Konsonanters och vokaler akustiska mönster

Konsonanters och vokaler akustiska mönster
Halvvokaler och klusiler Fyra produktionsfaktorer för konsonanter avspärrning någonstans i talröret subglottalt tryck trycket i munhålan stämläpparnas inställning

Andra vokalen är betonad. Därför högre subglottalt tryck. Tryckfallet över glottis som är nödvändigt för ton reducerar det orala trycket i halvvokalen jämför med klusilen Skillnader & likheter w b Duration längre kortare Ps = = Po lägre högre stämläppar vibrerande öppna Formantrörelser tydlig F1 dämpad F1 dämpad F2 ingen F2 dämpad F3 ingen F3 dämpad F4 ingen F4 Stigande F2 ut ur konsonanten Fö ung likadana rörelser Bild som visar aktiviteten för de fyra produktionsfaktorerna under två ord

Skillnader & likheter w b Duration längre kortare Ps = = Po lägre högre stämläppar vibrerande öppna Formantrörelser tydlig F1 dämpad F1 dämpad F2 ingen F2 dämpad F3 ingen F3 dämpad F4 ingen F4 Stigande F2 ut ur konsonanten Fö ung likadana rörelser

Notera att klusilen har betydligt abruptare onset Soundscapes on a high plane of the phrase a wire (top) and a buyer (bottom). Each soundscape has been split in perspective in the middle of the consonant at the vertical gap. This procedure reveals the slopes of intensity changes, looking backward and forward in time from the consonant. These slopes are an important aspect of the glide/stop distinction. The slopes are gradual for glides and steep for stops.

Man kan lätt känna igen formantrörelserna från ajat i adat bortsett från att de inte återfinns alls under ocklusionen Skillnader & likheter j d Duration längre kortare Ps = = Po lägre högre vocal folds vibrerande öppna Formantrörelser tydlig F1 ingen F1 tydlig F2 ingen F2 tydlig F3 ingen F3 tydlig F4 ingen F4 Sjunkande F2 ut ur konsonanten Voice bar i d

Skillnader & likheter j d Duration längre kortare Ps = = Po lägre högre vocal folds vibrerande öppna Formantrörelser tydlig F1 ingen F1 tydlig F2 ingen F2 tydlig F3 ingen F3 tydlig F4 ingen F4 Sjunkande F2 ut ur konsonanten Voice bar i d

Diskontinuiteter som orsakas av tungans kontakt med gommen Snabbt fall i F3 Skillnader l - r Transitionerna mellan vokalerna och konsonanterna är ungefär lika Amplituderna är låga under konstriktionen ffa F2 och högre Transitionerna skiljer sig markant. stort F3-fall för r därför att tungans successiva bakåtkrökning minskar resonansrummet bakom För l finns en svag nedgång i F2 men knappast någon rörelse alls i de övriga

Skillnader & likheter l - r Transitionerna mellan vokalerna och konsonanterna är ungefär lika Amplituderna är låga under konstriktionen ffa F2 och högre Transitionerna skiljer sig markant. stort F3-fall för r därför att tungans successiva bakåtkrökning minskar resonansrummet bakom För l finns en svag nedgång i F2 men knappast någon rörelse alls i de övriga

The strongest part of the murmur ranges up to 800Hz for the glide but only to about 300 Hz for the nasal. The abruptness of onset and murmur results from two circumstances (1) the suddenness of onset and offset of the oral occlusion and (2) the nasal port is already wide open at the onset of the occlusion and remains so throughout. The three main differenbces between vooiced stops and nasals the stops have release bursts but nasals do not the nasals have stronger intensity of the constriction murmur the vowels adjacent to nasals are nasalized, but not for stops

Spectrograms of a buyer [baIr] and a mire [maIr] to compare the acoustic patterns of nasal versus voiced stop consonants. In the upper spectrogram, the stop has a very weak murmur during the occlusion interval and a release transient and the nasal has a strong murmur but no release transient. Nasalization adjacent to the nasal causes differences in the vowel spectrum compared with that adjacent to the stop. In the bottom spectrograms, the constriction murmurs and the adjacent transitions of the vowels are presented on an expanded time scale. The expansion makes visible the individual formant-ringing intervals of the vowel. These ringing intervals have been outlined by hand on the spectrogram and look like "lozenges" that are straight on the left leading edge and round on the right trailing edge. Because nasalization damps the ringing of F1, the lozenges are thinner (shorter ringing time) near the nasal than the stop.

