Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Vetenskapsfilosofi Y125 Tieteellisen tutkimuksen perusteet:Tieteellinen ajattelu “kritisk vetenskaplig läskunnighet”

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Vetenskapsfilosofi Y125 Tieteellisen tutkimuksen perusteet:Tieteellinen ajattelu “kritisk vetenskaplig läskunnighet”"— Presentationens avskrift:

1

2 Vetenskapsfilosofi

3 Y125 Tieteellisen tutkimuksen perusteet:Tieteellinen ajattelu “kritisk vetenskaplig läskunnighet” 2 sp

4 sluttent den 7 maj 14-16, seminarierum 207 analysera vetenskapsdebatt/debattinlägg

5

6 ”Årets Nobelpris i fysik belönar forskning som rör ett nytt ultratunt material med fantastiska egenskaper. Materialet heter grafen och är det första i en ny klass av material. Förvånande nog kan man framställa det i små kvantiteter med hjälp av vanligt kontorsmaterial som en blyertspenna och tejp.... Grafen har även andra fantastiska egenskaper, det är till exempel 100 gånger starkare än stål. Om vi tänker oss att man kan tillverka en hängmatta av grafen som är en kvadratmeter stor, så kommer den trots att den bara är en atom tunn att kunna hålla ett nyfött barn eller en katt utan att gå sönder. En sådan hängmatta skulle väga ca ett milligram, ungefär lika mycket som ett av kattens morrhår. Grafen är också en bra elektrisk ledare och leder värme 10 gånger bättre än silver. Dessutom är grafen genomskinligt, böjligt och mycket töjbart.... Forskningsområdet grafen är fortfarande ungt och det är för tidigt att peka ut vilka tillämpningar som kommer att bli de viktigaste. Det finns dock stora förhoppningar att grafenets fantastiska egenskaper kommer att kunna utnyttjas på många områden. Exempel på möjliga tillämpningar är pekskärmar, solceller, snabba transistorer, gassensorer och lätta, ultrastarka material.”

7

8 För att legitimera sin position har det vetenskapliga samfundet behövt ett metaspråk utöver det vetenskapliga språket. När en vetenskapsman inför media uttalar sig om betydelsen av ett vetenskapligt rön, får den vetenskapliga diskursen (diskussionen) ge vika för en metavetenskaplig diskurs.

9

10 Vad är vetenskapsfilosofi? Vetenskapsfilosofi är en metavetenskap, eller ingen vetenskap alls. Vetenskapsfilosofi kallas även vetenskapsteori.

11 Vad är vetenskap ? Demarkationsproblemet Begreppet vetenskap kan avgränsas från pseudovetenskap och kvacksalveri på metodologisk grund, men begreppet vetenskap kan även studeras sociologiskt eller idéhistoriskt.

12 Vad är vetenskap? Enligt en populär föreställning handlar vetenskap om kunskap eller ”fakta” där religion handlar om tro. Vetenskap är ingen världsåskådning, fastän det finns ideologier som gör anspråk på vetenskaplighet.

13 Vad är vetenskap? Vetenskap är dels institutionaliserad, systematiserad kunskap, dels institutionaliserad verksamhet vars mål är systematiserad kunskap.

14 Vad är vetenskap? Vetenskap betyder systematiserad kunskap, men vad är kunskap? Att ha kunskap är att veta, att ha vetskap.

15 data information kunskap

16 kunskap = sann, välgrundad trosföreställning Platon i Theaitetos Klassisk definition på kunskap

17 Begreppet sanning ingår i begreppet kunskap. korrespondensteorin En sats är sann om den motsvarar verkligheten/ fakta. koherensteorin En sats är sann om den hänger ihop med andra satser. pragmatismen En sats är sann om dess praktiska följder är nyttiga. Vad är sanning?

18 Begreppet välgrundad ingår i begreppet kunskap. Vad som gör en övertygelse, en (slut)sats eller en teori välgrundad är en epistemologisk (kunskapsteoretisk) och metodologisk fråga. Vad betyder välgrundad?

