Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Webbpublicering - botkyrka.se & Skriva för webben

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Webbpublicering - botkyrka.se & Skriva för webben"— Presentationens avskrift:

1 Webbpublicering - botkyrka.se & Skriva för webben

2 Agenda Roller i webborg. & vad en skribent gör
Hålltider ca: Fika Avslut – _______________________ Så är botkyrka.se uppbyggt ______________________ Labb 1 Redigera en sida Labb 3 Dokumenthantering Skriva för webben Regler och riktlinjer Labb 2 Bildhantering Labb 4 Skapa länkar Lägg in kontakt-information

3 Nu kör vi igång Starta upp datorn & ”logga in som er själva”
Starta webbläsaren Internet Explorer. Gå till Kryssa i ”Det här är en privat dator”. Skriv botkyrka\dagid + ditt vanliga lösenord Klicka på OK. Kolla att du ser Webbplatsåtgärder uppe till vänster

4 Tänk på att… Vi testar på den skarpa/publika miljön i dag (och inte på testmiljön). Det ni skriver kan ses av besökare på botkyrka.se!

5 Tre roller på förvaltningarna:
Förvaltningens webbkoordinator Koppling till den centrala webborganisationen Stöd till förvaltningens skribenter Publicerar nyheter Innehållsansvarig Ansvarar för att faktainnehållet är korrekt Skribent Sköter regelbunden uppdatering och publicering på några av ”förvaltningens” webbsidor och dokument. Att lyfta önskemål och behov kring webbplatsen till förvaltningens webbkoordinator. Ansvar för att följa de riktlinjer som finns för webbpublicering, bildhantering, klarspråk etc.

6 Det här kan och får du som skribent påverka
Hur är botkyrka.se uppbyggd – navigering och ”ingångar” Det här kan och får du som skribent påverka Under det här utbildningsblocket kommer vi först kort gå igenom webborganisationens roller på förvaltningsnivå. Sedan kommer vi att titta på hur Botwebb är uppbyggt. Vi kommer att titta på vad som finns på startsidan och sedan vad som finns under de olika flikarna i huvudnavigeringen. Som en introduktion inför kommande övningar kommer vi också att gå igenom vad du som skribent kan och får påverka.

7 Information kan grupperas/speglas på olika geografiska områden
Huvudiningångar: Ämnesindelat ex Barn & utbildning, Klimat & miljö, Kommun & politik. Målgrupper och områden: sidorna som finns under dessa är ”speglad information” Olika språk-versioner Navigeringen är byggd i fem nivåer. Startsidan i sig räknas som nivå ett, ämnes-ingångarna som nivå två… Information kan grupperas/speglas på olika geografiska områden Förstasidan: Nyheter, kalendarium, ”Jag vill”

8 Bas-sidans uppbyggnad
Kontaktinformation Rubrik Ingressbild Läs mer-länkar Bildtext Ingress Brödtext/sidinnehåll Du som skribent får uppdatera allt innehåll på ”bas-sidorna”! Tillgänglighets-länk – om det är en lokal eller skola etc.

9 Två sidmallar En med stor och en med liten bild
En bild lättar alltid upp känslan och gör det enklare att ta till sig innehållet! Men, det är inget måste. Mallen med den mindre bilden är standard. För att arbeta med den andra mallen måste ett aktivt val göras. Skribenten väljer då att, i redaktörsläget, välja fliken Sida (i redigeringsmenyn) och sedan XXX Sidmallen med liten bild heter XXX och den med stor bild XXX. Se beskrivningen som finns i publiceringsmanualen. ”Publiceringsmall2” ”Publiceringsmall”

