Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Grammatik - Språket om språket - 9a Ersängsskolan vt 13.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Grammatik - Språket om språket - 9a Ersängsskolan vt 13."— Presentationens avskrift:

1 Grammatik - Språket om språket - 9a Ersängsskolan vt 13

2 Varför grammatik? Förstår man de olika delarna kan man lättare förstå hur det är uppbyggt. Förståelse leder till utveckling av ditt språk. Tre delar: ◦ Ordklasser – betydelse, böjning, funktion ◦ Satsdelar – ordens samarbete ◦ Språkriktighet – att undvika vanliga fel, ex talspråk särskrivning.

3 Ordklasser – språkets delar Alla ord delas in i ordklasser efter vad de står för, hur de böjs och vilken funktion de har. Det finns 9 st: Substantiv Adjektiv Verb Pronomen Räkneord Adverb Prepositioner Interjektioner Konjunktioner (Subkonjunktioner)

4 Substantiv Ord som står för människor, djur, saker, tillstånd och egenskaper. ◦ Ex: lärare, tiger, ketchup, raseri Framför substantiv kan du sätta en, ett, flera, den, det eller all(t). ◦ Ex: en lärare, den tigern, all ketchup, ett raseri.

5 Substantiv – två typer, antal Konkreta substantiv ◦ Det du kan se och ta på, ex: stolen, bilen, tandläkaren. Abstrakta substantiv ◦ Det du inte kan se eller ta på, ex: glädje, tvivel, gemenskap, sorg. Numerus (antal) ◦ Singular – ental (cykel, apa) ◦ Plural – flertal (cyklar, apor)

6 Substantiv Obestämd eller bestämd form Genus ◦ Utrum (n-ord) slutar på -n bestämd form singular ex filmen, dagen = en film, en dag ◦ Neutrum (t-ord) slutar –t bestämd form singular ex vardagsrummet, tåget = ett vardagsrum, ett tåg ◦ Feminin (hon) – flicka ex ko, prinsessa ◦ Maskulin (han) – pojke ex tjur, prins SingularPlural ObestämdBestämdObestämdBestämd SkolaSkolanSkolorSkolorna ÄppleÄppletÄpplenÄpplena

7 Substantiv Kasus ◦ Grundkasus, ex: grannen har en ny gräsklippare ◦ Genitiv (ägande form), ex: grannens gräsklippare är ny  Genitiv anger ägande eller samhörighet och bildas genom att man lägger –s till substantivet. Egennamn ◦ Namn på personer, platser, företag osv. ◦ Oböjliga.

8 Adjektiv. Ord som visar egenskaper och beskriver hur något/någon är eller ser ut (substantiv). Adjektiv kan också beteckna en inre egenskap. ◦ Ex: smal, tuff, fyrkantig, glad. Adjektiv kompareras (jämförs) på tresätt: PositivKomparativSuperlativ -are, -astSmalSmalareSmalast -re, -stStorStörreStörst Mer, mestEnergiskMer energiskMest energisk oregelbundetGammalÄldreÄldst

9 Adjektiv Kongruensböjning ◦ Adjektivet rättar sig ofta efter om huvudordet är utrum eller neutrum, singular eller plural Ex: en grön stol, ett grönt äpple, flera gröna handdukar.

10 Adverb Beskriver ett adjektiv, verb eller annat adverb. Besvarar ofta frågorna När? Var? och Hur? Ett adverb böjs inte i plural. Ex: ◦ Ett dramatiskt skådespel Två dramatiska skådespel ◦ Hon berättade dramatiskt De berättade dramatiskt

11 Övning – vad är adjektiv och vad är adverb? Bordet är snett Bordet står snett Tyget var vackert Ett högt träd höggs ner Ett ovanligt dumt svar Trädet var mycket högt Tåget gick långsamt Programmet verkade tråkigt - Adjektiv - Adverb - Adjektiv - Adverb

12 Adverb Tidsadverb (När?) ◦ I morgon blir det vackert väder Rumsadverb (Var? Vart? Varifrån?) ◦ De stod utanför ◦ Vi måste skynda oss ut ◦ Alla gick hemifrån utan regnkläder Sättsadverb (Hur?) ◦ Jenny spelade hockey på ett annorlunda sätt Se upp med var och vart! Var signalerar befintlighet, exempel: Var bor du? Vart signalerar riktning/rörelse, exempel: Vart ska du åka? Se upp med var och vart! Var signalerar befintlighet, exempel: Var bor du? Vart signalerar riktning/rörelse, exempel: Vart ska du åka?

