Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

? Ulla Ekvall. Projektet: Kemitexter som redskap för naturvetenskapligt lärande. En komparativ studie av undervisningspraktiker i svenska och finlandssvenska.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "? Ulla Ekvall. Projektet: Kemitexter som redskap för naturvetenskapligt lärande. En komparativ studie av undervisningspraktiker i svenska och finlandssvenska."— Presentationens avskrift:

1 ? Ulla Ekvall

2 Projektet: Kemitexter som redskap för naturvetenskapligt lärande. En komparativ studie av undervisningspraktiker i svenska och finlandssvenska klassrum

3 Tvärvetenskapligt projekt 3 pedagoger 2 kemister/kemididaktiker 2 språkvetare (Stockholm, Linköping, Växjö)

4 Bakgrund: Internationella jämförelser Kemiämnet uppfattas som svårt Läroböcker i kemi uppfattas som svåra Finska och finlandssvenska elever lyckas bättre i naturvetenskapliga ämnen än svenska (PISA 2003) Finska och finlandssvenska elever lyckas bättre på lästest än svenska.

5 Material 3 skolor (4 klasser) Finland (finlandssvenska) (med goda resultat på PISA) 3 skolor (3 klasser) Sverige (svenska) (med liknande socioekonomiska förhållanden) En högstatusskola i storstad En skola i blandad område En småstadsskola (Samma eller snarlika läroböcker)

6 Omfattning Vi letar efter samma kärninnehåll: periodiska systemet och hur kemiska föreningar bildas. Vi letar efter samma kärninnehåll: periodiska systemet och hur kemiska föreningar bildas. Följer ett tema (som brukar avslutas med prov) Följer ett tema (som brukar avslutas med prov) Tid i varje klass: varierar mellan ca 3 veckor och 6 veckor Tid i varje klass: varierar mellan ca 3 veckor och 6 veckor Tillfälle per vecka: 2-3 Tillfälle per vecka: 2-3 Lektionstid: min (ibland 2x40) Lektionstid: min (ibland 2x40) Alltså: olika mycket tid i olika klasser Alltså: olika mycket tid i olika klasser 6 klasser i skolår 8, 1 i skolår 9 6 klasser i skolår 8, 1 i skolår 9 I varje klass har vi två – fyra ”fokuselever” (flickor och pojkar – ej utmärkande starka eller svaga) I varje klass har vi två – fyra ”fokuselever” (flickor och pojkar – ej utmärkande starka eller svaga)

7 Intervjuer med lärare Förtest Observationer och inspelningar av alla lektioner Eftertest PISA- test Intervjuer med lärare och elever

8 Inspelningar Videokamera mot läraren + MP3 som halsband Videokameror mot två elevpars bord + MP3 spelare på borden Fotografering av alla texter som aktualiseras (eller som finns på väggar m.m.)

9 Kemi som skriftspråkspraktik Kemi som skriftspråkspraktik Ulla Ekvall och Kristina Danielsson Inspirerat av den etnografiska metoden inom New literacy studies (Barton, Hamilton) Etiska överväganden

10 Kemi som skriftspråkspraktik I vad mån och i vilka situationer används text i undervisningen? I vad mån och i vilka situationer används text i undervisningen? Vilka attityder till textanvändning har man? Vilka attityder till textanvändning har man? Vilka texter aktualiseras och hur kan dessa texter beskrivas? Vilka texter aktualiseras och hur kan dessa texter beskrivas? Hur använder och förhåller sig lärare/elever till läroboken och andra texter? Hur använder och förhåller sig lärare/elever till läroboken och andra texter? (Hur) arbetar läraren med elevernas insocialisering i naturvetenskaplig genre och hur svarar eleverna i så fall på detta? (Hur) arbetar läraren med elevernas insocialisering i naturvetenskaplig genre och hur svarar eleverna i så fall på detta? I vilken mån förekommer klassrumsaktiviteter med outnyttjad potential för arbete med insocialisering i den naturvetenskapliga genren? I vilken mån förekommer klassrumsaktiviteter med outnyttjad potential för arbete med insocialisering i den naturvetenskapliga genren?

11 Vad kännetecknar lärobokens text och hur förhåller sig läraren till läroboken? Lektion 7 i ett finlandssvenskt klassrum

12 Inlärningsgång

13 Lärobokens kapitelstruktur

14 Struktur: Top - down

15 De ämnen som består av föreningar brukar man klassificera utgående från den kemiska bindning som håller samman dem. Det finns olika typer av bindningar, men … Strukturen är otydligt signalerad

16 Rubriker i texten: Kemisk bindning Kemisk bindning Den kemiska bindningen håller ihop byggstenarna i ett ämne Den kemiska bindningen håller ihop byggstenarna i ett ämne Jonföreningar Jonföreningar Molekylföreningar Molekylföreningar Elektrisk ledningsförmåga Elektrisk ledningsförmåga

17 Lärarens struktur: bottom - up Läraren börjar direkt med jonbindningar och jonföreningar

18 Olika textslag

19 Grafisk utformning Rubriktext Rubriktext Ingresstext Ingresstext Brödtext Brödtext Text på tonplatta Text på tonplatta Bilder Bilder Bildtext Bildtext Text-i-bild-text Text-i-bild-text Extratext Extratext Experimentera hemma-text Experimentera hemma-text Visste du?-text Visste du?-text Uppgiftstext Uppgiftstext Tabeller Tabeller

