Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

ORCID & publikationsdatabaserna 2013-04-11 Jonas Gilbert Chalmers bibliotek.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "ORCID & publikationsdatabaserna 2013-04-11 Jonas Gilbert Chalmers bibliotek."— Presentationens avskrift:

1 ORCID & publikationsdatabaserna Jonas Gilbert Chalmers bibliotek

2 Upplägg Om projektet Författar-id & publikationsdb ORCID – Status & funktionalitet – Frågan om medlemskap case Boston U Exempel på forskar-/författarIDn i tjänster Diskussion om implementering & bibliometriska tillämpningar

3 Identifiering & disambiguering

4 Författaridentifikatorer och publiceringsdatabaser – scenarier och utvecklingsmöjligheter Start jan 2012, slutrapport jan Finansierat med kr av Kungl Biblioteket. Projektdeltagare Stockholms UB (huvudsökande): Bodil Gustavsson (projektledare),Tomas Johansson, Anders Söderbäck Chalmers bibliotek: Urban Andersson, Jonas Gilbert Malmö högskola, Bibliotek och IT: Jessica Lindholm Karolinska institutet, Universitetsbiblioteket: Erik Stattin, Daniel Wadskog Styr-/referensgrupp KB: Ulf Kronman & Miriam Säfström Uppsala UB: Stefan Andersson, VR: Henrik Aldberg

5 Syfte & delmoment Syfte: ge ett kunskapsunderlag kring de olika scenarier som kan antas vara förknippade med införandet av författaridentifikatorer; diskutera och lyfta fram utvecklingsmöjligheter för de lokala publiceringsdatabaserna i relation till författaridentifikatorer; ge tydliga rekommendationer till framtida agerande. Delmoment: Kartläggning av internationella initiativ och projekt i andra länder (bl a CRIStin, Knowledge Exchange) Bibliotekssamarbeten (VIAF, ISNI) Förutsättningar i Sverige: finansiärer, bibliotek, SWAMID Juridiska aspekter Workshop om ORCID i oktober på SU.

6 Rekommendationer (I) 1. ORCID ska vara den standard som används för hantering av författaridentifikatorer i SwePub och publiceringsdatabaser. 2. KB (Kungliga biblioteket) följer upp och ansvarar för hur ORCID relaterar till nationalbibliotekens engagemang i VIAF och ISNI. 3. KB vidarebefordrar rapporten och rekommendationerna till SUHF med en uppmaning om att implementering av ORCID inte betraktas som en biblioteksfråga utan som en lärosätesövergripande fråga.

7 Rekommendationer (II) 4. Implementering av ORCID på lärosätena bör inte utgå från publiceringsdatabaserna, utan bör ske utifrån lokala förutsättningar och i samverkan mellan de system för identitetshantering som finns i bruk (t.ex. personaldatabas, publiceringsdatabas, forskningsdatabas). 5. KB uppmanas att kontakta VR (Vetenskapsrådet), SWAMID (Swedish Academic Identity) och SUHF för att utse en nationell grupp/koordinator för att samordna hanteringen av ORCID.

8 VRs förstudie om Sweden ScienceNet / SweCRIS Forskningsinformation 3.0 ”Identifiering av forskare via ORCID. Främst i samband med ansökningar och uppföljningar finns behov av att kunna säkerställa forskarnas identitet. Idag kan en finansiär använda sig av personnummer för eget bruk. När stora mängder information ska delas blir det betydligt svårare att använda personnummer och bestämma vem som ska vara personuppgiftsansvarig.” Rekommenderar nationell standard för ID samt nationell arbetsgrupp.

9 Möjligheter med ORCID Förenklad administration för forskare och verksamhetsstöd. Säkrare identifiering och attribuering av publikationer. Möjlighet att matcha ex vis forskningsprojekt med publikationer eller andra forskningsaktiviteter utan att behöva använda personnummer. Underlättar när forskaren byter lärosäte. Möjligheter att skapa bättre synlighet. …

10 ORCID organisation ORCID, Inc. Ideell/nonprofit organisation registrerad i Delaware 2010: ”the purposes of the Corporation shall be exclusively charitable, scientific, literary and educational within the meaning of Section 501(c)(3)” Styrelse: bl a Nature Publ Group, Thomson Reuters, Elsevier, CERN, ACM, Wellcome Trust, MIT, Cornell, Harvard. 4-5 personer anställda. Fritt för enskilda användare men finansieras genom medlemskap för organisationer.

11 Typer av medlemskap Standard – Enskild organisation tecknar avtal. Consortia – Samordnaren tecknar ett avtal med ORCID där de deltagande organisationerna listas. – Varje enskild konsortiedeltagare administrerar sina data. Service provider – Främst avsett för aktörer som vill bygga eller förmedla tjänster som använder sig av ORCID.

12 Syfte med medlemskap Kunna skapa och uppdatera konton för anställda. Forskare kan affiliera sitt ID med organisationen. (”Trusted party”) Integrera ORCID i arbetsflöden för publicering och/eller ansökningar. Använda och sammanlänka data från ORCID med egna tjänster. Egen API-nyckel för att uppdatera data. Inflytande på utveckling.

13

14

15 Skapa ORCID åt affilierade Fördelar: säkerställa täckning, snabbare implementering, effektivare för forskarna, samlad support, möjlighet att integrera ORCID i lokala och federerade tjänster. Utmaningar: vem tecknar medlemskapet, resurs för support och administration, överföring av personuppgifter till tredje land. Case: Boston University

16 Step 1: Legal Aspects 16

17 Step 2: Messaging 17

18 Step 3: Generating ORCID iDs 18

19 Step 4: Populating ORCID Records 19

20

21 Scopus Author ID # /…/

22

23

24

25 ?! Ny infrastruktur i tidig fas: för- och nackdelar? Konsortiemedlemskap för svenska forskningsaktörer? Vem samordnar? Implementering och support på lärosätena: bibliotek m fl. Stöd för ORCID i SwePub, Prisma & SweCRIS. Forskarnas rörlighet mellan olika lärosäten. …

26 för en hållbar framtid


Ladda ner ppt "ORCID & publikationsdatabaserna 2013-04-11 Jonas Gilbert Chalmers bibliotek."

Liknande presentationer


Google-annonser