13 Verb Ord som talar om vad någon/något gör eller vad som sker ◦ Ex: tränar, trycker, läser, skrattar, är.

14 Verb Man tar Tema på verb Verben kan ha olika Tempus (tidsformer). InfinitivPreteritumSupinum (att) bo(i går) bodde(har) bott Presens (nutid) Preteritum (dåtid) Perfekt (har + supinum) Pluskvamperfekt (hade + supinum) Futurum (ska + infinitiv) pluggarPluggadeHar pluggatHade pluggatSka plugga, kommer att plugga

15 Verb Övriga verbformer Passiv och aktiv form ◦ Aktiv form – subjektet utför handlingen  En expert lagade datorn ◦ Passiv form – den sk agenten utför handlingen  Datorn lagades av en expert FormExempel Infinitiv: grundform(att) stänga Imperativ: uppmaningStäng! Perfekt particip: böjs som adjektiv, efter verben vara/bli Var stängd. Blev stängd. Presens particip: oböjlig, används som adjektiv. Springande, skrattande.

16 Pronomen Används istället för substantiv ◦ Ex hon matade honom, istället för: Lina matade Gustav. Pronomen delas in i flera grupper med undergrupper. ◦ De stora grupperna är: bestämda pronomen, possessiva pronomen, interrogativa pronomen (kvantitativa pronomen och relationella pronomen).

17 Pronomen Bestämda pronomen Personliga pronomen SingularPlural SubjektsformObjektsformSubjektsformobjektsform 1a personJagMig1a personVioss 2a personDuDig2a personNiEr 3e personHan, hon, den, det Honom, henne, den, det 3e persondedem

18 Pronomen Possessiva pronomen Talar om när någon äger något SingularPluralSingularplural UtrumNeutrumUtrumNeutrum MinMittMinaVårVårtVåra DinDittDinaErErtEra Observera skillnaden mellan sin och hans/hennes. Sin syftar på subjektet i satsen, det gör inte hans/hennes. Exempel: Jens tog sin bok Jens tog hans bok

19 Pronomen Demonstrativa (utpekande) pronomen Pekar ut, bl.a den, det, den där, det här, den där, detta, dessa Ex: Det där tangentbordet följer med datorn. Reflexiva pronomen De används i tredje person och syftar på subjektet i samma mening. Sig, sin, sitt, sina. Ex: Ellen kammade sig. Joseph sålde sin motorcykel. Relativa pronomen Syftar tillbaka på substantivet (korrelatet), exempel: som, vilken, vilka, vad. Ex: Hon sjöng en sång, en som alla kände igen.

20 Pronomen Interrogativa (frågande) pronomen ◦ Bl.a vem, vad, vilken, vilket, vilka. De används i direkt eller indirekta frågor.  Exempel: vilken frukt vill du ha? Hon undrade vilken frukt du ville ha.

21 Räkneord Ord som anger antal eller plats i ordningen. ◦ Grundtal– anger ett bestämt antal  Exempel: sju, tio, hundranittio ◦ Ordningstal - anger ordningsföljd  Exempel: (den) tionde, (den) åttiofjärde

22 Räkneord Romerska siffror är ett talsystem bestående av vanligtvis sju grundsiffror I (1), V (5), X (10), L (50), C (100), D (500) och M (1000)

23 Prepositioner Oböjliga ord som ofta står tillsammans med ett substantiv eller pronomen. Signalerar ofta läge. De kan vara: ◦ Enkla: Damen letade i sin väska ◦ Sammansatta: Skulpturen placerades utanför stationshuset ◦ En ordgrupp: Hon gör det för din skull Skillnaden på rumsadverb och preposition! Prepositionen syftar på substantivet: Vagnen står innanför dörren Rumsadverbet syftar på verbet: Vagnen står innanför Skillnaden på rumsadverb och preposition! Prepositionen syftar på substantivet: Vagnen står innanför dörren Rumsadverbet syftar på verbet: Vagnen står innanför

24 Interjektioner Oböjliga ord, ofta korta som bildar egna satser. Dessa används vid känslomässiga reaktioner. Även hälsningsord och vissa ljudhärmningar. ◦ Exempelvis:  Marsch! Schas! Nej. Aj! Fy! Såja. Hej! Hallå! Usch!

25 Konjunktioner Ord som binder ihop satser och satsdelar med varandra, ex och, eller, men, utan ◦ Samordnande konjunktioner  Binder samman ord och satser av samma slag, ex Jag dansar och Lisa sjunger  Samt, eller men ◦ Underordnade konjunktioner Inleder bisatser, ex Pelle gick på bio, medan Lisa träffade Sofie För att, då, när, medan, sedan därför att, eftersom, om ifall, huruvida


Ladda ner ppt "Grammatik - Språket om språket - 9a Ersängsskolan vt 13."

Liknande presentationer


Google-annonser