20 Ingresstext Har inscannad bild på ingressen o del av kristallbilden vi kan ha här.

21 Koksalt i bild och bildtext

22 Socker i bild och bildtext

23 Hur ser läraren på de olika textslagen?

24

25 ARBETE MED INSTUDERINGSFRÅGOR I KLASSRUMMET L: vad gör en lösning sur? om du inte kommer ihåg det så tittar du - där ((pekar i boken på grön textruta där svaret finns)) /…/ ((går runt i klassrummet och kommer till ett annat elevpar) ) L: svaret finns ofta i de gröna rutorna

26 Grafisk utformning på taveltext ”Vanlig” text ”Vanlig” text Rubriktext (underskrift) Rubriktext (underskrift) Bilder Bilder

27 Omvärldskunskap

28 LärobokenKlassrumsaktiviteter Inleder med omvärldsanknytning: Socker och koksalt Inleder med teori – bygger vidare på förhållandet mellan atomer och joner

29 L: visst är det intressant att liksom späda på och låta fint, att börja liksom "många av färgerna i växter fungerar antingen som syror eller som baser" /.../ och så vidare, det liksom är, visst är det fint att man har hela den här storyn, men ibland vill det liksom bli lite för mycket story och det betyder i princip att det är det som gör att de har svårt att hitta den här viktiga grejen /.../

30 Hur beskrivs jonbindning i teori och laborativ verksamhet?

31

32

33 Atomer träffar atomer och blir till joner i en jonförening

34

35 Joner träffar joner och bildar en jonförening

36 Formler

37

38

39 LärobokenKlassrumsaktiviteter Inleds med omvärldsanknytning Inleds med teori Top - downBottom–up Atomer blir till jonföreningJoner blir till jonförening Diskret placerade formlerFramhävda formler

40 Hur hanterar eleverna läroboken?

41 I: /…/ är bilderna nödvändiga för att man - för att du ska förstå - behöver du bilderna? E: nä nog står allt i texten men om man inte förstår kan man se på bilderna I: så då fungerar bilderna som nån sorts hjälp för att förstå texten? E: mm I: skulle man då kunna ta bort dem egentligen - inte för att jag skulle göra det men E: inte vet jag, men nog är det väl -. bra med dom I: så man måste inte ha både bilder och text för att få den information som finns i boken E: nä I: Hur är det med bildtexterna då? hur viktiga är dom? måste man läsa dom? E: nä, nå om man förstår som vad dom menar så kan man då som... I: så är de inte nödvändiga.. så kan man läsa av bilden själv så (mm) så behöver man inte titta på dom (mm) så det kan inte stå nånting i en bildtext som inte står nån annanstans (nä) eller som nån information som man inte får annars E: nä

42 Elever om intervjusamtal om läroboken I: okej och sen om vi tänker så här då att nu ska du ha prov om några dar /…/ hur gör du då? E1: typ skriver ner det viktigaste I: och hur vet du vad som är viktigt E1: dom här dom är viktiga ((pekar på de tonade textrutorna)) E2: mm själv tycker jag att det är rubrikerna och just det här som är mer markerat ((pekar på ingress och på tonade textrutor)) att man ser så man förstår det bättre

43 Hur kan text hanteras i klassrummet? Kända modeller för samtal kring lärobokstext

44 Beck, I.L., McKeown, M.G., Hamilton, R. L., Lucan L Questioning the Author. An Approach for Enhancing Student Engagement in Text. Se även: Reichenberg, Monica Gymnasieelever samtalar kring facktexter.

45 Beck, I.L., McKeown, M.G., Hamilton, R. L., Lucan L Questioning the Author. An Approach for Enhancing Student Engagement in Text. Läraren analyserar texten i förväg och segmenterar den. Texten läses gemensamt och läraren stannar upp för frågor och reflektioner. Läraren sammanfattar innan man går vidare.

46 Två slags frågor: 1) Ingångsfrågor: Vad vill författaren säga? Vilket är det viktigaste budskapet? 2) uppföljningsfrågor: Vad menar författaren med det här? Hur hänger det här ihop med det vi har fått veta tidigare? Har författaren uttryckt sig tillräckligt klart?

47 David Rose, 2005,2007. Learning to read – reading to learn

48 Revolutionary days[UE1] : The 1984 to 1986 uprising[UE1] In the mid-1980s [UE2] South African politics erupted [UE3] in a rebellion in black townships throughout the country. The government´s policies of repression [UE4] had bred anger and fear[UE5]. Its policies of reform [UE6] had given rise to expectations [UE7] amongst black people of changes which the government had been unable to meet. The various forces of resistance[UE8], which we outlined in the previos section, now combined to create a major challenge [UE9] for the government.[UE2] [UE3] [UE4][UE5][UE6] [UE7][UE8] [UE9] [UE1]Metafor [UE1] [UE2]Tid[UE2] [UE3]Metafor[UE3] [UE4]Abstrakt + implicit logiskt samband[UE4] [UE5]Orsaks- metafor[UE5] [UE6][UE6]Implicit logiskt samband [UE7]Abstrakt[UE7] [UE8]Abstrakt + Implicit logiskt samband[UE8] [UE9]Abstrakt[UE9]

49 Se även: David Rose Democratising the classroom: a literacy pedagogy for the new generation

50 Vad har kemiläraren för alternativ? Vem har ansvar för att lära eleverna läsa (och skriva) kemi?

51


Ladda ner ppt "? Ulla Ekvall. Projektet: Kemitexter som redskap för naturvetenskapligt lärande. En komparativ studie av undervisningspraktiker i svenska och finlandssvenska."

Liknande presentationer


Google-annonser