Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Antisociala ungdomar med missbruk – hur ska vi intervenera? www.forumforskning.se.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Antisociala ungdomar med missbruk – hur ska vi intervenera? www.forumforskning.se."— Presentationens avskrift:

1 Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Antisociala ungdomar med missbruk – hur ska vi intervenera?

2 % Brottsaktiva Ålder (år) Andel brottsaktiva i olika åldrar  

3 Antisociala ungdomar De få pojkar som begår brott före 15 års ålder kommer att stå för majoriteten av brotten i sin åldersgrupp när de blir vuxna (SoS - Folkhälsorapport 2005) En överväldigande majoritet av dessa har missbruk eller beroendeproblematik (80-95%) Problemen debuterar tidigt oftast inom några år efter deras normbrytande beteende är tydligt

4 Livstid PojkarFlickor Depression40%64% Uppförandestörning63%44% Fobier17%48% Ätstörningar2%22% Paniksyndrom4%20% De fem vanligaste psykiatriska problemen hos Maria Ungdom - ungdomar De fem vanligaste psykiatriska problemen hos Maria Ungdom - ungdomar

5 Slutsats Interventioner för ungdomar med antisociala beteenden och missbruk måste ta perspektivet att missbruket är ett uttryck för deras normbrytande livsstil och behandla det som ett av symtomen Om det finns ett beroende måste detta adresseras särskilt med interventioner som är särskilda

6 Antisociala ungdomar Vad gör vi idag?

7 Antisociala ungdomar De bästa behandlingseffekterna nås med vårdformer som genomförs i den miljö där ungdomarna lever sina normala liv Institutionsplacering skapar en av de mest potenta riskfaktorerna för fortsatt våld, missbruk och kriminalitet - Ungdomsgrupper Att bryta antisociala attityder kräver en oerhört tajt personalgrupp som kan motverka detta och arbeta för ett mer prosocialt engagemang hos ungdomarna Det finns inget tydligt samband mellan placeringens längd och utfall Institutionsplacering har effekt om det finns strukturerade vårdprogram som fokuserar på ungdomens problem. Vårdprogrammen måste vara multi-modala och personalen måste vara välutbildad Institutionsbehandling

8 Antisociala ungdomar Vad ska vi göra?

9 Årskonsumtion av ren alkohol (elever årskurs 9) i Stockholms stad

10 Allvarlig brottslighet senaste året (elever årskurs 9)

11 Antisociala ungdomar Vad ska vi göra? Vi måste ha en organiserande princip för vårt arbete runt antisociala ungdomar

12 R-N-R Modell för bedömning och brottsprevention En första generell övergripande princip Använd behandling/intervention: Förlita er ej på straff/sanktioner som förändringsmodell hos ungdomar som är antisociala Andrews, D. A., & Bonta, J. (2003). The psychology of criminal conduct (3rd ed.). Cincinnati, OH, USA: Anderson.

13 R-N-R Modell för Bedömning och brottsprevention Risk: Arbeta i första hand med högriskfallen i andra hand med de med något lägre risk för fortsatt brottslighet Need: Förändring av beteeende sker genom behandlingsmål som är kopplade till riskfaktorer som påverkar risken för framtida brottslighet (dynamiska riskfaktorer) Andrews, D. A., & Bonta, J. (2003). The psychology of criminal conduct (3rd ed.). Cincinnati, OH, USA: Anderson.

14 R-N-R Modell för Bedömning och brottsprevention Responsivitet: Använd verksamma påverkansmekansimer (inlärningsterori) –Generella, använd KBT – social inlärning som motor för förändring –Specifika, matcha interventioner och behandlingsstrategier till inlärningsstil, motivation hos klient, personlighet och särskilda förutsättningar (begåvning – psykisk ohälsa) Andrews, D. A., & Bonta, J. (2003). The psychology of criminal conduct (3rd ed.). Cincinnati, OH, USA: Anderson.

