Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Uw. Föreläsning 2 ekotox i kursmomentet ekotoxikologi, NBIC36 Tekniskt miljöskydd Mål: studenterna skall förstå komplikationerna med, och idag existerande.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Uw. Föreläsning 2 ekotox i kursmomentet ekotoxikologi, NBIC36 Tekniskt miljöskydd Mål: studenterna skall förstå komplikationerna med, och idag existerande."— Presentationens avskrift:

1 uw

2 Föreläsning 2 ekotox i kursmomentet ekotoxikologi, NBIC36 Tekniskt miljöskydd Mål: studenterna skall förstå komplikationerna med, och idag existerande metoder för, att bedöma riskerna/effekterna av miljögifter på, i naturen förekommande, populationer. Jämföra med LC50 studier. Begrepp: –Demografi –Ålderstruktur –Känslighetsanalys –Microcosmos/mesocosm –Ecol Risk Assessment

3 Ekotoxikologi –Ämne med antropogent ursprung påverkar organismers förekomst negativt Ekologi: En arts existens/beteende påverkar andra arters förekomst negativt –Direkt eller indirekt Att jämföra med

4 Don’t click!

5 Ekotoxikologi Varför bry oss? Två möjliga orsaker: Söka kunskap Människa som art har ett ansvar att veta och lindra dess effekt på andra organismer Värderingar och attityder: Måste vi som art bry oss bara för att vi har ett medvetande, en förmåga att inse att vi påverkar?

6 Kritiskt tänkande! ……we tend to use different criteria to evaluate propositions or conclusions we desire, and those we abhor. …. For desired conclusions, in others words, it is as if we ask ourselves, ”Can I believe this?”, but for unpalatable conclusions we ask. ”Must I believe this?” The evidence required for affirmative answers to these two questions are enormously different. Abhor – avsky, hata Affirmative – bejakande, bekräftande Thomas Gilovich, How we know what isn’t so: The fallibility of human reason in everyday life. The Free Press. N Y.

7 Att värdera ekotoxikologi dess metoder och dess resultat Internationell politik Inrikespolitiken Våra dagliga beslut

8 Internationell politik Kyoto protokollet Lagligt bindande utsläppsmål för de industrialiserade länderna. Skrevs under Protokollet omfattar sex växthusgaser: koldioxid, metan, dikväveoxid och de industriella gaserna HFC, PFC och svavelhexafluorid. USA bytte president och hoppade av Egen klimatpolicy. Minskning 5.2 % Ökning 9 %

9 Inrikespolitik sökord miljögift Parti:Antal träffar på hemsidan Miljöpartiet8 Moderaterna5 Socialdemokraterna0 Centerpartiet0

10 Sveriges miljömål riksdagsbeslut Begränsad klimatpåverkan 2.Frisk luft 3.Bara naturlig försurning 4.Skyddande ozonskikt 5.Ingen övergödning 6.Levande sjöar och vattendrag 7.Hav i balans, levande kust och skärgård 8.Myllrande våtmarker 9.Storslagen fjällmiljö 10.Giftfri miljö 11.Säker strålmiljö 12.Grundvatten av god kvalitet 13.Levande skogar 14.Ett rikt odlingslandskap 15.God bebyggd miljö 16.Ingen övergödning

11 Ekotoxikologi- Sveriges miljömål Giftfri miljö 1.Kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper (2010) 2.Miljö- och hälsoinformation om varor (2010) 3.Utfasning av särskilt farliga ämnen ( ) 4.Fortlöpande minskning av hälso- och miljöriskerna med kemikalier (2010) 5.Riktvärden för miljökvalitet (2010) 6.Förorenade områden (2005)

12 Bananer Vi svenskar är ett bananälskande folk. Med 17,6 kilo per år och person importerar och äter vi mest bananer i hela världen. Bekämpningsmedel, överflödig gödning och eroderad jord spolas efterhand ut i vattendragen och vidare ut i havet. Jättelika regnskogsområden har genom åren skövlats för att ge plats åt plantager. Svenska naturskyddsföreningen Obesprutade – kr/kg Besprutade – kr/kg Coop Forum 7/2 2005

13 Mjällschampo Under 2003 användes minst 10 ton zinkpyrition i mjällschampo och 2,4 ton zinkpyrition i båtbottenfärger. Det räcker med 0,0026 mg zinkpyrition per liter vatten för att hälften av alla fiskar ska dö inom fyra dygn. En dos för hårtvätt, ca 10 ml, med marknadens vanligaste mjällschampo, innehåller cirka 88 mg zinkpyrition. Mjäll orsakas av en jästsvamp som heter Malassezia som normalt finns överallt på huden. Svenska naturskyddsföreningen

