Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

F11: sid. 1 Föreläsning 11 Växelkurser, räntor och BNP  Vad bestämmer växelkursen?  Mundell-Fleming modellen – IS-LM för den öppna ekonomin.  En sammanfattning.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "F11: sid. 1 Föreläsning 11 Växelkurser, räntor och BNP  Vad bestämmer växelkursen?  Mundell-Fleming modellen – IS-LM för den öppna ekonomin.  En sammanfattning."— Presentationens avskrift:

1 F11: sid. 1 Föreläsning 11 Växelkurser, räntor och BNP  Vad bestämmer växelkursen?  Mundell-Fleming modellen – IS-LM för den öppna ekonomin.  En sammanfattning av kursen. Uppdaterad

2 F11: sid. 2 Jämvikt på varumarknaden  Jämvikt på varumarknaden kräver som vi tidigare sett att inhemsk produktion,Y, ska vara lika med efterfrågan på inhemska varor – C+I+G-IM/  +X, d.v.s  Notera att vi antar att Marshall-Lerner villkoret är uppfyllt.

3 F11: sid. 3 Jämvikt på varumarknaden  I detta kapitel gör vi två förenklingar: 1. Priset hemma och i utlandet är givet och ändras inte (dvs vi analyserar effekter på kort sikt). Därför kommer den nominella och reala växelkursen att röra sig parallellt: 2. Inflationen, faktisk och förväntad är 0.  Jämvikt på varumarknaden kan då skrivas:

4 F11: sid. 4 Jämvikt på de finansiella marknaderna  Låt oss fixera den förväntade växelkursen i nästa period till 20-2  Som vi tidigare sett måste räntan hemma vara lika med räntan utomlands plus den förväntade deprecieringen för att investerare ska vara villiga att hålla både inhemska och utländska obligationer.  Genom att höja den inhemska räntan stiger E t. Varför?  Högre E innebär en apprecierad valuta. Givet växelkursen i framtiden, innebär dagens appreciering att växelkursen förväntas falla (mer). Detta kompenserar för den högre räntan hemma så både utländska och inhemska obligationer ger samma avkastning mätt i gemensam valuta.  Vi får då

5 F11: sid. 5 Jämvikt på de finansiella marknaderna Relationen mellan ränta och växelkurs, given av ränteparitetsvillkoret. Givet förväntad framtida växelkurs leder en högre växelkurs idag till mindre förväntad appreciering. För att ge samma avkastning i som utländska obligationer måste inhemsk ränta vara högre. Slutsats: Ränteparitetsvillkoret ger en positiv relation mellan växelkurs och ränta. Växelkurs, E t Inhemsk ränta, i t Ränteparitet, givet i* och E e itit E

6 F11: sid. 6 Varu och finansmark- naderna tillsammans Vi har nu tre jämviktsvillkor för den öppna ekonomin och tre endogena variabler, Y, i och E. 1.Varumarknadsjämvikt (IS-kurvan) i den öppna ekonomin, som ger en relation mellan Y och i som beror på växelkurs och finanspolitik (T och G) och utländsk produktion, Y* Penningmarknads jämvikt (LM-kurvan), som också ger en relation mellan Y och i som beror på real penningmängd M/P. 3.Ränteparitet, som ger en relation mellan E och i, som beror på utländsk ränta i* och förväntad växelkurs

7 F11: sid. 7 IS-LM i den öppna ekonomin  En ökning i räntan sänker produktionen, både direkt via fal- lande investeringar och indirekt eftersom högre ränta leder till en appreciering via ränteparitetsvillkoret. IS-kurvan lutar nedåt. Produktion, Y Ränta, i Y i IS  Givet den reala penningmängden, högre inkomst leder till högre efterfrågan på pengar vilket ökar räntan. LM-kurvan är därför som vanligt uppåtlutande. Växelkurs, E Ränteparitet, givet i* och E e Ränta, i LM E

8 F11: sid. 8 Effekter av ekonomisk politik i en öppen ekonomi Vad händer om regeringen ökar G (eller minskar T)? 20-4  En ökning av G ökar efterfrågan och därmed produktionen för varje räntenivå. IS-kurvan skiftar därför utåt till IS’. Växelkurs, E Produktion, Y Ränta, i Y LM i IS Slutsats: Produktionen ökar till Y’, räntan ökar till i’ och E ökar till E’ (valutan apprecierar). Y’ i’ IS’ Ränteparitet, givet i* och E e Ränta, i EE’