19 Metodologi Med ”metodologi” kan man mena metod, metodik eller metodologi (metodlära).

20 metod metodik metodologi vetenskapsfilosofi kunskapsteori (epistemologi) ontologi (metafysik) - Vad är verkligt?

21 Allmänna krav på vetenskaplighet offentlig prövbarhet objektivitet värdefrihet frihet från auktoritetsbundenhet systematiskt tillvägagående falsifierbarhet

22 media literacy - medialukutaito – medieläskunnighet scientific literacy tieteellistä lukutaitoa vetenskaplig läskunnighet

23

24 argumentation logiska slutledningar ( päättely ) evidens (”bevis”, todiste/näyttö) faktaunderlag hänvisningar, referenser (viite) reproducerbara lab-resultat cirkelargumentation retorik känsloargument argumentum ad hominem (mot person)

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35 Publicering (fack)vetenskapliga tidskrifter peer review (granskning, vertaisarviointi) ”Rubriken har karaktär av syltburksetikett och syftar till att entydigt meddela innehållet. Den följs av en sammanfattning som på forskarjargong kallas abstract. Själva artikeltexten inleds med problemets art och omfattning, samt redovisar bakomliggande teori och tidigare forskning. Därefter beskrivs och motiveras val av metoder för datafångst och analys.” (Forskning & Framsteg)

36

37 Insamling av fakta laboratorieexperiment observationer (av naturliga fenomen) opinions- eller gallupundersökningar utgrävningar genomläsning av källskrifter

38

39

40

41

42

43 Klassificering av vetenskaper

44 Aprioriska vetenskaper formella vetenskaper matematik logik

45 Empiriska vetenskaper naturvetenskaper beteendevetenskaper samhällsvetenskaper humanistiska vetenskaper humanvetenskaper

46 Naturvetenskaper fysik (inkl. astronomi, geologi, meteorologi m.fl.) kemi biologi (biovetenskaper)

47 På engelska förstår man med sciense närmast naturvetenskap, medan humanistiska vetenskaper benämns art.

48 Beteendevetenskaper psykologi pedagogik

49 Samhällsvetenskaper sociologi statslära nationalekonomi

50 Humanistiska vetenskaper historia lingvistik filologi litteraturvetenskap kulturantropologi

51 Klassificeringen av vetenskaper bygger åtminstone delvis på skillnader i metodik. Klassificeringen av vetenskaper kan även baseras på forskningsområden och förklaringsnivåer.

52 Enligt reduktionismen kan komplexa begrepp reduceras till enklare begrepp (mera grundläggande begrepp), ytliga teorier reduceras till djupare teorier och vetenskaper som studerar högre beskrivningsnivåer reduceras till vetenskaper som studerar lägre beskrivningsnivåer. Reduktionism

53 beskrivningsnivå 1: molekylernas hastighet och rörelseenergi beskrivningsnivå 2: temperatur och tryck

54 kemi >> fysik biologi >> kemi psykologi och sociologi >> biologi Exempel på reduktionism

55 Klassificering inom vetenskaper

56 Logik står ibland för metodik, men Aristoteles tillämpade inte direkt sin logik på de vetenskaper som han grundlade. Aristoteles klassificeringsmetod bygger på definition genom genus proximum et differentia specifica (närmaste högre klass och särskiljande kännetecken). Aristoteles tillämpade sin klassificeringsmetod på djurarterna i Egeiska havet och grundade härigenom vetenskapen zoologi.

57 Aristotelisk definition närmaste högre klass och särskiljande kännetecken primat = däggdjur med griphänder

58 Aristoteles zoologi djur (växter) bloddjur blodlösa djur fyrfotadjur som föder levande ungar äggläggande fyrfotadjur fåglar valdjur fiskar mjukdjur djur med mjukt skal flerfotade leddjur fotlösa skaldjur

59

60

61 Deduktion och induktion

62 ”Välgrundade” vetenskapliga (slut)satser förutsätter giltiga eller åtminstone trovärdiga slutledningar.

