Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Produktionsfaktorer för att kunna producera något krävs  Arbetskraft  Realkapital  Företagets byggnader och maskiner  Råvaror  Material som man använder.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Produktionsfaktorer för att kunna producera något krävs  Arbetskraft  Realkapital  Företagets byggnader och maskiner  Råvaror  Material som man använder."— Presentationens avskrift:

1

2 Produktionsfaktorer för att kunna producera något krävs  Arbetskraft  Realkapital  Företagets byggnader och maskiner  Råvaror  Material som man använder för att framställa något. Ex för att tillverka produkten smör krävs råvaran mjölk. För att tillverka stål krävs kol och järn  Kunskap kallas också Know how.  Finanskapital. Behövs för att anställa, köpa byggnader och material men också kunskap

3 Skor ArbetskraftRåvaraRealkapital Skomakare som gjorde alla moment själv. Trä, läder, nubb (spik) Sitt hus, hammare, sax mm. Verktyg. Städ. Fabriksarbetare som specialiserat sig på olika moment. Det går snabbare att tillverka 1 sko Gummi, plast, syntetmaterial, tyg & läder Fabriker, maskiner, robotar osv 200 år sedan Idag

4 Skor ArbetskraftRåvaraRealkapital Skomakare som gjorde alla moment själv. Trä, läder, nubb (spik) Sitt hus, hammare, sax mm. Verktyg. Städ. Fabriksarbetare som specialiserat sig på olika moment. Det går snabbare att tillverka 1 sko Gummi, plast, syntetmaterial, tyg & läder Fabriker, maskiner, robotar osv 200 år sedan Idag

5 Varor och tjänster Näringslivssektorer • Den första sektorn. Jordbruk, fiske, skog och gruv • Den andra sektorn. Tillverkningsindustri, byggnation • Tredje sektorn. Tjänster, service, handel, transporter och utbildning • Fjärde sektorn. Information, forskning och ledningsuppgifter

6 & 4 Förändring av olika näringslivsfaktorer de senaste 100 åren BondesamhälleIndustrisamhälle Tjänstesamhälle Postindustriellt Informations samhälle

7 Prisbildning ex Bilar Pris Efterfrågad kvantitet Pris Utbjuden kvantitet Konsumenterna efterfrågar fler bilar då priset sjunker Högre priser lockar tillverkarna att producera fler bilar kvantitet E U

8 Pris Kvantitet Jämvikt Jämviktspriset (p1) – konsumenterna efterfrågar lika många bilar som producenterna tillverkar (k1) p1 k1

9 Pris Kvantitet Exempel Läsk p1 k1 Pris/läskEfterfråganUtbud 10 kr 200 st 800 st 2 kr 800 st 200 st Jämviktspris 6 kr Kvantitet 500 st

10 Pris Kvantitet Exempel Läsk p1 k Jämviktspris 6 kr Kvantitet 500 st Vad händer om du väljer att ta 8 kr för läsken?

11 Pris Kvantitet Exempel Läsk p1 k Jämviktspris 7 kr Kvantitet 600 st Vad händer alla på skolan får mer i studiebidrag? Pris/läsk Efterfrågan efter månadspengshöjning Efterfrågan innan månadspengshöjning 10 kr 400 st 200 st 2 kr 1000 st 800 st p2 k2

12 Pris Kvantitet Exempel Läsk p1 k Vad händer om läskfabrikanterna kommer på en ny teknik som gör det billigare att tillverka läsk?

13 Hyra Antal uthyrda lägenheter Ex Hyreslägenheter i centrala Stockholm Staten har bestämt att lägenheterna inte får kosta mer än 4000 kr 4000 E U Vid maxhyran 4000 kr vill uthyrarna hyra ut 1000 lägenheter medan 3000 människor vill hyra! Efterfrågeöverskott Vad kommer att hända?

14 Olika marknadsformer  Studera sid Lös uppgifterna på sid 155 nr 7-12 samt sid 159 uppgift 1-6

15 Ord  Monopol  Oligopol  Kartell  Fri konkurrens  Konkurrenslagstiftning  Anti- trust och karteller  Koncentrationskontroll  Avreglering  Kontroll av statligt stöd

16 BNP  Bruttonationalprodukt Summan av alla varor och tjänster i ett land 2006 Sverige 2 biljoner 687 miljarder  BNP/Capita = BNP/invånare kan användas för att jämföra länders ekonomi  Tillväxt för ett land är när BNP ökar.