Nasalering introducerar en pol (pole) vid mycket låga frekvenser (under F0) och ett nollställe (zero) strax ovanför polen, vilket reducerar energin i spektrum närmast ovanför polen. Om F1 råkar ligga där blir denna formant mer eller mindre starkt dämpad. Nollställena syns ofta i spektrogrammen som ljus ’fläckar’ i F1 regionen (se ovan!)

I figuren finns en del information om vad man bör kunna observera. Verifiera i era egna spektrogram att bilden överensstämmer med den i figuren. Undersök speciellt voilket frekvensområde brusdelen i frikatiovan tycks omspänna. Stämmer det överens med spektrogrammet på bilden? Undersök och intensitetskonturen för de tre orden. Skiljer de sig åt och i så fall hur och varför?

Dip i Ps, troligen till följd av att munhålan töms snabbare än vad lungorna hinner ’fylla på’ i just vid explosionen Man kan ana samma underliggande formant-rörelse som i d Tonande/tonlös klusil Klusilerna har samma artikulationsställe. det enda som skiljer dem åt borde alltså vara ton. Är det så eller kan du se några andra skillnader? Spår av stämbandston Kallas ofta ’voicebar’ F1 ’cut back, men inte så tydlig

Exempel på skillnaden i vokallängd före tonande resp. tonlös konsonant. Detta gäller även för svenska, men inte för alla språk. I polska och tjeckiska finns ingen sådan effekt Testorden här är ’cap’ och ’cab’. Fraserna är varierade så att orden förekommer inne frasen och frasfinalt. Undersök hur positionen i frasen påverkar durationen. I exemplet på bilden är vokalen före den tonande klusilen alltid längre. Är det så även i det inspelade exemplet? En annan observation i bilden är att durationerna för V+C tillsammans är lika för både (c)ap och (c)ab när de står frasinitialt-. Är det så även in det inspelade exemplet?

Här kan man se att den skillnad i vokalduration som finns efter tonande resp. tonlös konsonant även gäller för frikativor. Observera dessutom den mycket stora finala förlängningen

Pressure behind constriction 1 = störst, 4 = minst

alveolar Spectrograms to compare intervocalic stops and glides at the labial and alveolar places of articulation. Note that alveolar versus labial place is differentiated by the direction of transition in F2: During the closure from the neutral vowel [] preceding each consonant, for alveolar place (top row), the vowel F2 transitions to a higher frequency, but for labial place (bottom row) F2 transitions to a lower frequency. During the opening of each consonant into the following vowel, F2 transitions go opposite to their closing direction, falling in frequency for the alveolars and rising for the labials, for both [A] and [eI]. labial

Perspectrograms for comparing labial, alveolar, and velar voiced stops spoken in [CV] with front vowels [i] and []. Examine the spectra of the transients, marked by the heavy vertical curves, and the following transitions of the formants marked with light straight lines that trace the peaks of the formants in each pitch period of the vowel. The labial place [b] is distinguished by upward transitions following the transients in both F2 and F3 and by a diffuse, weak transient spectrum. The velar place of [g] is distinguished from the alveolar [d] by an F3 transition that is divergent from the F2 transition and by a release transient that is "compact" in the peak part of the spectrum. At the lower left the time scale is indicated and the instants of pitch-pulse onsets are marked, for the [gi] above. At the lower right, underneath the perspectrogram of [g], the waveform of the [g]-burst is plotted in synchrony with the spectra above. Note that the resonant frequency that dominates the [g] transient spectrum at about 2500 Hz corresponds to a relatively long, rapid oscillation in the waveform; there are about 15 cycles of transient strong oscillation or ringing in the first 6 ms, followed by 14 ms of aspiration that also shows weak oscillations at about the same frequency. velar pinch

Perspectrograms CVs of labial, alveolar, and velar voiced stops followed by back vowels. Here velar place is distinguished by flat or upward F3 transitions and very strongly resonant transients (conditions the same as Figure 9-2).

Här är brusexitationens frekvens lägst för [h] men för denna konsonant är frekvensläget i hög grad vokalberoende Frasen i exemplet (How Shaw saw it thaw for him) är konstruerad för att illustrera frekvensläge och spektrum för olika frikativor, dvs frekvensläget som funktion av artikulationsställe. Jämför den inspelade frasen med den i exemplet. Verkar frekvenslägena vara desamma? I exemplet åtminstone ökar frekvensen för de olika frikativorna. Kan du komma på någon förklaring till varför det är så?

Konsonanters och vokaler akustiska mönster

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "Konsonanters och vokaler akustiska mönster"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss

Logga in

Logga in via sociala nätverk:

Konsonanters och vokaler akustiska mönster

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "Konsonanters och vokaler akustiska mönster"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss