utkom sommaren 2010 på SLS » ”socialt kapital” » - en metafor på teoretisk nivå » - kan användas på olikasätt » De flesta författarna följer Putnam i.

En presentation över ämnet: "utkom sommaren 2010 på SLS » ”socialt kapital” » - en metafor på teoretisk nivå » - kan användas på olikasätt » De flesta författarna följer Putnam i."— Presentationens avskrift:

1

2 utkom sommaren 2010 på SLS » ”socialt kapital” » - en metafor på teoretisk nivå » - kan användas på olikasätt » De flesta författarna följer Putnam i den grad datat tillåter det (individdata, aggregerade data) » Men också Coleman följs i användningen av termen socialt kapital (kollektivets nivå, etnicitet)

3 Kännetecken för ”socialt kapital” t.ex. »Människor ingår i nätverk och andra kollektiva samfund » - har tillit till varandra och förtroende för samhället och dess institutioner » - har glädje och nytta av sina sociala kontaktnät »Socialt kapital binder människor horisontellt och vertikalt (kan motverka hierarkisk ojämlikhet) »Socialt kapital finns både hos individer och grupper »Minoriteter som kämpar för sina krav måste ha socialt kapital för att kunna enas och mobiliseras

4 Bakgrund: Finlands Akademis program om socialt kapital 2004-2007 Programmet utlystes år 2003; 157 forskningsprojekt ansökte om medel i första omgången; 58 gick till andra omgången; 27 fick forskningsbidrag »Bl.a. projektet ”Jakten på det finlandssvenska sociala kapitalet” »- en grupp vid Åbo akademi (Åbo, Vasa) ville pröva Markku Hyyppäs hypotes om skillnader i socialt kapital mellan språkgrupperna » - Gunborg Jakobsson (soc.pol) var koordinator » - de medel vi fick räckte inte till en ny stor enkät som hade möjliggjort en omfattande jämförelse av socialt kapital bland finsk- och svenskspråkiga. Projektet har resulterat i bl.a. »- Fredrica Nyqvists disputation 2009 på avhandlingen ”Social capital and health” »- Salla Volanens kommande disputation handlar också om socialt kapital och hälsa »- vår bok är ett resultat av forskningsprojektet

5 »I brist på egna data sökte vi andra material som möjliggjorde jämförelser över språkgränsen: »Registerdata – Finnäs »Enkätdata av olika slag » - studentarbeten – Ahlbom & Hurme m.fl » - hälsovårdsforskning – Nyqvist, Suomalainen & Volanen » - de finlandssvenska barometrarna och språkbarometrarna – Sundback, Henriksson, Bengtsson »”Finlandssvensk” i vårt material »a) svenskspråkiga respondenter »b) respondenter som finns med i barometrarna eftersom de är registrerade som svenskspråkiga. Barometermaterialet lämpar sig inte för jämförelse mellan språkgrupperna men mellan finlandssvenska respondenter enligt språkgruppsidentifikation (identifikation med den svenska gruppen eller med den finska/båda språkgrupperna) samt enligt variabler som region och ort

6 Kap.1 förutsättningarna för soca »Social kapital –ett modebegrepp i samhällsvetenskaperna men med innehåll » »- moderna samhällen antas ha lite socialt kapital jämfört med traditionella samhällen » »- individer/grupper med socialt kapital antas klara sig bättre i samhället än de som är utan »Putnams många olika varianter på individuellt soca (s.18) har endast i begränsad mån kunna behandlas i vår bok

7 Innehållet Förord av Gunborg Jakobsson. »FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR SOCIALT KAPITAL »Kapitel 1. Susan Sundback och Fredrica Nyqvist: Tidigare forskning »Kapitel 2. Fjalar Finnäs: Befolkningsutvecklingen i Svenskfinland »Kapitel 3. Susan Sundback: Nationell minoritet och etnisk identitet. »Kapitel 4. Susan Sundback: Etnicitet och sammanhållning. »JÄMFÖRELSER MELLAN SPRÅKGRUPPERNA »Kapitel 5. Fredrica Nyqvist: Socialt kapital och hälsa. »Kapitel 6. Salla-Maarit Volanen och Sakari Suominen: Känsla av sammanhang »Kapitel 7. Camilla Ahlroth-Enlund, Helena Hurme m fl: Relationen mellan barn och ungdomar och deras mor- och farföräldrar. »Kapitel 8. Linnéa Henriksson: Språkgruppernas relation till varandra och till den kommunala offentligheten.

8 forts. innehåll »SÄRSKILDA FINLANDSSVENSKA SAMMANHANG »Kapitel 9. Åsa Bengtsson: Svenska folkpartiet som förvaltare av det politiska och sociala kapitalet. »Kapitel 10. Susan Sundback: Borgå stift som förvaltare av socialt kapital »AVSLUTANDE DISKUSSION »Kapitel 11. Susan Sundback och Fredrica Nyqvist: Slutsatser

9 Olika slag av socialt kapital i boken: Ju fler källor, desto starkare: samhälle och individ är olika sidor av den sociala verklighet som analyseras i boken. »”Samhällsnivån” »Strukturellt soc. kap. »- ex. finl. sv. nätverk mellan individer och (mellan) organisationer »- tvåspråkiga och svenska kommuner = Svenskfinland »Institutionellt soc.kap. » - ex individens förtroende för samhällets institutioner » - Borgå stift, SFP »”Individnivån” »Kognitivt soc.kap. »- ex. individens tillit till sig själv och sin egen sociala situation » ”social koherens”, hälsa »Relationellt soc.kap. »- ex. Individens tillit till sina relationer med andra människor i vardagen och lokalt » familj, släkt, grannar etc

10 kontaktuppgifter » Susan Sundback, professor i sociologi – Åbo akademi/sociologi, Fänriksgatan 3 B, 20500 Åbo –Tel. 02-2154326, susan.sundback@abo.fisusan.sundback@abo.fi

11