63 premiss 1 Alla filosofer är dödliga premiss 2 Sokrates är filosof. slutsats Sokrates är dödlig. premiss 1 Sokrates dog. premiss 2 Platon dog. premiss 3 Aristoteles dog. slutsats Alla filosofer är dödliga.

64 premiss 1 Sokrates dog. premiss 2 Platon dog. premiss 3 Aristoteles dog. : premiss n GH von Wright dog. slutsats (Alla) filosofer är dödliga.

65 Deduktion betyder (ofta) slutledning från allmänna premisser till partikulära slutsatser. Induktion betyder (ofta) slutledning från individuella premisser eller fakta till allmänna slutsatser.

66

67 Människor är dödliga. (premiss) Filosofer är människor. (premiss) Alltså, är filosofer dödlig. (slutsats)

68 Människor är dödliga. (premiss) Filosofer är människor. (premiss) Alltså, är filosofer dödlig. (slutsats)

69

70 dödliga människor filosofer x Sokrates

71

72 p(x) = x är filosof q(x) = x är människa r(x) = x är dödlig  x(q(x)  r(x))  x(p(x)  q(x))  x(p(x)  r(x))

73

74 Kråkan lägger ägg. (premiss) Bofinken lägger ägg. (premiss) Storken lägger ägg. (premiss) Alltså, lägger pingvinen ägg. (slutsats)

75

76 Kråkan kan flyga. (premiss) Bofinken kan flyga. (premiss) Storken kan flyga. (premiss) Alltså, kan pingvinen flyga. (slutsats)

77

78

79

80

81

82 Deduktion och induktion

83 premiss 1 Alla filosofer är dödliga premiss 2 Sokrates är filosof. slutsats Sokrates är dödlig. premiss 1 Sokrates dog. premiss 2 Platon dog. premiss 3 Aristoteles dog. slutsats Alla filosofer är dödliga.

84 Deduktion betyder (ofta) slutledning från allmänna premisser till partikulära slutsatser. Induktion betyder (ofta) slutledning från individuella premisser eller fakta till allmänna slutsatser.

85 Deduktiva slutsatser är giltiga och med nödvändighet och sanna, om premisserna är sanna. Induktiva slutsatser är med (större eller mindre) sannolikhet sanna, om premisserna är sanna.

86 Logiska och matematiska slutsatser är i regel deduktiva. (undantag: matematisk induktion) Empirism betyder i regel ett ställningstagande för induktion, fastän redan empirismen David Hume ( ) ifrågasatte induktionens tillförlitlighet.

87 Organon (verktyg, redskap) är titeln på Aristoteles samlade verk i logik, dvs deduktiva slutledningar. I Novum organum (det nya redskapet) från 1620 lanserade Bacon en induktiv metod för kunskapsinhämtande. Bacon förespråkade en empirisk metod som innebar att dra slutsatser från upprepade iakttagelser.

88 Hypoteser och teorier

89 Hypoteser Hypoteser är antaganden, icke verifierade påståenden. Hypoteser är förslag till teorier eller teorier som inte bevisats eller verifierats.

90 Teorier Teorier är styrkta eller bevisade hypoteser. En teori är en omfattande förklaring av fenomen eller av samband mellan fakta. Ordet teori används i vardagsspråket även som synonym till hypotes. Skillnaden mellan hypotes och teori är relativ. Enligt vissa vetenskapsfilosofer (Popper m.fl.) kan hypoteser/teorier aldrig slutgiltigt verifieras.

91 En del naturvetenskapliga teorier benäms lagar. En teori kan även vara ett sytem av lagar.

92 Krav på hypoteser och teorier (och tolkningar) stämmer överens med fakta förklarar samband mellan fakta (inkl. anomalier) motsägelsefri djärv (enligt Popper) prövbar (verifierbar eller falsifierbar) inte ad hoc enkel (”vacker”)

93 Non est ponenda pluralites sive necessitate. Wilhelm av Ockham ( )

94 Ockhams rakkniv ”Mångfald skall inte förutsättas om det inte är nödvändigt.” Man bör inte göra flera antaganden än nödvändigt.

