Utbildningen i Finland. Utbildningssystemet Figur:

En presentation över ämnet: "Utbildningen i Finland. Utbildningssystemet Figur:"— Presentationens avskrift:

1 Utbildningen i Finland

2 Utbildningssystemet Figur: http://www.oph.fi/utbildning_och_examinahttp://www.oph.fi/utbildning_och_examina

3 Första stadiet Grundskolan omfattar årskurserna 1–9 och är avsedd för hela åldersklassen (7–16-åringar). Undervisningen, läroböckerna och övriga läromedel är avgiftsfria. Ungefär 3 200 skolor i Finland

4 Privata skolor I Sverige friskolor ca 80 privata skolor i Finland Privata skolor undervisar under 2 % av alla elever som deltar i den grundläggande utbildningen. Det är tillåtet att upprätthålla privata skolor men de får inte ge vinst.

5 Statliga läroanstalter Allmänbildande specialundervisning (6) Språkskolorna (2) Europaskolan i Helsingfors Statens skolhem (6 stycken)

6 Pisaundersökning I PISA utvärderar man vart tredje år kunskaperna i matematik, naturvetenskaper och läsförståelse hos ungdomar i åldern 15 år PISA 2012: matematik PISA 2009: läsförståelse PISA 2006: naturvetenskaper PISA 2003: matematik PISA 2000: läsförståelse

7 PISA 2012

8 PISA 2003-2012 http://www.minedu.fi/export/sites/default/OPM/Julkaisut/2013/liitteet/PISA12 _broschyr.pdf?lang=sv

9 http://www.oph.fi/download/131646_OPH_Opettajat_Suomessa_2010_2.pdf

10 http://www.yksityiskoulut.fi/ https://www.theseus.fi/bitstream/handle/10024/ 55740/Major_Laknern%C3%A9_Anna.pdf?seque nce=1 https://www.theseus.fi/bitstream/handle/10024/ 55740/Major_Laknern%C3%A9_Anna.pdf?seque nce=1 http://svenska.yle.fi/arkivet/artikkelit/rudolf_stei nerskolan_i_finland_63331.html#media=63347 http://svenska.yle.fi/arkivet/artikkelit/rudolf_stei nerskolan_i_finland_63331.html#media=63347 http://www.oph.fi/download/142520_Koulukoke musten_kansainvalista_vertailua_2010_seka_mu utokset_Suomessa_ja_Pohjoismaissa_1994- 2010_WHO-Koululaistutkimus_HBSC-Study_.pdf

11 Internationell jämförelse av skolerfarenheter 2010 (kl 5., 7. och 9.) De ungas skolerfarenheter utvecklades mot en positivare riktning från år 1994 till år 2006. Samtidigt ökade andelen sådana unga som inte alls gillade skolan. beträffande mobbning placerade sig Finland i alla åldersklasser ungefär i mitten eleverna upplever att de klarar sig bra i skolan oftare än för cirka 20 år sedan. Självkänslan när det gäller det egna kunnandet har m.a.o. förstärkts.

12

13

14

15

16 Andra stadiet Gymnasiets lärokurs är slutförd när den studerande har avlagt de enskilda ämneslärokurserna med godkända vitsord och då minimiantalet 75 kurser uppfylls. Ansökan till yrkesutbildning sker som regel via den riksomfattande gemensamma ansökan i slutskedet av den grundläggande utbildningen eller gymnasieutbildningen.

17

18

19 Tredje stadiet Högskolesystemet i Finland består av två parallella sektorer: yrkeshögskolorna och universiteten. Universiteten kännetecknas av vetenskaplig forskning och undervisning på högsta nivå Yrkeshögskolorna är inriktade på arbetslivet och baserar sin verksamhet på dess krav på hög yrkeskompetens.

20 Ranking Shanghai Jiao Tong-listan http://www.shanghairanking.com/World-University-Rankings- 2014/Finland.html

21 Times Higher-listan http://www.timeshighereducation.co.uk/world-university- rankings/2014-15/world-ranking/range/001-200 World University Rankings 2014-2015 OBS! det finns omkring 15 000 universitet i världen

22 Vuxenutbildning i Finland Frit bildningsarbete arbetar- och medborgarinstitut folkhögskolor bildningsförbund Grundläggande utbildning för vuxna (grundskolexamen) oftast i folkhögskolor

23 Vuxengymnasium minimiantalet är 44 kurser Yrkesutbildning för vuxna läroavtalsutbildning fristående yrkesexamen arbetskraftspolitisk vuxenutbildning Öppna högskolan

24 PIAAC den internationella vuxenundersökningen De första resultaten av undersökningen publiceras 8.10.2013 Finländska vuxnas genomsnittliga läskunskap och matematiska färdigheter är utmärkta internationellt sett. I fråga om att tillämpa informationsteknik vid problemlösning hör Finland också till de bästa i den internationella jämförelsen.

25 Tutkimus antaa huolestuttavia viitteitä myös siitä, että alle 25-vuotiaiden nuorten aikuisten lukutaidon taso on Suomessa laskenut verrattuna Aikuisten kansainvälisen lukutaitotutkimuksen (IALS) tuloksiin vuodelta 1998. Myös PISA-arvioinnissa on tehty havainto, että suomalaisten nuorten lukutaidon suoritustaso vuosien 2000 ja 2009 välillä on laskenut Yhdessä nämä havainnotkorostavat perusopetuksen kehittämisen tarvetta. Suomen erinomaiset PISA-tulokset ovat hidastaneet peruskoulun uudistushaluja, vaikka tietyt uudistustarpeet ovat olleet nähtävissä jo pitkään: tekemisen tavat ja sisällöt ovat monelta osin hyvin perinteisiä (Luukka ym. 2008), oppiainerajat ylittävä tekstitaitojen opetus on lapsenkengissä ja tietotekniikan opetuskäytön kehitys Suomessa laahaa muiden perässä (OPH 2011). http://www.minedu.fi/export/sites/default/OPM/Julkaisut/2013/liitteet/o km19.pdf?lang=fi http://www.minedu.fi/export/sites/default/OPM/Julkaisut/2013/liitteet/o km19.pdf?lang=fi

26 http://skills.oecd.org/documents/OECD_Skills_Outlook_2013.pdf

27 Utbildningsekonomi Utbildning är en av de största offentliga utgifterna (Figur: http://www.stat.fi/til/kotal/2011/kotal_2011_2013-05- 08_tau_001_sv.html)http://www.stat.fi/til/kotal/2011/kotal_2011_2013-05- 08_tau_001_sv.html

28 http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Utbildning-och-forskning/Investeringar-i- utbildning-och-forskning/Kostnader-per-elev/

29 http://www.stat.fi/artikkelit/2014/art_2014- 09-29_001.html?s=0#1