15 Antisociala ungdomar Vi behöver sålunda göra en bedömning av hur hög risken för framtida brottslighet är och vi behöver bedöma vilka riskfaktorer hos individen som påverkar den risken

16 Sammanfattning av vad vi vet om riskfaktorer Inga uttalade skillnader i riskfaktorers relativa betydelse mellan grupper av unga lagöverträdare och unga i normalbefolkningen (Lipsey & Derzon, 1998; Simourd & Andrews, 1994; Cottle et al., 2001) Inget stöd för att helt separata riskfaktorer är inblandade i utvecklingen av kriminalitet hos unga kvinnor jämfört med hos män (Simourd & Andrews, 1994)

17 …forts sammanfattning Tidigare antisocialt beteende generellt stark riskfaktor Därutöver förefaller flera av de starkaste riskfaktorerna Bristande sociala band (inklusive föräldra- barnrelationer) Antisociala kamrater och attityder Empatisvårigheter/Impulsivitet/Alkohol och drogbruk Attityd och prestation i skolan...vara påverkbara med behandling och andra insatser (Lipsey & Derzon, 1998; Simourd & Andrews, 1994; Cottle et al., 2001)

18 Antisociala ungdomar Hur gör man en strukturerad riskbedömning?

19 Structured Assessment of Violence Risk in Youth (SAVRY) Version 2

20 HISTORISKA FAKTORER H1 Tidigare våldsbenägenhet H2Tidigare icke-våldsbrottslighet H3Tidig debut av aggressivt beteende H4Tidigare misslyckanden med övervakning/behandling H5Tidigare självdestruktivitet/suicidförsök H6Bevittnat våld i hemmet H7Offer för övergrepp eller försummelse som barn H8Föräldra-/vårdnadshavarkriminalitet H9Tidigt avbrott i kontakt med vårdnadshavare H10Bristande skolprestationer SAVRY

21 KONTEXTUELLA FAKTORER K1Kriminella kamrater K2 Avvisad av kamrater K3Bristande behandlingsföljsamhet K4Stress och bristande stresshantering K5Svagt intresse/motivation för skolarbete K6Bristande föräldratillsyn och -stöd K7Bristande personligt/socialt stöd K8Desorganiserad närmiljö/grannskap

22 SAVRY INDIVIDUELLA FAKTORER I1Negativ attityd I2Impulsivitet I3Alkohol-/drogmissbruk I4Bristande förmåga hantera vrede och konflikt I5Bristande empati/skuldkänslor I6Uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet SKYDDSFAKTORER S1Prosocialt engagemang S2Starkt socialt stöd S3Stark anknytning och band till andra S4Positiv attityd till behandling och auktoritet S5Starkt skolengagemang S6 Motståndskraftig personlighet

23 SAVRY – Structured Assessment of Violence Risk in Youth Skattning låg – mellan - hög (riskfaktorer) Skyddsfaktorer finns/finns ej Bedömaren skall skatta globalt Låg – mellan – hög risk att begå våld

24 Nu vet vi det – hur ska vi nu organisera arbetet runt antisocial ungdomar?

25 Den operativa principen för brottsprevention och insatser mot kriminalitet i öppna former som ges i individens livsmiljö kan sammanfattas på följande sätt: EN FULLSTÄNDIG MOBILISERING AV NÄRSAMHÄLLETS SAMTLIGA TILLGÄNGLIGA RESURSER

26 Assessment (SAVRY, IQ etc) Family School/ Work Peers Individual Interventions adjusted to individual characteristics R-N-R outpatient model - chain of events An adolescent is entering the system Treatment plan Interventions Authorities/ services Treatment providers School, social services, police, job centre, psychiatric services, housing service, leisure activity providers A 30% reduction of recidivism is possible among high-risk cases Focus on risk factors for criminal behavior – work with high risk cases Various experts can be consulted Case manager/ Coordinator Practice skills in all areas of life Targeting dynamic risk factors strengthen protective factors – build on positive aspects

27 Behandlingsinsatser – vad är viktigast att börja med Strukturell nivå: Acceptera att ingen person/verksamhet har resurser och kunskaper att ensam göra allt som behövs – organisera respektive verksamhet utifrån den insikten Varje case som man jobbar med ska ha en case manager med reell makt att få tillgång till olika samhällsresurser Case-nivå Se till att den finns en vårdplan som adresserar insatser mot de riskfaktorer man bedömt som mest prominenta – se till att alla är överens om vad som ska göras och av vem och vem som är ansvarig Acceptera endast korta placeringar med syfta att strukturera upp arbetet på hemmaplan

28 Behandlingsinsatser – vad är viktigast att börja med Behandling: Se till att kunna erbjuda någon av följande familjeterapeutiska interventioner FFT (Funktionell familjeterapi MDFT (Multidimensional Family Therapy) BSFT (Brief Strategic Family Therapy FBT (Family Behavior Therapy) MST (Multisystemic Therapy) Missbruk/beroende är oftast en väldigt stark riskfaktor – se till att ha specifik och bevisat effektiv behandling för det Motiverande samtal Återfallsprevention

29


Ladda ner ppt "Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Antisociala ungdomar med missbruk – hur ska vi intervenera? www.forumforskning.se."

Liknande presentationer


Google-annonser