95 Positivismen Termen positivism lanserades av fransmannen August Comte ( ), men torde ha myntats av Henri de Saint-Simon. Comte försökte skapa en ”social fysik” enligt naturvetenskaplig modell. Comte ordnade vetenskaperna i en historisk ordning, som samtidigt var en ordning från abstraktare till konkretare: aritmetik, geometri, mekanik, astronomi, fysik, kemi, biologi, sociologi. Enligt Comte genomgår samhällen och hela mänskligheten ett teologiskt, ett metafysiskt och ett positivt stadium.

96 Termen positivism står allmänt för framtidsoptimism, tro på säker kunskap via empirisk vetenskap, samt på åsikten att naturvetenskapliga metoder kan och bör tillämpas på humanvetenskaper. Representanter för Frankfurtskolan har med positivism även syftat på åsikten att samhällsvetenskaper kan vara värdefria.

97 Logisk positivism Kallas även nypositivism och logisk empirism. Hävdade verifierbarhetstesen: en sats är meningsfull endast om den är empiriskt verifierbar. Förespråkade en enhetsvetenskap, med en enda gemensam vetenskaplig metod för alla empiriska vetenskaper inklusive humanvetenskaper.

98 Karl Popper ( ) Tre världar, Poppers ”kosmologi” Värld 1 består av fysiska objekt inklusive biologiska varelser. Värld 2 består av mentala objekt, dvs upplevelser och tankar. Värld 3 består av olika former av tankekonstruktioner så som musikstycken och texter.

99 Kritiserade den logiska positivismen och speciellt verifierbarhetsprincipen. Kritiserade marxismen och psykoanalysen för att de inte går att motbevisas. Förespråkade ”falsifikationism”: En hypotes bör gå att falsifieras, dvs. man bör kunna erbjuda möjligheter att motbevisa hypotesen genom att ställa upp förutsägelser som logiskt (deduktivt) följer ur hypotesen.

100 Ordningen enligt empirismen observation induktion hypotes/ teori

101 Ordningen enligt Popper problem (anomali) hypotes (gissning) logisk härledning av förutsägelser från hypotesen tester (experiment, observationer) befästning eller falsifiering problem ny hypotes..

102 Popper tog ställning för den hypotetisk- deduktiva metoden.

103 Hypotetisk-deduktiv metod uppställning av hypotes enskilda deduktioner (förutsägelser, testimplikationer) från hypotesen prövning av den deduktiva följden

104 Om det är åska, så mullrar det. Det mullrar inte. Det är inte åska. premiss 1 A  B premiss 2 B slutsats  A

105 Om det är åska, så mullrar det. Det mullrar. ? premiss 1 A  B premiss 2 B slutsats ?

106 Om alla filosofer är dödliga, så är Sokrates dödlig. Sokrates är inte dödlig. Alla filosofer är inte dödliga. premiss 1 H  D premiss 2 D slutsats  H

107 Om hypotesen är sann, så är den ur hypotesen deduktivt härledda slutsatsen/ förutsägelsen sann. Den ur hypotesen deduktivt härledda slutsatsen/ förutsägelsen är inte sann. Hypotesen är inte sann. premiss 1 H  D premiss 2 D slutsats  H

108 Om hypotesen är sann, så är den ur hypotesen deduktivt härledda slutsatsen sann. Den ur hypotesen deduktivt härledda slutsatsen är sann. ? premiss 1 H  D premiss 2 D slutsats ?

109 Hypotes  Testimplikation  Testimplikation  Hypotes eller  ( Hypotes  Testimplikation)

110 premiss 1 H  D premiss 2 D slutsats  H premiss 1 (H och H hjälp )  D premiss 2 D slutsats  (H och H hjälp ) slutsats  H eller  H hjälp

111 Ignaz Semmelweis

112

113

114 Ignaz Semmelweis studerade orsaken till skillnaden i frekvensen av barns ä ngsfeber (11% resp. 3 % å r 1846).

115 Hypoteser (enligt Carl Hempel) 1.Epidemiska luftföroreningar 2.Överbeläggning 3.Diet 4.Omild behandling 5.Medicinestuderanden 6.Präst 7.Förlossningsställning

116 Hypotes 3 Skillnaden i diet förorsakar skillnaden i dödlighet. Förutsägelse (deduktiv härledning, testimplikation) Skillnaden i dödlighet minskar om skillnaden i diet avskaffas.