10 Skribenten får ladda upp, redigera och ta bort dokument som lagras i dokumentarkivet…

11 Labb 1 Redigera en sida

12 Labb 1: Redigera en sida (sid 4-8)
Klicka dig fram till sidan du vill redigera. https://redaktor.botkyrka.se/Klimatochmiljo/miljobarometern/test- webbutbildning-20maj/Sidor/default.aspx Gå in i redigeringsläget via Webbplatsåtgärder/Redigera sida. Bekanta dig med menyn/redigeringslisten Om du vill – byt sidmall Skriv rubrik och ingress Klistra in text i brödtextfältet som Klartext Formatera till brödtext (Markeringsformat) Skapa mellanrubriker, skapa punktlista Fyll i ”metadatat” längst ner Publicera Börja med att skapa en sida i strukturen. Följ instruktionerna i manualen. Välj sedan ”Redigera sida” Gör dig bekant med menyn/redigeringslisten (som påminner mycket om hur redigeringen Office i stort fungerar. Du känner igen många ikoner). Redigeringslisten förändrasberoende på vad du ska göra. När du till exempel arbetar i brödtextfältet har du möjlighet att bifoga bilder och länkar. Du kan också välja vilken rubrikvariant du vill ha eller skapa punktlistor… Skapa din text utanför editeringsmallen och klistra in den i brödtextfältet. Om du skapar texten direkt i brödtextfältet finns det en risk att det du skrivit försvinner om systemet tillfälligt går ner och du måste börja om från början. Du ska alltid välja att klistra in din text som Klartext. Testa att skapa mellanrubriker med hjälp av ”Markeringsformat”

13 Tips & trix Skriva för webben

14 Mottagaranpassning Öppenhet och dialog är nödvändiga för demokratin i Botkyrka kommun. För att vi ska nå fram till medborgare och medarbetare och få deras förtroende måste vi använda ett språk som är lätt att förstå. Därför har vi bestämt att de texter vi skriver ska vara skrivna på Klarspråk. Det betyder att det du skriver ska vara tydligt, enkelt och språkligt korrekt. Om du vill lära dig mer om klarspråk så anordnar Botkyrka klarspråkskurser några gånger per år. Mer information om det hittar du på Botwebb.

15 Fånga läsarens intresse!
Undersökningar visar att du endast har 5-10 sekunder på dig att fånga läsarens intresse – sedan är chansen borta. Du behöver väldigt snabbt få läsaren engagerad och dessutom få henne att klicka vidare för att ta emot det du erbjuder. Du har sekunder på dig
Vi läser rubriken, tar en titt på inledningen av texten, scrollar ned till slutet, scrollar upp igen och slänger ett ögonkast någonstans i mitten. Hittar vi inget av intresse så stänger vi snabbt ned sidan och beger oss mot nästa. Hela besöket är över på några sekunder.
Det är dessa sekunder vi har på oss för att fånga besökarens intresse. Och då duger det inte med tunga och ändlösa textmassor utan ingångar. Det viktigaste du kan göra för att få dina texter lästa är tvärtom att hjälpa besökarna att skumma dem.
Med hjälp av textens utformning och olika grafiska knep kan du sedan fånga in besökaren och övertyga henne om att stanna upp, gå tillbaka till början och verkligen börja läsa. Den danska forskaren Jacob Nielsen, ledande expert på hur människor använder internet, har kommit fram till: Endast var femte sida en genomsnittlig användare går in på innehåller information som han/hon sökte efter. För att inte slösa tid har de flesta blivit experter på att skumma texter. Det har blivit ett sätt att hantera stora informationsmängder. De som läser på nätet ligger i dag långt före de flesta som försöker skriva för webben.

16 På webben fungerar det ”tvärt om”
När man skriver uppsatser och andra typer av texter börjar man med bakgrunden, fortsätter med detaljerna och avslutar några tusen tecken senare med slutsatsen. På nätet bör man tänka tvärtom: Skriv rakt på sak och inled med slutsatsen/budskapet! Sedan kan du bygga på med bakgrund och detaljer. Det är inledningen som avgör om resten blir läst! Vi läser rubriken, tar en titt på inledningen av texten, scrollar ned till slutet, scrollar upp igen och slänger ett ögonkast någonstans i mitten. Hittar vi inget av intresse så stänger vi snabbt ned sidan och beger oss mot nästa. Hela besöket är över på några sekunder.
Det är dessa sekunder vi har på oss för att fånga besökarens intresse. Och då duger det inte med tunga och ändlösa textmassor utan ingångar. Det viktigaste du kan göra för att få dina texter lästa är tvärtom att hjälpa besökarna att skumma dem.
Med hjälp av textens utformning och olika grafiska knep kan du sedan fånga in besökaren och övertyga henne om att stanna upp, gå tillbaka till början och verkligen börja läsa.