14 Kritiskt tänkande! Kyotoprotokollet, miljömål, bananer, mjällschampo,…. ”Can I believe this?” ”Must I beleive this?”

15 Ekotoxikologi –Ämne med antropogent ursprung påverkar organismers förekomst negativt Hur bedöma/kvantifiera? ”organismers förekomst negativt” Ekologi – antal individer av en art Människan – enskild individs lidande/skada/ökad dödlighet

16 Populationstillväxt i en miljö med begränsade resurser Inomartskonkurrens Ökad dödlighet tid Antal individer bärförmåga naturlig

17 Ökad dödlighet tid Miljögift som påverkar mortaliteten - ej tillräckligt villkor för att påverka förekomst tillräckligt villkor för att påverka återhämtningstid efter störning (resilience) tid Kraftigt ökad mortalitet Tillräckligt villkor om: Om interaktioner med andra arter förändras så att arten blir utsatt för högre konkurrens. Ny jämvikt! Mellanartskonkurrens Tillräckligt villkor om: resulterar i negativ populationstillväxt vid resurstillgång (utan inomartskonkurrens)

18 Hur kvantifiera om förekomst påverkas av ett ämne? Mäta i fält: Finna korrelationer. Experiment –På individ –På population –På grupper av populationer (mindre samhällen/ekosystem) Empiriska data på förekomst/populationstäthet eller Beräkna den indirekta effekten på förekomst/populationstäthet Ny populationstillväxt –lutning/form på kurvan Ny jämvikt

19 Hur kvantifiera om förekomst påverkas av ett ämne? Experiment –På individ –På population eller grupper av populationer microcosm eller mesocosm försök Svårt att utvärdera – specifika förhållanden Beräkna den indirekta effekten på förekomst/populationstäthet Ny populationstillväxt –lutning/form på kurvan Ny jämvikt Interaktioner inom och mellan populationer

20 Experiment på individ nivå - utvärdera på populationsnivå Population x bx födsel ‘dödslar’ i immigration dx e emigration

21 Experiment på individ nivå - utvärdera på populationsnivå Population x bx födsel ‘dödslar’ i immigration dx e emigration Population x bx födsel ‘dödslar’ i immigration dx e emigration Population x bx födsel ‘dödslar’ i immigration dx e emigration Population x bx födsel ‘dödslar’ i immigration dx e emigration Population x bx födsel ‘dödslar’ i immigration dx e emigration

22 Experiment på individ nivå - utvärdera på populationsnivå Under ett tidsteg: x antal individer b antal födslar/individ påverkas/ändras d sannolikheten att dö/individ påverkas/ändras i antal individer som immigrerar påverkas/ändras e antalet individer som emigrerar påverkas/ändras x(t) antal individer vid tiden t påverkas/ändras via parametrarna ovan Utför experiment Population x bx födsel ‘dödslar’ i immigration dx e emigration

23 Beräkna populationtillväxt Under ett tidsteg: x antal individer b antal födslar/individ d sannolikheten att dö/individ i antal individer som immigrerar e antalet individer som emigrerar x(t) antal individer vid tiden t Tag ett tidsteg i taget: x(t+1)=x(t)+bx(t)-dx(t)+i-e förändring av populationen under ett tidsteg: x(t+1)-x(t)=bx(t)-dx(t)+i-e x(t+1)-x(t)=(b-d)x(t)+i-e x(t+1)-x(t)=Rx(t)+i-e R tillväxt per individ, en kombination av födslar och dödslar, R=b-d, per tidsenhet Kontinuerligt dvs ’väldigt små tidsteg’ Dx(t)/dt=(b-d)x(t)differentialekvation x(t)=e (b-d)t x(0)lösningen till differentialekvationen Population x bx födsel ‘dödslar’ i immigration dx e emigration

24 Populationtillväxt Under ett tidsteg: x antal individer b antal födslar/individ d sannolikheten att dö/individ x(t) antal individer vid tiden t x(t+1)-x(t)=(b-d)x(t) differensekvation Dx(t)/dt=(b-d)x(t)differentialekvation x(t)=e (b-d)t x(0) b och d konstanta över tiden – exponentiell tillväxt – ingen spridning Population x bx födsel ‘dödslar’ i immigration dx e emigration

25 b och d konstanta över tiden – exponentiell tillväxt Experiment på b och d med olika koncentrationer - beräkna populationstillväxt vid olika koncentrationer Population x bx födsel ‘dödslar’ i immigration dx e emigration Populationtillväxt Under ett tidsteg: x antal individer b antal födslar/individ d sannolikheten att dö/individ x(t) antal individer vid tiden t

26 Hur mäta b och d? komplikation……. Kan vi alltid hantera en population som en enhet? Behöver vi dela upp den i olika stadier/klasser? Åldersklasser Storleksklasser Uppdelade i rummet Morfologiska klasser/former/ Delpopulationer skiljer sig från varandra på, för modellens ändamål, viktiga punkter, t ex unga individer föder inget medans vuxna föder. b och d måste uppskattas med hänsyn till hur stor andel som t ex är unga respektive vuxna. Studera ålderstrukturerad population.

