ÖREBRO LÄNS LANDSTING Vikten av en låg vikt Hur kan vi främja positiv självvärdering och förebygga ätstörningar hos tonårsflickor? Sanna Aila Gustafsson.

En presentation över ämnet: "ÖREBRO LÄNS LANDSTING Vikten av en låg vikt Hur kan vi främja positiv självvärdering och förebygga ätstörningar hos tonårsflickor? Sanna Aila Gustafsson."— Presentationens avskrift:

1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Vikten av en låg vikt Hur kan vi främja positiv självvärdering och förebygga ätstörningar hos tonårsflickor? Sanna Aila Gustafsson sanna.aila-gustafsson@orebroll.sesanna.aila-gustafsson@orebroll.se Fulltextlänk till avhandlingen: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-10008

2 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Vart tog samhällsperspektivet vägen? Ätstörning som medicinsk diagnos eller… Ätstörning som ett socialt fenomen. Vad får det för betydelse för hur vi tänker kring behandling och förebyggande insatser?

3 ÖREBRO LÄNS LANDSTING The importance of being thin – perceived expectations from self and others and the effect on self- evaluation in girls with disordered eating I.Gustafsson SA, Edlund B, Kjellin L, Norring C. Personal standards, self-evaluation and perceived benefits of thinness in girls and young women with disturbed eating. European Eating Disorder Review. 2008:16(6):463-471. II.Gustafsson SA, Edlund B, Kjellin L, Norring C. Risk and protective factors for disturbed eating in adolescent girls – Aspects of perfectionism and attitudes to eating and weight. European Eating Disorder Review 2009:17(5):380-389. IIIGustafsson SA, Edlund B, Davén J, Kjellin L, Norring C. Perceived expectations in daily life among adolescent girls suffering from eating disorders – a phenomenographic study. Eating Disorders- The Journal of treatment and prevention 2010:18:1, 25-42. IVGustafsson SA, Edlund B, Davén J, Kjellin L, Norring C. How to deal with sociocultural pressures in daily life. – Reflections of adolescent girls suffering from eating disorders (accepted – The Journal of Multidisciplinary Health Care)

4 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Personal standards, self-evaluation and perceived benefits of thinness in girls and young women with disturbed eating  Vi undersökte högt ställda krav på sig själv, självvärdering och upplevda fördelar med att vara smal i tre grupper av flickor/kvinnor 14-21 år, en grupp med stört ätbeteende (DE, n=70), en grupp med psykosociala problem (PS, n=65) och en symptomfri grupp (SF, n=70).  Gruppen med stört ätbeteende hade en mer negativ kroppslig självvärdering, uppfattade fler fördelar med att vara smal och trodde oftare att smalhet skulle leda till ökad popularitet.  När det gällde krav på sig själv skiljde sig gruppen med stört ätbeteende så till vida att deras krav på sig själv kom till uttryck på ett mer svart-vitt och tävlingsinriktat sätt.  Både DE-gruppen och PS-gruppen hade mer negativ självvärdering jämfört med SF-gruppen på samtliga övriga aspekter av självvärderingen.

5 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Risk and protective factors for disturbed eating in adolescent girls – Aspects of perfectionism and attitudes to eating and weight  Vi undersökte betydelsen av högt ställda krav på sig själv, självvärdering, upplevda fördelar med att vara smal och attityder till ätande och vikt som risk- eller skyddsfaktorer för att utveckla ett stört ätbeteende i tre grupper av flickor.  Flickor med stört ätbeteende (n=49), med ”normala” ät och viktproblem (n=260) och med avsaknad av ät- och viktproblem (n=120) jämfördes avseende dessa variabler 4-5 år tidigare.  Negativa attityder till vikt och ätande, och negativ kroppslig självvärdering särskiljde den grupp som senare utvecklade ett stört ätbeteende, men inte högt ställda krav på sig själv eller global självvärdering.  Lågt BMI, ett tillåtande förhållningssätt till ätande och kroppsstorlek och positiv självvärdering av fysiska och psykologiska egenskaper befanns vara skyddande faktorer.

6 ÖREBRO LÄNS LANDSTING De kvalitativa studierna  18 intervjuer med flickor 15-19 år med ätstörning.  Analyserades med fenomenografisk metod.  Studie III beskriver hur flickorna uppfattar och påverkas av upplevda förväntningar från massmedia, kamrater, familj och skola.  Studie IV beskriver hur flickorna hanterar dessa upplevda förväntningar i det dagliga livet.

7 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Perceived expectations in daily life among adolescent girls suffering from an eating disorder (studie III) Men inte gapig, eller påstridig, inte för smart, inte för sexuell, inte sticka ut. Kort och gott: det gäller att hitta den perfekta balansen! Sexig Glad och rolig Populär Framåt Smart Social Snäll och hjälpsam Smal och vältränad Speciell

8 ÖREBRO LÄNS LANDSTING How to deal with sociocultural pressures in daily life – Reflections of adolescent girls suffering from eating disorders (studie IV) I studien framkom tre olika förhållningssätt för att hantera upplevda förväntningar: Att sträva efter att vara sig själv - uppfattades som det mest positiva förhållningssättet, men också det svåraste. Att anpassa sig - värderades varken positivt eller negativt så länge det fungerade, men värderades negativt när det inte fungerade. Att framställa sig själv i en positiv dager – uppfattades som ett dåligt förhållningssätt, även när det fungerade bra. Inom dessa förhållningssätt beskrev flickorna fem olika strategier, som kunde användas olika flexibelt beroende på vad strategin syftade till.

9 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Exempel 1. Tala om känslor Jo, jag liksom bara berättade det, så dom liksom förstod vad som hände. För jag kände ju att jag lätt blev irriterad, och tappade orken. Och då blev dom sådär väldigt oroliga. Och då blir det ju också väldigt mycket skuldkänslor. Jag kände att ”nu är jag nånting som dom mår dåligt över”. Och då blev det liksom skuldkänslor över det. Och då åt jag för att göra dem glada. Då fick jag skuldkänslor för att jag hade ätit. Då spydde jag. Då fick jag skuldkänslor över det. Så det blev ju liksom en ond cirkel. (Olivia 15 år) Vad vill hon uppnå, vara sig själv blandas ihop med önskan att anpassa sig av hänsyn till andra. Hur visa omsorg om andra och sig själv?

10 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Exempel 2. Kämpa hårdare Det trappas upp och trappas upp och trappas upp. Det tar liksom aldrig slut. Det blir mer såhär att hon klarar det här, så då tar vi något högre. Liksom så är det med arbetslivet och allting. Allting går ju ut på att klättra mer och mer, bli snyggare, bli smalare, bli bättre, liksom hinna mer och mer. Så är det med allting tycker jag, att har du klarat en sak så är det alltid en annan sak. (Petra, 18 år) Vad vill hon uppnå inom olika områden? Har hon valt rätt metod att nå målet? Hur flexibel är hennes strategi? Vilka alternativ har hon?

11 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Exempel 3. Undvika situationer som leder till negativa känslor Man är duktig i sin idrott och för sitt kön. Då så kan ju en kille satsa på att bli proffs, tjäna miljoner. Medan satsar en tjej lika mycket, tränar lika mycket, måste man ändå ha ett jobb vid sidan om. Så där begränsar man väl sig i förhand, för att inte bli besviken sen, eftersom man vet hur förutsättningarna ser ut. (Jonna,18 år) En undvikande strategi, men kanske den bästa för just denna personen vid just det tillfället? Hur påverkar genussterotypa begränsningar våra handlingsalternativ? Vilka alternativ finns?

12 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Så vad är kontentan av studie III och IV  Finns inga rätt eller fel strategier. Men flickornas egen värdering att en del av dem var fel kan hindra dem från att hantera upplevda krav i det dagliga livet på ett flexibelt och ändamålsenligt sätt.  Behandlaren bör undvika att fastna i samma ”rätt och fel-tänkande” som patienten, och istället inbjuda till gemensam reflektion, och se till vad patienten vill uppnå i den givna situationen. Tex kan ett undvikande beteende ibland vara det mest funktionella, men inte om det sker automatiskt och utan ett reflekterande förhållningssätt.  Flickor/kvinnor uppfostrats till att vara interpersonellt orienterade, men samtidigt tenderar samhället att värdera ett mer individualistiskt förhållningssätt högre. Medvetandegör att även andra strategier fyller viktiga funktioner.  Undvik plattityder av typen ”säg ifrån” eller ”lär dig säga nej”. Prata istället konkret om i vilka situationer patienten behöver öva på olika beteenden, och vad dessa beteenden innebär konkret.

13 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Så vad är den röda tråden i avhandlingen???

14 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ätstörningar kan inte avfärdas som ett uttryck för negativ självvärdering eller perfektionistiska drag, utan drabbar även flickor med initialt sund självkänsla. Behandling bör i större utsträckning utforska vad betydelsen av att vara smal symboliserar och fokusera på att utveckla flexibla och ändamålsenliga strategier att hantera upplevda förväntningar i det dagliga livet.

15 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Tack för uppmärksamheten! Vill ni veta mer: fulltextlänk på http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-10008 Eller maila mig på: sanna.aila-gustafsson@orebroll.se