9 F11: sid. 9 Effekten av penningpolitik i en öppen ekonomi Vad händer om riksbanken minskar M/P?  En minskning av M/P skiftar LM kurvan uppåt till LM’, men inga andra kurvor påverkas. Växelkurs, E Produktion, Y Ränta, i Y LM i IS Slutsats: Produktionen faller till Y’, räntan ökar till i’ och E ökar till E’ (valutan apprecierar). Y’ i’ LM’ Ränteparitet, givet i* och E e Ränta, i EE’

10 F11: sid. 10 Den tyska återföreningen och ERM  I ERM som bildades 1979 skulle deltagande Europeiska länder hålla sina växelkurser inom ett band  2.25 % mot varandra.  Sverige håll också sin växelkurs inom ett band mot en korg av andra valutor.  Penningpolitiken var stram och finanspolitiken expansiv under och efter den tyska återföreningen. Båda dessa effekter har som vi sett en apprecierande effekt på D-marken.  Detta gjorde det svårt att klara av växelkurssystemet ERM.  Kris i systemet och Sverige och många andra länder kunde inte hålla emot och tvingades låta kronan flyta hösten 1992.

11 F11: sid. 11 Fasta växelkurser 20-5  I länder med fria valutamarknader kan centralbanken ändå försöka hålla en fast växelkurs – ett fast pris på valutan. Man måste då vara beredd att köpa och sälja sin valuta till detta pris. Om man inte kan, t.ex. på grund av att lagren med utländsk valuta tar slut, så tvingas man låta valutan flyta eller så ransonerar man, dvs förbjuder fri valuta handel.  En länder fixerar (peg) sin valuta till en annan valuta, oftast dollarn. Andra till en korg av andra valutor, ofta med handelsvikter.  var växelkurserna mellan ett stort antal länder fixerade till dollarn, som i sin tur var fixerad till guld – det s.k. Bretton Woods avtalet.  Efter Bretton Woods systemets sammanbrott började man diskutera en europeisk valuta.  Fr.o.m. 70-talet flera överenskommelser inom Europa om växelkurssamarbete. Valutorna skulle röra sig inom ett visst band, t.ex. ERM inom EMS.

12 F11: sid. 12 Spekulativa attacker  Länder med fasta växelkurser eller med växelkursband har historiskt sett ofta devalverat. Ofta i samband med en spekulativ attack eller lågkonjunktur och svag lönsamhet i exportindustrin.  Under fast växelkurs måste Riksbanken hålla ett visst pris på sin egna valuta i termer av andra valutor.  Antag att Sverige bestämmer sig för att E SEK,$ = 1/8.  Antag att Riksbanken har 10 miljarder $ i sina kassakistor.  Låt nu en stor finansiell spekulant kommer till Riksbanken för att köpa dollar för detta pris. Om spekulanten köper alla 10 miljarder dollar måste riksbanken låta kronan flyta.  Man kan då ofta vara ganska säker på att valutan kommer att depreciera, dvs att E minskar.  Spekulanten kan då sälja tillbaka sina dollar och få ett högre pris i SEK än han betalade och göra en spekulativ vinst.

13 F11: sid. 13 Vad krävs för en fast växelkurs  Öppna räntepariteten kräver:  Vid fast (trovärdig) växelkurs krävs därför  Förändringar i penningefterfrågan måste därför exakt matchas av Riksbankens måste hela tiden sätta M så att räntan är densamma som i omvärlden.  Om t.ex. P eller Y ökar måste M öka i samma proportion för att inte för att inte räntan ska förändras.

14 F11: sid. 14 Finanspolitik under fast växelkurs Vad händer om regeringen ökar G? När regeringen ökar G skiftar som vi sett IS kurvan utåt. Räntan stiger och valutan tenderar att appreciera. Produktion, Y Ränta, i YAYA LM i IS YBYB YCYC För att hålla valutakursen konstant måste räntan vara oförändrad. LM-kurvan måste därför skiftas utåt tills räntan är tillbaka på den ursprungliga nivån. Slutsats: Ökningen i Y efter ökningen i G blir större (Y C - Y A ) under fast växelkurs än under flytande (Y B - Y A ) eftersom Riksbanken måste ackommodera den expansiva finanspolitiken med en expansiv penningpolitik för att växelkursen inte ska appreciera. LM’ IS’

15 F11: sid. 15 Sammanfattning  Vi har studerat ekonomin på olika sikt, eller mer exakt, under olika antaganden om vad som kan ändra sig. 1.IS-LM, Mundell Flemming. Priser är konstanta, växelkurs och ränta rörliga, produktion anpassar sig till efterfrågan. I den förväntningsutvidgade modellen kan efterfrågan också bero på förväntad framtida produktion/inkomst och ränta. 2.AS-AD modellen, Phillipskurvan. Nu kan också priserna ändra sig. AD – kurvan kommer från IS-LM modellen. AS-kurvan bygger på att högre produktion leder till lägre arbetslöshet. Därmed ökar lönerna och också priserna eftersom företagen använder sig av ett prispåslag. På kort sikt kan priserna avvika från de förväntade, men inte på medellång sikt. När produktionen är lika med den naturliga är realiserade priser är lika med de förväntade. 3.På lång sikt kan också den naturliga produktionen påverkas genom tillväxt av kapitalstock (endogen) samt av befolkning och teknologi (exogena). Vi använder Solow-modellen för att analysera detta. Den visar att sparandet är här av central betydelse. På lång sikt når ekonomin en steady-state eller balanserad tillväxt där kapitalstocken per effektiv arbetskraftsenhet är konstant.

