Sennett (2000). ”The Corrosion of Character: The Personal Consequences of Work in the New Capitalism”. Vad händer med människan i den nya ekonomin? Daniel.

En presentation över ämnet: "Sennett (2000). ”The Corrosion of Character: The Personal Consequences of Work in the New Capitalism”. Vad händer med människan i den nya ekonomin? Daniel."— Presentationens avskrift:

1 Sennett (2000). ”The Corrosion of Character: The Personal Consequences of Work in the New Capitalism”. Vad händer med människan i den nya ekonomin? Daniel Pargman, KTH/medieteknik Prosam VT2007 - 2D1577

2 Expertis, djupa kunskaper Lojalitet, engagemang Kontinuitet, långsiktighet Anställning Flexibilitet, nyfikenhet Inte engagera sig, uppoffra sig Kortsiktighet Projekt, tillfälligt arbete ”Kräver människor som trivs med att inte kunna bedöma följderna av förändring eller veta vad som sker härnäst”    FörrNu

3 Starka band mellan människor Familj, barndomskamrater, nära vänner Svaga band mellan människor Bekanta, ytliga kontakter Granovetter (1973)

4 Du känner 25 personer som vardera känner 25 personer Hur många personer blir det? Svar: mellan 25 - 625 beroende på hur nätverket ser ut Exempel 1 - starka band - 50 personer Exempel 2 - svaga band - 625 personer Vilket nätverk är bäst? Granovetter (1973)

5 ”The strength of weak ties” - styrkan hos svaga band (mellan människor) Starka band mellan människor Familj, barndomskamrater, nära vänner Svaga band mellan människor Bekanta, ytliga kontakter Granovetter (1973)

6 Svaga band är bättre än starka band i dagens samhälle Ex. du söker jobb. Flyktiga kontakter och breda kontaktnät är bäst för att ”ta sig fram” (hitta jobb) Människor som förenas av starka band tenderar att ha gemensamma vänner Starka band ”begränsar” människor till kontakter med andra som liknar dem Svaga band spretar och många olika håll Svaga band fungerar som broar mellan heterogena sociala nätverk och ”täcker in” större delar av ett brett modernt samhälle  Ut och nätverka! Granovetter (1973)

7 Du känner 25 personer som vardera känner 25 personer Exempel 1 - starka band - 50 personer Exempel 2 - svaga band - 625 personer Vilket nätverk är bäst? Jag är del av både nätverk 1 och 2 ovan. Genom vilket nätverk får jag jobbet?  Betydelsen av det starka nätverket krymper i förhållande till det svaga nätverket Granovetter (1973)

8  Betydelsen av det starka nätverket krymper Det svaga nätverket kostar relativt lite (i tid och uppmärksamhet) att underhålla Att ”nätverka” - kunna forma nya svaga kontakter (medans gamla läggs i träda) är ytterst användbart Den kontakt i mitt svaga nätverk genom vilket jag får mitt nya jobb är viktig just nu …men svaga band kan klippas av och ersättas över tiden utan större konsekvenser för nätverket Problem (?) - Vi känner inte något större engagemang eller ansvar för någon särskild person i vårt svaga nätverk Granovetter (1973)

9 …men… vad händer om vi blir arbetslösa, sjuka eller genomgår en livskris? Då har vi mindre nytta av svaga band och större nytta av starka band ”Falling from grace: Downward mobility in the age of affluence” Fritt fall - omvänd klassresa - ju högre man klättrat desto högre proportion lediga positioner nedåt jämfört med uppåt och desto högre fall Kategorin existerar inte - de drabbade är osynliga - det finns inga kulturellt accepterade sätt att hantera ekonomisk nedgång i sin livshistoria Jag får inget jobb, vad är det för fel på mig, vem är jag? Newman (1988)

10 ”The paradox of choice: Why more is less” Vad gör människor lyckliga? Studier i alla delar av värden under decennier - vad gör människor lyckliga? Enkäter om ”subjektivt välbefinnande” ”Jag är nöjd med mitt liv” (1-7) Materiell välfärd? Människor i rika länder är lyckligare än människor i fattiga länder …men bara tills man når över nivån för fattigdom GNP/capita *2 i USA senaste 40 åren GNP/capita *5 i Japan senaste 40 åren Schwartz (2005)

11 Vad gör människor lyckliga? Nära (starka) band till andra människor Vi vill ha nära band, inte ytliga bekantskaper Men nära band tar tid, ställer krav Åtaganden och nära band binder oss, minskar vår frihet att välja fritt Vi blir lyckliga av det som binder oss, inte det som frigör oss? Hirschman (1970), ”Exit, voice, and loyalty” Schwartz (2005)

12 Vad händer med människan i den nya ekonomin? Det finns en risk att de egenskaper som är till nytta i arbetslivet är till men i det privata Bristande lojalitet, engagemang, kontinuitet Karaktär ersätts av en formbar personlighet En ironisk attityd som försvar (?) Sennett (2000)

13 Expertis, djupa kunskaper Lojalitet, engagemang Kontinuitet, långsiktighet Anställning Att binda sig, att välja, att stadga sig Att avstå från att binda sig = att försitta sina chanser Flexibilitet, nyfikenhet Inte engagera sig, uppoffra sig Kortsiktighet Projekt, tillfälligt arbete Att vänta på ett Tillfälle, att ”skjuta upp sitt liv” Att avstå från att binda sig = att hålla möjligheterna öppna    FörrNu Utmaningar men också osäkerhet Möjligheter men också risker Vara aktiv, drivande men också att inte kunna slappna av Byta jobb och flytta regelbundet men också risk för rotlöshet och flyktiga vänskaps- och grannkontakter

14 Small (The village), rural Slowness, tradition Group (projects) Commitment Inequality To be content with, tolerate, submit, ascription Character Relationships as mutual, significant, long-term, informal, personal Big (The city), urban Speed, variation Individual (projects) Convenience Freedom To be discontent, options, strive, achievement Personality Relationships as instrumental, convenient, transient, anonymous Tönnies (1877)    FörrNu GemeinschaftGesellschaft

15 Odla både starka och svaga band Vilka av era studiekamrater kommer ni att ha kontakt med två år efter examen? Var medveten om de svaga bandens begränsningar Glöm inte bort de ”arbetskrävande” starka banden Vi är där vi är - det var inte bättre förr - man får ta det goda med onda och ta sig tid att fundera och reflektera Lärdomar