117 premiss 1 Hypotes  Testimplikation premiss 2  Testimplikation slutsats  Hypotes

118 Om skillnaden i diet förorsakar skillnaden i dödlighet, så minskar skillnaden i dödlighet om skillnaden i diet avskaffas. Skillnaden i dödlighet minskar inte fast skillnaden i diet avskaffas. Skillnaden i diet förorsakar inte skillnaden i dödlighet.

119 Ny hypotes Likämne förorsakar skillnaden i dödlighet. Förutsägelse Om läkarna tvättar händerna, så minskar skillnaden i dödlighet.

120 Om likämne förorsakar skillnaden i dödlighet, så minskar skillnaden i dödlighet om läkarna tvättar händerna. Skillnaden i dödlighet minskar då läkarna tvättar händerna. ?

121 allmän lag Om det inträffar händelser a av typen A, b av typen B,... och n av typen N, så kommer det att inträffa en händelse x av typen X. Det inträffar en händelse x av typen X. Deduktiv-nomologisk förklaring initial- Det inträffar händelser händeler a av typen betingelserA, b av typen B,... och n av typen N.

122 Förklaringar deduktiv-nomologisk förklaring (naturlag) statistisk förklaring orsaksförklaring dispositionsförklaring (benägenhet) motivföklaringar förklaringar utgående från meningssammanhang modellförklaring funktionella förklaringar

123 Kausalitet Teorier och hypoteser gäller ofta orsakssamband. Vad är en orsak? Vad är ett kausalt förhållande? Enligt Hume kan man inte av erfarenhet veta att en kausal relation föreligger. En orsak är en nödvändig del av ett komplex av villkor, vilka tillsammans är tillräckliga för verkan.

124 Med orsak syftar man sällan på självklara nödvändiga villkor: Tyngdkraften anges inte som orsak till att ett flygplan störtat. Tillgången på syre anges sällan som en orsak till en brand.

125

126 Kausalitet och sannolikhet/risker Förorsakar tobaksrökning (enskillda fall av) lungcanser? Förorsakar kärnkraftverk canser?

127 Korrelation melan två fenomen kan förorsakas eller förklaras av en gemensam orsak eller betingelser som gynnar båda fenomenen.

128

129

130 John Stuart Mills ( ) regler för orsaksforskning fyra induktiva metoder

131 differensmetoden Om ett fall, varvid det fenomen, som skall undersökas, inträder, och ett fall, varvid det icke inträder, ha alla omständigheter med undantag av en enda gemensamma, i det att denna blott är för handen i det förstnämnda fallet, så är denna omständighet, med avseende varpå de båda fallen skilja sig från varandra, verkan eller orsak eller en oumbärlig del av orsaken till fenomenet i fråga. A, B, C, D, E, F  V B, C, D, E, F   V

132 överensstämmelsemetoden Om två eller flera fall av det fenomen, som skall undersökas, blott ha en omständighet gemensam, så är denna omständighet, vari samtliga fallen överensstämmer, orsaken (eller följden) till det givna fenomenet. A B C D E F 1 x x x x x 2 x x x x x 3 x x x x x 4 x x x x x 5 x x x x x

133 restmetoden Om man i ett fenomen ser bort från de moment, som man genom föregående induktioner vet vara följder av vissa omständigheter, så är resten av fenomenet följd av den eller de återstående omständigheterna.

134 variationsmetoden Varje fenomen, som på visst sätt förändras, så ofta som ett visst annat fenomen förändras, är antingen orsak till eller verkan av detta fenomen eller står på annat sätt därmed i orsakssammanhang. A, B, C  V 2A, B, C  2V 3A, B, C  3V

135

136 Thomas Kuhn ( ) fysiker, vetenskapshistoriker historiskt och sociologiskt perspektiv tog inflytande av Ludwik Flecks idéer om tankestil och tankekollektiv The Structure of Scientific Revolutions, 1962

137

138 vetenskaplig revolution paradigm - teoretiskt ramverk - mönstergillt exempel paradigmskifte (”glasögonbyte”) inkommensurabilitet

139

140 Förlopp förparadigmatisk fas (förvetenskap) paradigm etableras normalvetenskap oförklarliga anomalier i ökad mängd vetenskaplig kris revolution, revolutionär vetenskap nytt paradigm etableras

141

142 Enligt Kuhn kan endast ett paradigm existera åt gången. Enligt Fleck kan individ samtidigt tillhöra flera tankekollektiv och ge uttryck för flera olika tankestilar.

143 Paradigm kan överföras från ett område till ett annat. evolutionsteorin från biologi till ekonomi evolutionsteorin från ekonomi till biologi mekanik från fysik till sociologi kaosteori från fysik till sociologi

144 Imre Lakatos ( ) Kombinerade Popper med Kuhn. Avvisade Poppers ”naiva falsifikationism”: Teorier överlever falsifieringar. Teorier är forskningsprogram. Progressiva och degenererande forskningsprogram.

145 Paul Feyerabend ( ) Against Method (1975) (Ned med metodologin!) Stöder sig på vetenskapshistorien. Rekommenderar metodologisk pluralism. relativism, eklekticism, anarkism ”anything goes” Vill skilja åt stat och vetenskap.

146 teorier beskrivande förklarande

147 förklaring förståelse

148 kvantitativa kvalitativa Ansatser

149 Fenomenologi grundades av Edmund Husserl ( ) reaktion mot det naturvetenskapliga synsättet fenomen = en sak så som den visar sig upplevelsevärlden, livsvärlden den fennomenologiska traditionen sammanfaller delvis med den hermeneutiska

150 Friedrich Schleiermacher (1768–1834) Hermeneutik tillämpat på texter i allmänhet. Textens mening likställs med författarens intention. Tolkning kräver kunskap om historiskt sammanhang. inlevelse sann tolkning möjlig hermeneutisk cirkel

151 Wilhelm Dilthey ( ) ”Naturen förklarar vi, själslivet förstår vi.” Betonade skillnaderna mellan kulturvetenskap och naturvetenskap.

152 Hans-Georg Gadamer (1900–2002) allmänn (filosofisk) hermeneutik Wahrheit und Methode (1960) metoden ett hinder för förståelse ingen ursprunglig mening eller sann tolkningsmetod förförståelse (fördom) tradition

153 Kritisk teori Jürgen Habermas tekniska, praktiska och emancipatoriska kunskapsintressen empiriskt-analytiska, historiskt hermeneutiska och kritiskt orienterade vetenskaper

154 Det tekniska kunskapsintresset går ut på att förutsäga skeenden och kontrollera omvärlden, t.ex. förbättra produktionen och bekämpa olika sjukdomar. Det praktiska kunskapsintresset har söker förståelse och tolkningar av meningssammanhang. Det emancipatoriska kunskapsintresset har som mål att befria människorna från vanföreställningar.

155 Människan som samhällsvarelse biologi: Människan är ett flockdjur (och social varelse). samhällsvetenskaper, humaniora: Människor är samhällsvarelser, som utför avsiktliga handlingar innanför ett social sammanhang. sociobiologin: Människan beteende förklaras av ”själviska” gener.

156 Hermeneutik tolkningskonst tillämpas inom humaniora rötter inom juridik, filologi och teologi, speciellt från reformationen

157 Hermeneutisk cirkel


Ladda ner ppt "Vetenskapsfilosofi Y125 Tieteellisen tutkimuksen perusteet:Tieteellinen ajattelu “kritisk vetenskaplig läskunnighet”"

Liknande presentationer


Google-annonser