16 F11: sid. 16 Härledning av IS kurvan Efterfrågan ökar med produktionen/inkomsten, Y. Både C och I ökar med produktionen. Jämvikt kräver att produktion (Y) = efterfrågan (Z). Högre ränta leder till att efterfrågan faller (på investeringsvaror), därmed minskar produktionen. Vad implicerar jämvikt på varumarknaden för relationen mellan ränta och produktion? Produktion, Y Efterfrågan, Z 45º ZZ Slutsats: IS kurvan är neråtlutande. ZZ’

17 F11: sid. 17 Härledning av LM - kurvan En ökning av produktionen/inkomsten, leder till högre efterfrågan på reala pengar vid given ränta. Givet den reala penning- mängden, måste räntan öka för återställa jämvikten. Vad implicerar jämvikt på penningmarknaden för relationen mellan ränta och produktion/inkomst? Real penningmängd, M/P Ränta, i MsMs i i’ M d inkomst = Y M d inkomst = Y’>Y Slutsats: LM – kurvan innebär en ökande (positiv relation mellan produktion/inkomst och ränta

18 F11: sid. 18 Utvidgning 1 Förväntningar i IS-relationen  Investeringarna beror på räntor idag och i framtiden.  Investeringar och privat konsumtion beror på produktion/inkomst idag och i framtiden.  Vi kan inkorporera detta i den aggregerade efterfrågan där Y’ e, T’ e, r’ e är indikerar förväntad framtida produktion/inkomst, skatt och ränta. I jämvikt är produktion lika med efterfrågan, dvs

19 F11: sid. 19 Förväntningar i IS-relationen Den nya IS-kurvan Givet konstanta förväntningarna om framtida räntor och produktion/inkomst, så leder en minskning i den reala räntan idag till en ökning i investeringarna och därmed i dagens produktion. Produktion i innevarande period, Y Ränta innevarande period, r IS Slutsats: En ökning i dagens eller förväntade framtida skatter eller i förväntade framtida räntor skiftar IS-kurvan till vänster. En ökning av förväntad framtida produktion/inkomst eller offentlig konsumtion skiftar IS-kurvan till höger

20 F11: sid. 20 Utvidgning 2 Utrikeshandel i IS-relationen  Efterfrågan på inhemska varor (Z) är lika med inhemska total efterfrågan (D=C+I+G), plus export (X), minus import uttryckt i inhemska enheter (IM/  ). Med andra ord, Z=D- IM/  +X=D+NX.  Varumarknad i jämvikt om produktion är lika med efterfrågan på inhemska varor, Y=Z.  Handelsbalansen försämras, allt annat lika, om Y ökar. Eftersom importen ökar men inte exporten.  En depreciering, minskning av  ökar produktion och handelsbalans (NX).  Om vi dessutom lägger till att växelkursen styrs av räntan (allt annat lika) får vi Mundell-Flemmingmodellen.

21 F11: sid. 21 IS-LM i den öppna ekonomin  En ökning i räntan sänker produktionen, både direkt via fal- lande investeringar och indirekt eftersom högre ränta leder till en appreciering via ränteparitetsvillkoret. IS-kurvan lutar nedåt. Produktion, Y Ränta, i Y i IS  Givet den reala penningmängden, högre inkomst leder till högre efterfrågan på pengar vilket ökar räntan. LM-kurvan är därför uppåtlutande. Växelkurs, E Ränteparitet, givet i* och E e Ränta, i LM E

22 F11: sid. 22 AS-AD modellen  Denna modell bygger vidare på IS-LM modellen och tillåter att priserna förändras.  AD-kurvan bygger på IS-LM modellen. Från denna hämtar vi en nedåtlutande (negativ) relation mellan produktion och priser. Mekanismen är att högre priser minskar real penningmängd M/P. Detta driver upp räntan, vilket minskar efterfrågan (investeringarna) och därmed produktionen.  AD-kurvan skiftar utåt om penningmängden ökar (expansiv penningpolitik) och om offentlig konsumtion ökar eller skatter minskar (expansiv finanspolitik).  AS-kurvan bygger på arbetsmarknadens funktionssätt och företagens prissättning. Högre produktion minskar arbetslösheten, detta ökar lönerna, företagen svarar med att höja sina priser – vi får en uppåtlutande (positiv) relation mellan produktion och priser.  Som vi ser skiftar AS-kurvan uppåt/inåt om förväntade priser går upp och om prispåslaget går upp.  När produktionen är på sin naturliga nivå är, per definition, P=P e

