Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 5 (s. 157-183) The Integumentary System Dick Delbro Vt-10.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 5 (s. 157-183) The Integumentary System Dick Delbro Vt-10."— Presentationens avskrift:

1 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 5 (s ) The Integumentary System Dick Delbro Vt-10

2 Introd.: Två komponenter: Huden och dess accessoriska strukturer (=bihang) 1. Huden (cutis): Epidermis (överhuden), dermis (läderhuden). Dessutom: Subcutis = hypodermis = underhuden. 2. Accessoriska strukturer (i dermis): Hår, naglar, exokrina körtlar. Läs själv om hudens-underhudens uppgifter (s ).

3 Fig. 5-1

4 5-1 Epidermis: Flerskiktat plattepitel med olika funktioner Varför är yttersta cellagret döda celler? Består framförallt av keratinocyter, som innehåller proteinet keratin. Tunn eller tjock epidermis?

5 5-1 Epidermis (forts.): Tillväxtskiktet Kanter (”ridges”) och papiller ökar hållfastheten mellan epidermis och dermis. Ridges är genetiskt bestämda – fingeravtryck. Basalceller = stamceller, samt Merkelceller (tryckkänsliga) och melanocyter (pigmentceller).

6 Fig. 5-3

7 Fig. 5-4

8 5-1 Epidermis (forts.): Stratum spinosum - taggcellskiktet Keratinocyter som skjuts upp från tillväxtlagret, vissa fortsätter att dela sig. Dendritiska immunceller.

9 Fig. 5-3

10 5-1 Epidermis (forts.): Stratum granulosum - kornskiktet Keratinocyter som förflyttats från stratum spinosum. Delar sig inte, bildar proteinet keratin som bidrar till en barriär mot yttervärlden. I tjock hud täcks detta lager av stratum lucidum.

11 Fig. 5-3

12 5-1 Epidermis (forts.): Stratum corneum - hornlagret lager av keratinfyllda celler (= förhornade celler). Det tar dagar för en cell att färdas mellan tillväxtlagret och hornlagret. Döda celler kvarstår i hornlagret 2 veckor. Hornlagret är inte vattenfast – osynlig svettning.

13 Fig. 5-3

14 5-2 Hudfärgen bestäms av epidermal pigmentering (karoten och melanin) och hudcirkulation Karoten: Från morötter, ansamlas i str. corneum, omvandlas till A-vitamin. Melanin från melanocyter i tillväxtlagret. Lagras i melanosomer som överförs till keratinocyter. Mörk hud: Högre syntesaktivitet. Fräknar: Pigmenterade områden i blek hud, med högre syntesaktivitet.

15 5-2 Melanin (forts.) Solbränna: Obs., skilj från brännskada! UV-strålning stimulerar melaninsyntes med topp-aktivitet 10 dagar efter exponering.

16 Fig. 5-5

17 5-4 Epidermal growth factor (EGF): En peptid-tillväxtfaktor Stimulerar epitel i kroppen. Uppgifter i huden: -Stimulerar tillväxt. -Stimulerar keratinproduktion. -Stimulerar läkning efter skada. -Stimulerar syntes och sekretion i körtlar.

18 5-5 Dermis stöder epidermis, uppbyggd av två skikt Papillskiktet: Mjuk bindväv. Innehåller kapillärer, lymfkärl och nervtrådar. Retikulära skiktet: Nätverk av kollagena fibrer (ger hållfasthet) och elastiska fibrer (ger eftergivlighet). Hudelasticiteten (turgor) bestäms också av vatteninnehållet i huden.

19 Fig. 5-1

20 5-5 Dermis (forts.): Hudens innervation Hudens nerver styr blodflöde och körtelaktivitet samt förmedlar känsel. Känselsignaler: Smärta, temperatur, tryck, beröring.

21 5-6 Hypodermis = subcutis förankrar dermis till underliggande vävnader Består av elastisk bindväv-fettväv. Har riklig blodförsörjning (subkutana injektioner). Distributionen av subkutant fett ändras med åren, bl.a. beroende på inverkan av könshormoner.

22 5-7 Hår består av keratiniserade döda celler som förskjuts till ytan Hår skyddar, värmeisolerar och utgör känselorgan. Hår bildas i hårfolliklar i hypodermis- dermis, och som öppnar sig på ytan av epidermis.

23 Fig a, d

24 Fig b

25 Fig c

26 5-7 Hår (forts.): Hårets tillväxtcykler Håret växer i cykler om 2-5 år. Individuella cykler. 0,33 mm/dygn. Då en cykel upphör krymper follikeln och blir inaktiv. Vi förlorar 50 hår per dygn. Tillfällig ökning av kost, läkemedel, hormoner (graviditet), strålning, stress, hög feber, A-vitamin. Manligt håravfallsmönster.

27 5-7 Hår (forts.): Hårtyper 1. Fr.o.m. fjärde embryonalmånaden: Lanugohår, stöts bort vid födelsen. 2. Vellushår –persikofjun över kroppen utom skalpen. 3. Terminalhår på skalpen. Kraftigt, pigmenterat, ibland lockigt. Hårfollikeln kan ändra hårstrukturen som svar på hormoner.

28 5-7 Hår (forts.): Hårfärg Färgen beror på genetiskt bestämd melaninsyntes i melanocyter i hårpapillen.

29 5-8 Talgkörtlar och svettkörtlar är exokrina körtlar i huden 1. Talgkörtlar av två slag: -Talgkörtlar. -Talgfolliklar (ansikte, bröst, rygg, bröstvårtor, yttre genitalia).

30 Fig. 5-11

31 5-8 Två typer av svettkörtlar 1. Apokrina svettkörtlar (armhålor, runt bröstvårtor, i pubesregionen). Börjar ”fungera” i samband med puberteten. Varför luktar svetten? 2. Merocrina svettkörtlar (fr.a. i handflator-fotsulor). Uppgifter: Temperaturreglering, utsöndra vatten- elektrolyter, bakteriedödande.

32 Fig. 5-12

33 5-8 Andra hudkörtlar Bröstkörteln. ”Öronvaxkörtlar”.

34 5-8 Reglering av körtelsekretion Talg- och svettkörtlar regleras av autonoma nervsystemet.

35 5-9 Naglarna är keratiniserade epidermala celler

36 Fig. 5-13


Ladda ner ppt "Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 5 (s. 157-183) The Integumentary System Dick Delbro Vt-10."

Liknande presentationer


Google-annonser