Helena Dal Projektledare Marknad och pedagogik

En presentation över ämnet: "Helena Dal Projektledare Marknad och pedagogik"— Presentationens avskrift:

1 Helena Dal Projektledare Marknad och pedagogik

2 Särskolans Rikskonferens 2014 2014-05-12
0:00-1:48 Jämlikhet - för handikappade (1973) Upplysningsfilm om hur dåligt det svenska samhället är anpassat för rullstolsbundna. Rullstolsbundna går miste om många upplevelser i samhället pga att det inte finns någon framkomlighet. Exempel som tas upp är Kulturhuset, Filmhuset och simhallar.

3 Särskolans rikskonferens 2014 2014-05-12
4 min.

4 Särskolans rikskonferens 2014 2014-05-12
ABC-program med sketcher om bokstäver och ord för alla som är på väg att knäcka läskoden, och för dem som precis har knäckt den. Sketcherna bygger på pedagogiska moment och är fulla av humor, lekfullhet, kunskap och musik. Vi lär oss allt från att känna igen en viss bokstav och förstå hur den låter, till att kunna känna igen och skapa rim. I serien möter vi de självsäkra men inte särskilt skickliga ordläkarna som opererar trasiga ord. Här finns också Dick och Doris som arbetar i Bokstavsbutiken. I Ordförrådet lånar Bobby och Epa ut ord till krävande kunder, och på polisstationen letar man efter rim som är på rymmen. Samtidigt sliter showartisterna på Bokstavsteatern för att få ihop den stora sång- och dansfinalen om bokstäver som avslutar varje avsnitt. Välkommen att ta del av livet i landet där bokstäver betyder allt!

5 Särskolans Rikskonferens 2014 2014-05-12

6 Särskolans Rikskonferens 2014 2014-05-12

7 Särskolans rikskonferens 2014 2014-05-12
10:28-14:32, Vad innebär det att ha diagnoser som ADHD, autism och tvångssyndrom? I varje program bär en fiktiv karaktär på de olika problemen och programledarens uppdrag är att ta reda på hur barnet kan få hjälp genom att träffa specialpedagoger, psykologer och resurslärare som finns i samhället för att hjälpa barn med funktionsnedsättningar. Vi träffar också unga vuxna som växt upp med olika diagnoser som berättar hur det var för dem när de var i mellanstadieåldern, och hur de hittat strategier att leva med sina svårigheter. Programledare: Stephan Wilson Yüceyatak. Säsong 2.

8 Särskolans rikskonferens 2014 2014-05-12
0:00-4:57, Varför får tjejer mens? Hur gör man för att visa att man är intresserad av någon? Var får man onanera? Måste man ha sex om man är ihop? Det är några av frågorna i Sexbyrån, en serie om kroppen, kärlek, relationer och sex som i första hand vänder sig till i elever i särskolans högstadie och gymnasium

9 Särskolans rikskonferens 2014 2014-05-12
3 min. Ur-val på lätt svenska, Om serien Serie för ungdomar i särskolan. Varje program är uppbyggt kring ett tema som illustreras av reportage som delvis är nyproducerade, delvis är hämtade ur tidigare produktioner. Reportagen har anpassats till målgruppen genom att ha ett långsamt tempo, ett enkelt språk och med pedagogiska illustrationer och förklarande symboler. De teman som tas upp är mobbing, sex, vardagskunskap, religion, samhällskunskap och naturkunskap. Målgrupp: gymnasieskola

10 Särskolans Rikskonferens 2014
6 min, Intervju med Gillberg

11 Särskolans Rikskonferens 2014 2014-05-12
Den som har utvecklingsstörning, hjärnskada eller demenssjukdom kan behöva kognitivt stöd - stöd som gör det möjligt att bättre förstå och hantera sin vardag och omvärld. Arbetsterapeuter, läkare, specialpedagoger och forskare berättar om vad som kan göra livet lättare bland annat i form av insatser och produkter. Idag sker utveckling inom allt fler områden som psykiatri, neuropsykiatri, demensvård. Föreläsningar från FKS inspirationsdagar på ABF i Stockholm. Inspelat mars Arrangör: Föreningen för kognitivt stöd.

12 Särskolans rikskonferens 2014 2014-05-12
10:28-14:02, Lunaskolan erbjuder elever med Aspergers syndrom individuella lösningar som inte får någon att känna sig avvikande. Vi följer klass R1, en åttondeklass på 6 elever. Här anpassas undervisning, skoldagens längd, sättet att resa till och från skolan, antal elever i varje klass samt redovisningsmetoderna efter varje elev. Alla har sin egen mentor och mentorn står i ständig kontakt med elevens familj. När barnen märker att de för första gången har hamnat i rätt skolform, visar det sig också i resultaten. Här är inte normaliseringen det viktiga. Skolans mål är att få eleverna så högfungerande som bara möjligt utefter den elevens förutsättningar.

13 Särskolans rikskonferens 2014 2014-05-12
8:30-12:12, När Kalle var 3 år fick familjen Hjelm det överrumplande beskedet att sonen hade autism. Idag är Kalle 11 år och går på Kajan friskola i Uppsala, men vägen dit har inte varit rak och många utredningar, behandlingar och sökande efter rätt skolformer har kantat vägen. Efter många försök att hitta skolor tog familjen i samråd med andra familjer i samma situation initiativet till att starta en egen skola för barn med autismspektrumtillstånd. Det blev Kajan friskola, med klasser från förskola till gymnasium, särskola och träningsskola. Kalle går på träningsskolan och följer dess läroplan och kursplaner. En stor del av skoldagen ägnas åt Active daily living (ADL) där man bland annat tränar på att sköta sin personliga hygien, kunna välja rätt kläder för årstiden och laga enklare rätter. Kalle har personlig assistans efter skoldagen fram till läggdags. Han är på korttidsboende ibland för att ge familjen några dagars vila.

14 Sigys Särskolekonferens 2014 2014-01-31

15 Sigys Särskolekonferens 2014 2014-01-31
7 min.

16 Gör UR lättillgängligt ! Lägg till ur.se på din hemskärm

17 Sveriges utbildningsradio ab
2014 Vi för dialog med våra tittare/lyssnare, lärare och skolledare med flera genom att vara aktiva i sociala medier.

18 hda@ur.se Kundtjanst@ur.se mediepadagogerna@ur.se
Tack!