Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund."— Presentationens avskrift:

1 Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund

2 Grunden i lagstiftningen finns i arbetsmiljölagen, AML, som bestäms av riksdagen. Arbetsmiljölagen ger de yttre ramarna för vad som gäller för miljön på jobbet. Arbetsmiljöverket har fått regeringens uppdrag att mer i detalj reglera vad som ska gälla. Detta gör vi genom att i vår författningssamling, AFS, ge ut föreskrifter och allmänna råd som preciserar vilka krav som ska ställas på arbetsmiljön.

3 Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 2000:42 ARBETSPLATSENS UTFORMNING

4 § 11 Vid stadigvarande arbetsplatser, i arbetslokaler och personalutrymmen som är avsedda att vistas i mer än tillfälligt, skall det normalt finnas tillfredställande dagsljus och möjlighet till utblick

5 § 12 Belysning skall planeras utföras och underhållas samt undersökas och bedömas i den omfattning som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall

6 § 13 Belysning skall anpassas till de arbetandes olika förutsättningar och de synkrav som arbetsuppgifterna ställer. Belysning skall ha en för den enskilde lämplig fördelning och riktning. Bländning skall undvikas så långt det är möjligt

7 § 14 Belysning och arbetsplatsens utformning skall vara sådan att man med tillfredställande säkerhet och utan onödiga anpassningssvårigheter kan förflytta sig mellan eller i olika lokaler eller arbetsområden med skilda belysningsförhållanden

8 § 15 En ljuskällas återgivning av färg skall vara lämplig för arbetsuppgiften. Belysning skall vara utformad så att varningsskyltar, nödstoppsdon och liknande är lätta att uppfatta.

9 § 16 Belysning skall vara utformad så att besvärande flimmer inte uppstår. Exponering för UV- strålning från belysning får inte innebära risk för ohälsa.

10 § 17 Åtgärder skall vidtas för att förhindra att olycksfall inträffar på grund av att rörliga maskindelar, arbetsobjekt eller liknande föremål skenbart verkar röra sig långsamt eller stå stilla när de betraktas i periodiskt varierande belysning.

11 § 45 Fönster och lanterniner skall vid behov ha anordningar eller utförande som medger avskärmning av solinstrålning.

12 § 72 Nödbelysning av tillräcklig styrka skall finnas i sådana arbets- och förvaringslokaler där de som arbetar är speciellt utsatta för risker i händelse av fel på den ordinarie belysningen.

13 § 81 Utrymningsvägar som kräver belysning för att göra en säker utrymning möjlig skall ha nödbelysning som lyser upp dem tillräckligt vid strömavbrott.

14 Belysningsrekommendationer ABM:s föreskrifter för olika arbetsmiljöer ABM:s föreskrifter för olika arbetsmiljöer Inomhusbelysning SS-EN Inomhusbelysning SS-EN Idrottsbelysning: Svenska kommunförbundets måttbok Idrottsbelysning: Svenska kommunförbundets måttbok Vägar: Vägverkets Rebel Vägar: Vägverkets Rebel Anvisningar och föreskrifter från olika myndigheter och organisationer Anvisningar och föreskrifter från olika myndigheter och organisationer

15 Europeisk standard för inomhusbelysning EN Framtagen av CEN Framtagen av CEN Översatt till svenska SS-EN Översatt till svenska SS-EN Kan beställas från SIS Kan beställas från SIS 48 sidor tekniskt detaljerad information 48 sidor tekniskt detaljerad information

16 Den nya standarden omfattar Begrepp Vad är det vi skall se? Vad är det vi skall se? Storlek, färg och form, tid och belysning Indelning av lokaler i: Indelning av lokaler i:arbetsområde omedelbar omgivning Bibehållen belysningsnivå Bibehållen belysningsnivå Lägsta värde under användningstiden Avbländning Avbländning Tex. för bildskärmar

17

18

19 TILLRÄCKLIG BELYSNINGSNIVÅ LJUSET ÄR DEN VIKTIGASTE FÖRUTSÄTTNINGEN FÖR ATT UPPLEVA EN MILJÖ MED SYNSINNET

20 OMGIVNINGSSEENDET ÖGATS SYNFÄLT C:A 170º UPPLEVELSE AV: -RUMMETS FORM -INNEHÅLL

21 HÖGA KRAV NÄR: det visuella arbetet är av kritisk betydelse misstag är dyra att åtgärda noggrannhet och hög produktivitet är mycket viktigt arbetaren har sämre syn än vad som är normalt detaljerna i uppgiften som ska utföras är ovanligt små eller har liten kontrast mot bakgrunden uppgiften utförs under ovanligt lång tid

22 Belysningsnivån som krävs kan sänkas när: detaljerna i uppgiften som ska utföras är ovanligt stora eller har tydlig kontrast mot bakgrunden uppgiften utförs under ovanligt kort tid

23 För att undvika trötta ögon och obehag får det inte heller vara alltför stor skillnad i belysningsnivå mellan arbetsytan och intilliggande områden och det bör vara en välbalanserad belysning inom synfältet.