17 Innan du börjar skriva, fundera igenom:
Vem skriver du för och vad vet du om din målgrupp? Försök att anpassa texten efter målgruppen och utgå ifrån vad läsaren behöver veta. Vad är syftet med texten? Vad ska läsarna förstå, känna eller tycka när de har läst texten? Om du vill att läsaren ska göra något så skriv det, hellre än att uttrycka vad du eller kommunen vill eller behöver. Några konkreta råd: Några konkreta råd: Det måste inte vara perfekt, men några råd på vägen: Börja med det viktigaste Låt rubriken lyfta budskapet – ”friskvårdsbidrag för anställda” Ingress – som sammanfattar det viktigaste Kort och konkret Dela upp i stycken, använd mellanrubriker Sätt punkt (korta meningar) Punktlistor Tilltal och tonfall – du inte Du eller Ni (gammeldags & skapar avstånd). Använd inte ”man” Knyt ihop säcken på slutet!

18 Några råd - tillgänglighetsanpassning
Undvik att använda tabeller i möjligaste mån Skriv alltid Alt-texter till bilder Skriv den som om du beskriver bilden för någon som inte kan se den. Skriv tydliga länkar Använd Markeringsformat vid rubriksättning Klistra in texter som Klartext Stryk aldrig under ord som inte är länkar

19 Lägga in och redigera bild
LABB 2: Lägga in och redigera bild

20 Labb 2: Lägga in bild (sid 9-16)
Navigera fram till din sida och välj ”Redigera sida” Klicka på ”Lägg till ingressbild” alternativt stå i brödtextfältet och välj ”Infoga” samt ”Lägg till bild”. Välj ”Bläddra” om du vill välja bild från din dator. Välj ”Bild från SharePoint” om du vill hämta från bildbibliotek, välj ”Originalbild” om du vill redigera bilden. Beskär din bild, välj rätt format och utsnitt Skriv in all information om bilden, speciellt alt-text. OBS! Bildbiblioteket är gemensamt. Se till att personen på bilden har skrivit på ett PUL-intyg samt att vi har bildrättigheterna.

21 Manualer & riktlinjer Manualer och riktlinjer finns på Botwebb: Arbetsstöd/Kommunikation/skriv och publicera på webben/manualer och riktlinjer https://intranet.botkyrka.se/arbetsstod/kommunikation/skriv- och-publicera-pa-webben/manualer-och-riktlinjer- webbarna/Sidor/default.aspx

22 Labb 3 dokumenthantering

23 Labb 3: Ladda upp och byta dokument (Sid 20-21)
Gå till startsidan. Webbplatsåtgärder, Visa allt webbplatsinnehåll Spara i rätt bibliotek: Dokument i webbplatssamling och i rätt mapp. Fyll i alla metadata – viktigt! Vill du uppdatera dokument, ladda upp det nya med samma filnamn som det gamla.

24 Redigera högerkolumnen
Labb 4 Redigera högerkolumnen

25 Labb 4: Redigera högerkolumnen - länkar och kontaktinformation (Sid 17-19)
Ansök om-länkar – länkar som går till en e-tjänst Läs mer-länkar - går till sidor och dokument där man kan läsa mer om det aktuella ämnet. Testa att länka till dokumentet du nyss sparade ner. Klicka först på ”Visa ansök om” eller ”Visa läs mer”. För att lägga till en länk, klicka på ”Ny länk”. Skriv in rubrik – detta blir länktexten. Klistra in URL, alternativt välj ”Bläddra” för att länka till ett dokument eller sida på Botkyrka. Klicka i ”Öppna länk i nytt fönster” om det är ett dokument eller om du vill länka till en extern sida. Se manualen för att lägga in kontaktinformation (sid 19)

26 Städ och enkätdags Se till att sidan/sidorna och dokument du skapat/sparat ner är bortrensade.

27 Bra jobbat, tack för i dag!
Se till att sidan/sidorna och dokument du skapat/sparat ner är bortrensade.

28 Hur gör man då? Det måste inte vara perfekt, men några råd:
Börja med det viktigaste! Låt rubriken lyfta fram budskapet Ingress som sammanfattar det viktigaste Kort och konkret Dela upp i kortare stycken och använd mellanrubriker Sätt punkt – korta meningar Använd gärna punktlistor Tilltal och tonfall: ”du”, inte ”Du” eller ”Ni”. Använd inte heller ”man”. Avsluta snyggt – knyt ihop säcken 1. Ge dina texter tydliga rubriker när du ska skriva för webben I tidningar är rubrikernas längd ofta begränsade av layoutmässiga skäl. Därför blir rubrikerna ibland väl korta och rumphuggna. Några sådana begränsningar finns sällan på nätet. Utnyttja detta och skriv långa och tydliga rubriker. Det är rubriken som dyker upp i sökmotorn, det är rubriken som dyker upp i arkivlistan på din blogg. Nätet är fullt av villospår och din besökare kommer med stor sannolikhet aldrig att klicka sig in på sidor med rubriker som hon inte förstår. 2. Börja med det viktigaste Inledningen av din text är avgörande för att fånga läsarens intresse. Många börjar med bakgrunden, fortsätter med detaljerna och avslutar några tusen tecken senare med slutsatsen. Detta är ett upplägg som fungerar väl om man skriver en uppsats. På nätet bör man tänka tvärtom: inled med slutsatsen och bygg på med bakgrunden och detaljerna. Det är inledningen som avgör om resten blir läst. 3. Feta ord för att markera dem Hjälp läsaren att hitta centrala ord och meningar i din text genom att fetmarkera dem. 4. Kursivera inte I tidningar och böcker är det vanligt att använda kursivering för att markera, särskilja eller betona delar av texten. På nätet blir dock kursiveringar ofta svårlästa på grund av skärmens låga upplösning. 5. Tänk igenom vad du vill uppnå Innan du skriver en text – tänk igenom vad du vill uppnå med den. Vill du roa, ge kunskap eller få någon att byta åsikt? Ha sedan detta i åtanke när du skriver texten och var försiktig med alla delar som inte hjälper dig att uppnå syftet. Babbla mindre, fokusera mer, helt enkelt. 6. Avsluta snyggt Början är absolut viktigast men många läsare har som vana att även scrolla sig ner till slutet och läsa sista meningen. Avslutningen på texten ger alltså ytterligare en möjlighet att fånga läsaren. Det kan därför vara klokt att tänka lite extra på hur texten avrundas. 7. Skriv en tanke per stycke För att underlätta för den som skumläser bör du aldrig ha mer än en tanke per stycke. Så fort som du ska bygga på din text med en ny händelse, ett nytt argument eller en ny idé så bör du starta ett nytt stycke. Att tränga ihop flera idéer och tankar i samma stycke gör att de riskerar att drunkna i varandra och många av dem blir aldrig ens noterade. 8. Dela upp texten i kortare stycken För att ge läsaren så många möjligheter som möjligt att ta sig in i texten bör du skriva i korta stycken med blankrader emellan. Då hjälper du läsaren att skumma och på så sätt hitta intressanta delar i texten. Samtidigt får texten ett luftigt och välkomnande uttryck. 9. På webben älskar vi punktlistor Kan du punkta upp delar av din text så ska du absolut göra det. Att lista saker är ett effektivt sätt att skriva för webben. Men det ska helst vara överskådliga punktlistor. Tre-fyra punkter är idealiskt. En snygg Och stilig punktlista Blir ofta läst 10. Använd faktarutor Siffror och statistik gör sig sällan bra i löpande text. Om du har möjlighet – se om du istället kan lyfta ut det och lägga i en faktaruta när du ska skriva för webben. Använd bara relevanta bilder 11. Använd bara relevanta bilder Jakob Nielsens forskning visar att vi är väldigt ointresserade av bilder som liknar annonser eller som bara används som ”dekoration”. Ska du bildsätta texter så ska du alltså tänka på att bilderna ska vara relevanta och tillföra läsaren någonting. 12. Tänk igenom vad läsaren vill uppnå Precis som du ska tänka igenom vad du själv vill uppnå med texten så bör du ge läsaren en extra tanke. Varför kommer den här besökaren till min webbplats? Vad vill han eller hon ha ut av att läsa den här texten? Svaren på dessa frågor bör du ha i åtanke när du ska skriva för webben. 13. Var noggrann med språket Vilken ton du ska hålla på din blogg avgörs till stor del av vilken publik du ser framför dig och i vilket syfte du skriver. Men även om du på vissa typer av bloggar kan skriva mer personligt och kravlöst så finns det sällan någon ursäkt för att skriva direkt slarvigt. En blogg full av sär skrivningar, stavvfel, felaktig blandning av Stora och små Bokstäver och dålig meningsbyggnad skrämmer bort många besökare och sänker din trovärdighet. Vet du med dig att du ofta stavar fel så ta för vana att göra en stavningskontroll innan du publicerar. Finns det ingen inbyggd stavningskontroll i ditt bloggverktyg – klipp ut din text och klistra in det i ett program som har det. 14. Använd smileys med omdöme Att skriva för webben innebär inte att man ska gödsla sina texter med smileys, internetförkortningar, utropstecken och frågetecken. Det ger ett oseriöst intryck!!!!!!! Lita på tyngden i det du skriver. Du behöver inte ladda på med fjorton utropstecken eller tio smileys för att poängen ska gå fram. =) =) =) Snarare ger detta en motsatt effekt. LOL. 15. Försök fatta dig kort De allra flesta människor tycker att det är jobbigare att läsa en lång text på skärm än i tidning. Dessutom har internet en förmåga att göra människor rastlösa – de är hela tiden beredda att klicka sig vidare. Detta ska du tänka på varje gång du sätter dig för att skriva för webben, Generellt sett ska man därför tänka på att hålla nere längden på sina texter tecken är en bra hållpunkt. Texter över denna längd uppfattas av besökaren som lång. Detta är självklart ingen absolut regel. Vissa texter behöver förstås vara långa. Men då ställs ännu högre krav på att de ska vara genomarbetade och bra. Och att de använder sig av alla knep för att fånga in läsarna. 16. Dina besökare läser dig som ett F Att läsa på nätet är inte som att läsa en bok där man lydigt läser den ena raden efter den andra från vänster till höger, sida efter sida. Den danska forskaren Jakob Nielsen har istället, med hjälp av ögonkameror, konstaterat att det vanligaste sättet att ta sig an en sida, är att börja med att skumma den i en F-formad rörelse. Man gör två svepningar från vänster till höger. Den första svepningen längre än den andra. Därefter börjar man skumma sig nedåt genom att läsa de första orden i varje stycke. Det är först om man på detta sätt hittar något intressant som man börjar läsa på ett mer traditionellt sätt. Slutsatsen är att de två första styckena är absolut viktigast för att fånga läsarens intresse. Det är också viktigt att försöka inleda sina stycken längre ner i texten på ett så intressant sätt som möjligt. Lägg extra fokus på de två första orden. 17. Använd inte understrykningar! Betona inte ord och meningar med understrykningar. På nätet uppfattas understrykningar som länkar. Av samma anledning bör du undvika att använda olika färger på din text, särskilt färgerna blå och lila som starkast förknippas med länkar. 18. Gödsla med mellanrubriker när du ska skriva för webben Mellanrubriker är en god hjälp för dina besökare att hitta rätt i texten och ett effektivt sätt att fånga in skumläsaren. Därför bör du gödsla din text med mellanrubriker. Bara genomtänka rubriker
Men rubrikerna ska vara genomtänkta. När du skrivit en mellanrubrik – titta på den och fråga dig om någon läsare kan tänkas efterfråga just den här informationen. Om inte så är mellanrubriken förmodligen inte bra nog. 19. SKRIK ALDRIG Att skriva i VERSALER uppfattas som att man skriker och är något man bör undvika oavsett om det handlar om ett blogginlägg, ett mejl, en kommentar, ett Twitter-inlägg eller en Facebook-uppdatering. Om du inte vill göra en grej av att du skriker förstås. ”Mina texter är så viktiga så de blir lästa ändå” Kanske tycker du att dina texter är så bra och viktiga så att dessa knep inte behövs. Då bör du tänka på att de som dyker in på din hemsida för första gången inte har någon möjlighet att på förhand känna till kvaliteten på dina alster. Att publicera en lång och svårgenomtränglig text för dessa besökare är som att ställa en dvd-film utan omslag intill hundratals andra filmer med färgstarka och spännande omslag. Hur ska någon kunna veta att din film är sevärd  genom att bara stirra på det tomma fodralet? Att använda de bästa knepen för att skriva för webben ökar dina chanser att nå ut betydligt. Gilla 3 Tweeta 9 Den här sidan har delats 9 gånger. Visa dessa tweets. 6


Ladda ner ppt "Webbpublicering - botkyrka.se & Skriva för webben"

Liknande presentationer


Google-annonser