23 F11: sid. 23 AS-AD modellens dynamik  AS-AD modellens dynamik bygger helt på den tröga anpassningen av prisförväntningarna. På kort, men inte på medellång sikt, kan förväntade priser avvika från de förväntade.  I grafen är förväntade priser i utgångsläget P e 0  Jämvikten är dock vid A, så lönesättarna har underskattat prisnivån och reallönen är lägre än vad man tänkt sig.  Lönesättarna reviderar upp sina prisförväntningar och sätter högre nominallöner. Med andra ord, AS- kurvan skiftar uppåt. Prisnivå, P P0eP0e YnYn A Y AS  Processen med skift uppåt fortsätter så länge Y>Y n.  Slutsats: Så länge Y>Y n (med andra ord u Y n (med andra ord u

24 F11: sid. 24 Lång sikt Solow-modellen  Tidigare har vi antagit att kapitalstocken och teknologin är given och konstant.  Solow-modellen ger oss möjlighet att studera också förändringar i dessa variabler.  De två centrala kurvorna är investeringsbehovet och investeringskurvan båda som en funktion av kapitalstocken per arbetare K/N. Den första kurvan är en rät linje, eftersom vi antar att kapitalförslitningen är proportionell mot mängden kapital. Den andra kurvan är konkav, eftersom vi antar avtagande marginalavkastning för kapitalet.  I den utvidgade Solow-modellen inkluderas i investeringsbehovet vad som behövs för att kapitalstocken ska hålla jämna steg med befolkningstillväxt och teknisk tillväxt, dvs vad som behövs för att K/AN ska vara konstant.

25 F11: sid. 25 En ökning i sparandet Vad händer om sparkvoten s ökar från s till s’? Antag att ekonomin är i steady state vid K/N Högre s skiftar sf(K / N) uppåt. Investeringar deprecieringar K/N Kapital per arbetare K/N K’/N Efter att s ökat är investeringarna större än kapitalförslitningen och därför växer K/N och Y/N tills den nya jämviktspunkten K’/N nåtts. Slutsats: En ökning i sparandet leder till en temporär ökning i tillväxten och till permanent högre BNP/capita.

26 F11: sid. 26 Övrigt viktigt  Phillips-kurvan, både den ”gamla” och den förväntningsutvidgade. Den första är en relation mellan arbetslöshet och förändringar i priser. Den andra mellan arbetslöshet och förändringar i inflationen. Skillnaderna är hur man antar att lönesättarna bildar sina prisförväntningar.  Hur man visar storleken på handelsbalansen i 45 graders diagrammet med ZZ och DD kurvorna.  Begrepp som endogen/exogen, antaganden/resultat, multiplikator, real penningmängd, repa, kontraktiv/expansiv penning respektive finanspolitik, effektiv arbetskraftsenhet, PPP, konvergens, gyllene regelns sparkvot, fördelningssystem för pensioner, balanserad tillväxt, monetär neutralitet, NAIRU, naturlig produktion och naturlig arbetslöshet, rationella förväntningar, adaptiva förväntningar, real växelkurs, depreciering/appreciering och öppen ränteparitet är ”måsten” att kunna.

27 F11: sid. 27 Tips  Se till att ni kan beskriva vad som ligger bakom kurvorna i de olika modellerna vi använder. Kom ihåg mellan vilka variabler sambanden gäller, dvs vad som ska stå på axlarna i diagrammen.  Försök lär er att använda de matematiska uttrycken för kurvorna. Det hjälper er att se om de skiftar eller inte när en variabel ändras.  Se till att ni kan använda modellerna till att göra de experiment boken och jag gått igenom, och också deras motsats!  Kolla att ni känner till betydelsen av ”Key terms” i slutet av varje kapitel.  Läs övrig litteratur. Räkna med att det kommer några frågor på övrig litteratur samt att dessa är ganska lätta om man läst ordentligt (mindre analytisk).  Kolla min hemsida. Jag kan skicka ut mer tips inför tentan.


Ladda ner ppt "F11: sid. 1 Föreläsning 11 Växelkurser, räntor och BNP  Vad bestämmer växelkursen?  Mundell-Fleming modellen – IS-LM för den öppna ekonomin.  En sammanfattning."

Liknande presentationer


Google-annonser