27 Åldersklasser-demografiska data Nästa tidsteg räknas ut enligt n 1 (t+1)= b 1 n 1 (t)+ b 2 n 2 (t)+ b 3 n 3 (t) n 2 (t+1)= s 12 n 1 (t) n 3 (t+1)= s 23 n 2 (t) OBS, ett tidsteg motsvarar storleken på ålderklasserna. 123 b1b1 s 23 s ij = sannolikhet att överleva från ålderklass i till ålderklass j s 12 b2b2 b3b3 b i = hur mycket avkomma som förväntas från ålderklass i under ett tidsteg n Tre ålderklasser, n 1, n 2 och n 3.

28 Åldersklasser Nästa tidsteg räknas ut enligt n 1 (t+1)= b 1 n 1 (t)+ b 2 n 2 (t)+ b 3 n 3 (t) n 2 (t+1)= s 12 n 1 (t) n 3 (t+1)= s 23 n 2 (t) ett linjärt ekvationssystem och vi kan använda matriser dvs linjär algebra

29 Experiment Bestäm värden för matrisen vid olika koncentrationer:

30 Åldersklasser, egenvärden och egenvektorer Åldersklassmatriser (de flesta ‘biologiska’ matriser) är sådana att deras största egenvärde är ett reellt tal, dvs inte komplext. Detta innebär att egenvärdets vektor, s k egenvektorn motsvarar den stabila fördelningen och egenvärdet den tillväxt som populationen då tillväxer med

31 Åldersklasser, egenvärden och egenvektorer x(t)=e (b-d)t x(0) x(t)=λ t x(0)

32 Experiment på individ nivå - utvärdera på populationsnivå Population x bx födsel ‘dödslar’ i immigration dx e emmigration Under ett tidsteg: x antal individer b antal födslar/individ påverkas/ändras d sannolikheten att dö/individ påverkas/ändras i antal individer som immigrerar påverkas/ändras e antalet individer som emigrerar påverkas/ändras x(t) antal individer vid tiden t påverkas/ändras via parametrarna ovan Utför experiment

33 Experiment på individ nivå - utvärdera på populationsnivå Population x bx födsel ‘dödslar’ i immigration dx e emmigration Utför experiment på individnivå Metod

34 Steg 2: Känslighetsanalys Hur känslig är en population för ett miljögift / en störning? Vilka delar av livshistorien är mest känslig/ påverkar populationstillväxten mest? Vid vilken ålder är det värst att ett miljögift påverkar överlevnad, reproduktion, spridning, eller utveckling/åldrandet?

35 Känslighetsanalys Vid vilken ålder är det värst att ett miljögift påverkar överlevnad, reproduktion, spridning, eller utveckling/åldrandet? Känslighetsanalys av egenvärdet/populationstillväxten: Metod

36 uw

37 Föreläsning 2 ekotox i kursmomentet ekotoxikologi, NBIC18 Tekniskt miljöskydd 10p Mål: studenterna skall förstå komplikationerna med, och idag existerande metoder för, att bedöma riskerna/effekterna av miljögifter på, i naturen förekommande, populationer. Jämföra med LC50 studier. Begrepp: –Demografi –Ålderstruktur –Känslighetsanalys –Microcosmos/mesocosm –Ecol Risk Assessment

38 Idag gängse metod inom ekotoxikologi LC50 Koncentration (mg/l) Överlevnad % efter 21 dagar 098 0,0698 0,298 0,3584 0,4360 0,6410 0,755 1,130 % överlevande Kaliumdikromat mg/l Dapnia magna LC50 för kaliumdikromat = 0.47 mg/l

39 Ekotoxikologi Ämne med antropogent ursprung påverkar organismers förekomst negativt Metod hur man kan kvantifiera: ” påverkar organismers förekomst negativt” Metod att förutsäga om en art är känslig för miljögift/ämne. Utför experiment Utvärdera på populationsnivå

40 But the individual who can modify or correct beliefs molded by personal interest or the influence of his rearing is rare….It is easy to be wise in retrospect, uncommonly difficult in the event. Wallacer Stegner, författare och Prof Stanford, tidig miljöaktivist My business is to teach my aspirations to conform themselves to fact, not to try and make facts harmonise with my aspirations. Thomas Henry Huxley, "Darwin's bulldog" Aspiration – önskan, strävande

41 uw

42 Spraya vuxna bladlöss med derivat från Neem trädet Snälla bekämpningsmedel Antal ungar Ålder dagar överlevnad Ålder dagar

43 Andra försök med snällt bekämpningsmedel Bespruta unga respektive vuxna bladlöss Bespruta i olika temperaturer Bespruta och därefter kolonisera med bladlöss

