Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Forskning Prioriteringar Statlig styrning av sjukvården Kunskapsstyrning/nationella riktlinjer.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Forskning Prioriteringar Statlig styrning av sjukvården Kunskapsstyrning/nationella riktlinjer."— Presentationens avskrift:

1 Forskning Prioriteringar Statlig styrning av sjukvården Kunskapsstyrning/nationella riktlinjer

2 Att prioritera En prioritering innebär att rangordna eller välja ut. Rangordning mellan olika alternativ är således i sig en prioritering. Dessutom ingår i begreppet att man utifrån rangordningen väljer ut de alternativ som skall sättas före och åtgärdas framför de alternativ som skall senareläggas eller inte åtgärdas alls.

3 Närliggande begrepp Resursfördelning Ransonering

4 Olika prioriteringsnivåer 1. Beslut om resurstilldelning till hälso- och sjukvården i jämförelse med andra samhällssektorer 2. Beslut om resurstilldelning mellan olika sektorer/specialiteter inom hälso- och sjukvården (förebyggande/botande, öppen/sluten vård, olika specialiteter) 3. Beslut om fördelning av resurser mellan patienter inom en sektor/specialitet 4. Beslut om fördelning av resurser mellan patienter med samma diagnos 5. Beslut om olika – mer eller mindre resurskrävande – diagnos- och behandlingsmetoder för samma patient Nivå 1–2 är horisontella prioriteringar och nivå 3–5 vertikala

5 Etisk plattform (1997) Människovärdesprincipen, enligt vilken alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället Behovs-solidaritetsprincipen, enligt vilken resurserna bör fördelas efter behov Kostnadseffektivitetsprincipen, enligt vilken en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet, bör eftersträvas vid val mellan olika verksamheter och åtgärder

6 Öppna prioriteringar Fyra dimensioner: Offentlighet Användning av kriterier (rigida = öppet) Grad av medvetenhet (hög = öppet) Grad av medborgarinflytande (hög = öppet)

7 Statlig styrning av hälso- och sjukvården Mål Hälsa Riskfördelning Hälsa Riskfördelning Hälsa Opinion Hälsa Opinion Organisation Universitetssjukhus Mentalsjukhus Universitetssjukhus Auktoritet Viss detaljreglering Omfattande detaljreglering Mål och resultat Detaljreglering för budgetkontroll och regionalisering Mål och resultat Tillsyn Avtal Pengar Riktade statsbidrag Utjämning Generella statsbidrag Riktade statsbidrag Utjämning Generella statsbidrag Riktade statsbidrag Utjämning Information Utbildning Forskning Utbildning Forskning Utbildning Forskning Kunskapsförmedling Utbildning Forskning Utökad Kunskapsförmedling.

8 Staten – en förebild Läkemedelsförmånsnämnden Socialstyrelsen

9 Läkemedelsförmånsnämnden Startade sin verksamhet 2002 Besluta vilka läkemedel som ska omfattas av läkemedelsförmånen utifrån den etiska plattformen Hälsoekonomiska utvärderingar Bifall och avslag görs offentliga

10 Socialstyrelsens nationella riktlinjer Inledde arbete 1999 med att utveckla metoder för tillämpning av riksdagsbeslutet om prioriteringar Ta fram beslutstöd: Medicinska (kliniska) riktlinjer och Rangordningslista/vertikal prioritering

11 Bakgrund till projektet Uppdrag till PrioriteringsCentrum från Socialstyrelsen att följa hjärtriktlinjerna Jämförande fallstudie som inkluderar fyra landsting/regioner i olika delar av landet Intervjuer 2004 och 2007 Vi har talat med politiker, tjänstemän och medicinska chefer vid sjukhus och i primärvård

12 Nationella riktlinjer som instrument Mål Likvärdig vård som fördelas efter behov Effektiv användning av sjukvårdens resurser Medel Gemensamma vårdprogram Dialog mellan parter Systematiska och öppna prioriteringsbeslut

13 Observerade förändringar Första förändringsnivån Uppdatering vårdprogram Ändrad klinisk tillämpning Andra förändringsnivån Regiongemensamma vårdprogram Mottagarorganisation (Inget absolut samband mellan NRH och observerade förändringar)

14 Slutsatser Vi har enbart följt hjärtriktlinjerna (v.2004) Större medvetenhet om riktlinjer 2007 Hjärtriktlinjerna påverkar professionen Används inte i befintliga styrsystem Används inte för öppna prioriteringar Implementering tar tid Situationen förändras med fler riktlinjer

15 ”Vårdens alltför svåra val” – kartläggning av prioriteringsarbete inom sjukvården Pågår många utvecklingsprojekt Finns knappast några öppna beslut om fördelning och prioritering av resurser Bristande kännedom hos personal Finns ingen given strategi för kommunikation med allmänheten

16 Varför inte kommit längre? Starka hinder inbyggda i det svenska politiska systemet mot att spara eller omfördela – ”riskpolitik” och ”tribalism” Måste utveckla inomorganisatoriska förtroenderelationer (intern legitimitet) Institutionaliserade kontaktytor Maktfördelning

17 Prioriteringsstrategier 1. Fyndigt hanka sig fram (stor frihet på micronivå) 2. Rationellt beslutsfattande (optimala lösningar utifrån tillgänglig information, EBM, hälsoekonomi etc.) 3. Pluralistisk förhandling (fungerande institutioner, att få beslut att uppfattas som rimliga, beslutsunderlag ej tillräckligt) 4. Samhällsdiskussion om värdegrund (öppen dialog, kategoribaserade riktlinjer) 5. Kombinerat beslutsfattande (dra nytta av styrkan i strategi 2 och 3)


Ladda ner ppt "Forskning Prioriteringar Statlig styrning av sjukvården Kunskapsstyrning/nationella riktlinjer."

Liknande presentationer


Google-annonser