, b och c men upplösningen måste ökas för att dessa skall bli synliga 10 meters upplösning 5 meters upplösning ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

24 Raster - Vektor •Enkel struktur •Enkel och snabb analys •Kontinuerliga ytor •Billigt •Avancerad databas •Hög lägesprecision •Snygga kartor •Kompakt lagring F ö r d e l a r ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

25 Raster - Vektor •Stora datavolymer •Låg lägesprecision •Svårt att projicera •Enkel databas •”Fula” kartor •Komplicerad struktur •Svårt att överlagra •Inga operationer på delar av polygoner •Dyrt N a c k d e l a r ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

26 Raster - Vektor ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

27 s Krav på data •Precision •Aktualitet •Vedertagen •Definierad •Anpassad •Tillgänglig •Digital ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS


Ladda ner ppt "Datalagring Data lagras på olika sätt beroende på vilken lösning man väljer för sitt GIS. Varje lagringstyp har sina för respektive nackdelar. ©Ulrik Mårtensson,"

Liknande presentationer


Google-annonser