44 Nyfödda och vuxna olika känsliga för besprutning

45 Nytt sätt att mäta effekten av bekämpningsmedel: simulering av populationen

46 Idag gängse metod inom ekotoxikologi LC50 Concentration (mg/l) Överlevnad % efter 21 dagar 098 0,0698 0,298 0,3584 0,4360 0,6410 0,755 1,130 % överlevande Kaliumdikromat mg/l Dapnia magna LC50 för kaliumdikromat = 0.47 mg/l

47 Ekotoxikologi Ämne med antropogent ursprung påverkar organismers förekomst negativt Metod hur man kan kvantifiera: ” påverkar organismers förekomst negativt” Metod att förutsäga om en art är känslig för miljögift/ämne. Utför experiment Utvärdera på populationsnivå

48 Generationstid på art kontra persistens av miljögift I första hand akut toxicitet, ett ’kortvarigt’ punktutsläpp. Om generationstid är betydligt längre än miljögift är effekten på population lättare att beräkna dock är populationen långsam på att anpassa sig (genetiskt) vid kronisk belastning eller återkommande belastningar. Om generationstid kort så medför att andra och tredjegeneration påverkas av utsläpp både direkt och indirekt – svårt att uppskatta effekten av utsläpp. Dock snabba på att anpassa sig genetiskt.

49 Vad innebär detta i ett ekosystem? Vad blir effekten på olika trofinivåer? –Effekten av olika anpassning? –På biomagnifiering? För vilka nivåer i ett ekosystem kan man göra goda förutsägelser? Vad behöver man veta för respektive nivå (generationstid)

50 Vad kan man mäta? 1.Effekt på organism 2.Effekt på population 3.Effekt på samhälle/näringsväv 4.Effekt på ekosystem Organism – LD50 Population – täthet? Näringsväv – tätheter? Störningskänslighet hos ny väv? Ekosystem – biologisk mångfald? Flödet av ämnen (t ex kol,kväve)?

51 Ekologiska komplikationer Populations tillväxt –Reproduktion –Överlevnad –Tillväxt –Spridning Populationsdynamik –Inomartskonkurrens –Mellanartskonkurrens –Predator-byte –Mutualism Populationsgenetik –Selektera fram resistenta populationer

52 Fungicids påverkan av ett sötvattens microcosmos Nilsson et al Ecotox kurs i Lund Fungicid i tre koncentrationer Biomassa av alger och zooplankton Biomassa zooplankton minskade med ökande konc av fungicid Växtplankton ökade med ökande konc av fungicid Mindre zooplankton ökade med ökad konc av fungicid

53 Indirekt effekt då zooplankton minskade så minskade betning och därmed växtplankton ökade Konk och predation av de mindre zooplankton minskade då större zooplankton minskade med högre konc av fungicid och därmed ökade biomassa av mindre zooplankton INDIREKTA EFFEKTER I MICROCOSM STUDIER

54 Tumregler Ekosystem struktur viktigare än funktion Det finns nyckelarter inom ett system Direkta effekter på överlevnad o dyl är viktigare än indirekta via konkurrens och predation Kronisk variation för arter mindre än akut variation Effekter oftast enbart adderas, dvs oftast är total effekten lika med summan av effekterna för sig

55 Några begrepp Biokoncentrering – konc ökar jmf med vätska Bioackumulering- konc ökar jmf med konc i vätska/föda Biomagnifiering – ökar med trofinivå Biotransformation – ämnet transformeras via metabolism till nya mer eller mindre toxiska ämnen Biodegradering – ämnet bryts ner till enklare form, ultimat blir det koldioxid och vatten

56 Ecological Risk Assesment ERA Att bedöma riskerna för ekosystem vid ett utsläpp/miljögift Utgår från riskbedömingar för människors hälsa Två olika områden kombineras –Exponering, vilka nivåer kan vi förvänta oss av miljögiftet? –Dosrespons, vilka är effekterna i ekosystemet av olika doser/koncentrationer?

57 De olika nivåerna/stegen i ERA, figur 8.1 Problem identifikation Bestäm exponeringsgradBedöm ekologiska effekter vid olika exponeringar Bestäm/karaktärisera risken: inkludera osäkerheter ger ett intervall Meddela/kommunicera riskbedömningen Skötsel handhavandet av risken -skötselplan Miljöövervakning 1.Mätning av ekologiska faktorer med bestämda tidsinterval 2.Mätning av skötselplanen: t ex utsläppsnivåer


Ladda ner ppt "Uw. Föreläsning 2 ekotox i kursmomentet ekotoxikologi, NBIC36 Tekniskt miljöskydd Mål: studenterna skall förstå komplikationerna med, och idag existerande."

Liknande presentationer


Google-annonser