24 SPECIELLA BEHOV Med avseende på synsinnet börjar vi bli gamla i 45-årsåldern. Pupillerna blir mindre och mindre ljus kommer in. Vi kan dela upp kraven för normalt åldrande och där det blir sjukliga förändringar. Vid normalt åldrande gäller: Med mindre ljusinfall till näthinnan krävs ökad ljusstyrka Glaukom: Mycket och välriktat ljus Makuladegeneration: Ökad ljusstyrka Diabetesretinopatin : Ökat ljus,jämnt ljus och välriktat ljus

25 Belysningsstyrka arbetsyta - omgivning Arbetsområde (42x30cm)Omedelbara omgivningen min 0,5 m runt arbetsområdet Yttre omgivning till 0,5 m från vägg Arbets- belysning lux Belysning närmaste omgivning lux ≥ ≤ E min /E med ≥0,7 E min /E med ≥0,5

26 Belysningsprinciper Enbart allmänbelysning Lokaliserad allmänbelysning Allmänbelysning med separat platsbelysning

27 Enbart allmänbelysning

28 Lokaliserad allmänbelysning

29 Allmänbelysning med platsbelysning

30

31

32

33 För att undvika misstag, trötthet och olyckor är det viktigt att begränsa bländningsrisken, i synnerhet om synriktningen är över horisontalnivån. På arbetsplatser inomhus kan bländning orsakas av ljusstarka armaturer och fönster.

34 Blicken dras mot ljusstarka punkter

35 Katarakt - grå starr Ökad bländningskänslighet

36 LJUSFÖRDELNING VARFÖR?

37 Omgivningsseendet - Orientering Detaljseendet – Urskilja detaljer

38 Rumsupplevelsen Variation ger stiumulans Hög helhetsgrad understimulans

39 Wundt kurvan

40

41

42 Väggluminanser Belys gärna väggarna (utom mot bildskärmar) för att ge rummet en ljusare och luftigare karaktär Belys gärna väggarna (utom mot bildskärmar) för att ge rummet en ljusare och luftigare karaktär Fönsterväggar så ljusa som möjligt. Fönsterväggar så ljusa som möjligt. Väggluminansen <1000 cd/m² Väggluminansen <1000 cd/m²

43 Takluminanser Ljusa tak minskar kontrasten mellan armaturen och omgivande ytor Ljusa tak minskar kontrasten mellan armaturen och omgivande ytor Takluminans medel <500 cd/m². Max 1500 cd/m² inom ett begränsat område med mjuka övergångar. Takluminans medel <500 cd/m². Max 1500 cd/m² inom ett begränsat område med mjuka övergångar.

44 Behaglig luminansfördelning En mörk yta kan svårligen göras väsentlig ljusare med ökad belysning En mörk yta kan svårligen göras väsentlig ljusare med ökad belysning En ljus yta kan ge en kraftig luminans vid ökad belysning. En ljus yta kan ge en kraftig luminans vid ökad belysning. Diffust reflekterande ytor fördelar det reflekterade ljuset i alla riktningar. Diffust reflekterande ytor fördelar det reflekterade ljuset i alla riktningar.

45 Bländning Bländning uppstår när ögat utsätts för en väsentligt starkare ljusretning än vad det är väsentligt starkare ljusretning än vad det är adapterat till. adapterat till.Lösningar: Avskärma/Omdirigera Avskärma/Omdirigera Gör bakgrunden ljusare Gör bakgrunden ljusare Fördela på en större yta Fördela på en större yta

46

47 - KONTRAST - LJUSRIKTNING - SKUGGBILDNING

48

49

50 Lämplig skuggbildning gör att du kan bedöma form, struktur och avstånd

51 Kontrast I den här texten avtar kontrasten efterhand som du läser…….

52 Inget blänk i arbetsmaterialet För att undvika speglande reflexer i arbetsmaterialet skall inga armuterer placeras inom det speglande området

53 Arbetsmaterial som kan ge blänk Bildskärmar Bildskärmar Blyertskriven text Blyertskriven text Blankt tryck Blankt tryck Plastfickor Plastfickor

54

55 Ljusfärger och ytfärger Människan kan uppfatta mer än färgnyanser GlödlampaVitt lysrör Diffust dagsljusRiktat dagsljus

56 Färgåtergivningsindexet Ra ger en objektiv indikering på hur naturtrogna föremålen ser ut i ljuset. Det maximala värdet för Ra är 100 och det "sämsta" Lysröret har en färgåtergivning på ungefär 50. Lysrör med färgåtergivningsindex under 80 (Enkelfärgslysrör) bör inte användas i miljöer där människor arbetar eller vistas under längre perioder.

57 Ljuskällors ljus Färgtemperatur (Kelvin) Varmton <3300 K Vit ~4000 K Dagsljus>5300 K I Sverige använder vi framför allt varmvitt ljus 3000 K Vitare ljus, 4000 K, ger distinktare färger och mer varmtonat ljus, 2700 K, gör miljön mer ombonad. Färgåtergivning (Ra) FullfärgEnkelfärg Välj alltid ljuskällor med Ra >80 (tex. fullfärgslysrör) och vid extra höga krav ljuskällor med Ra >90.

58

59 Dagens bullerproblem har förflyttats från industriarbetsplatser till kontorsarbetsplatser Ej hörselskadande men störande Ju svårare arbetsuppgift desto mer störs den av buller

60 Flimmer är distraherande och kan orsaka fysiologiska besvär, exempelvis huvudvärk. Stroboskopeffekter kan leda till farliga situationer där roterande maskiner eller maskiner med fram- och återgående rörelse kan verka stillastående. I värsta fall kan epileptiska anfall utlösas

61 Bildskärmsarbete 1. Använd rätt mängd ljus - 2. Minska bländningen 3. Anpassa ljusstyrkan på bildskärmen. 4. Anpassa kontrasten

62 LJUSET UPPLEVS I HUVUDSAK I TVÅ DIMENSIONER: KVANTITET KVALITET


Ladda ner ppt "Synergonomi och belysningsprinciper Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH i Lund."

Liknande presentationer


Google-annonser