17 Kritik mot BNP  Det är bara handelssiffror som räknas. Byteshandel registreras inte. Fattiga länder får lägre siffror än vad de har  Säger inget om det är bra eller dåliga saker som produceras. Atombomber och giftiga produkter räknas in  BNP/Capita är ett genomsnitt och säger inget omhur rikedomarna är fördelade

18 Alternativ  Grön BNP Som BNP men man räknar all negativ miljöpåverkan som minus.  HDI Human Development Index Man skapar ett värde av livslängd, utbildningsnivå och inkomstnivåer. Detta värde kan sedan jämföras med andra

19  Ta reda på fakta om länderna i tabellen

20 Prov onsdag vecka 9!

21 Hushåll Företag Banker Stat

22 Hushåll Konsumtion Företag Produktion Efterfrågan Konsumtion & investeringar Priser Utbud BNP Varor/tjänster Pengar Varu- och tjänstemarknad

23 Hushåll Konsumtion Företag Produktion Efterfrågan Utlåning till hushåll, företag Utbud Inlåning (sparande) Ränta Efterfrågan Arbetskraft Löner Utbud Arbetssökande Efterfrågan Konsumtion & investeringar Priser Utbud BNP PenningmarknadenPenningmarknaden ArbetsmarknadenArbetsmarknaden Varu- eller tjänstemarknaden Bidrag och tjänsterSkatter och avgifter Budgetbalansen Offentliga sektorn Skola Sparande Ränta Lån Lön Arbetskraft Varor Pengar Lån Ränta Arbetskraft Pengar Ränta Pengar Bidrag och tjänster Skatter och avgifter

24 Inflation Pengar tappar i värde • Efterfrågeinflation • Under goda tider ökar efterfrågan och därmed priserna • Importerad inflation • Priserna stiger på exempelvis olja, bilar, datorer osv • Kostnadsinflation Ökade priser leder till ökade krav på lönehöjningar. För att kompensera för ökade lönekostnader höjer företagen priserna eller så sänker man lönekostnaderna genom att ersätta människor med maskiner.

25

26 HV 2

27 Konjunkturer –Beskriver hur det går för ett lands ekonomi

28 Konjunkturläge Tid Trend

29 Konjunkturläge Tid Trend Högkonjunktur – goda tider • Låg arbetslöshet, folk har gott om pengar och handlar mycket- företagen tjänar pengar och investerar därför gärna i nya maskiner för att öka produktionen. De är beredda att höja lönerna för att få tag i folk • Det negativa är att efterfrågan drar upp priserna och lönerna vilket kan leda till inflation och minskad efterfrågan vilket leder till att högkonjunkturen avtar • Minskad efterfrågan kan också bero på att marknaden är mättad Högkonjunktur – goda tider • Låg arbetslöshet, folk har gott om pengar och handlar mycket- företagen tjänar pengar och investerar därför gärna i nya maskiner för att öka produktionen. De är beredda att höja lönerna för att få tag i folk • Det negativa är att efterfrågan drar upp priserna och lönerna vilket kan leda till inflation och minskad efterfrågan vilket leder till att högkonjunkturen avtar • Minskad efterfrågan kan också bero på att marknaden är mättad

30 Konjunkturläge Tid Trend Lågkonjunktur – sämre tider • När försäljningen sjunker får företagen kanske avskeda folk. Folk får mindre att handla för efterfrågan sjunker än mer och ännu fler avskedas… Lågkonjunkturen förvärras av sig själv • En riktigt djup lågkonjunktur kallas depression. Hög arbetslöshet och dålig framtidstro – få vågar investera • Till slut måste folk/företag börja handla igen eftersom kläder, maskiner osv är utslitna. Efterfrågan ökar – lågkonjunkturen kan börja vända uppåt igen Lågkonjunktur – sämre tider • När försäljningen sjunker får företagen kanske avskeda folk. Folk får mindre att handla för efterfrågan sjunker än mer och ännu fler avskedas… Lågkonjunkturen förvärras av sig själv • En riktigt djup lågkonjunktur kallas depression. Hög arbetslöshet och dålig framtidstro – få vågar investera • Till slut måste folk/företag börja handla igen eftersom kläder, maskiner osv är utslitna. Efterfrågan ökar – lågkonjunkturen kan börja vända uppåt igen Depression

31 Konjunkturläge Tid Trend Konjunkturpolitik • För att inte svängningarna i konjunkturen skall bli för stora så försöker staten dämpa dessa genom aktiv konjunkturpolitik • Vid lågkonjunktur kan man sänka skatten, höja bidragen, skapa en massa offentliga jobb (extra personal till skolor, vägbyggen osv)för att minska arbetslöshet. Detta leder till att hushållen kan handla mer med följd att efterfrågan inte minskar så mycket • Detta är dyrt för staten varför man under lågkonjunkturer ofta går minus och tvingas låna pengar. • Vid högkonjunktuer försöker man dämpa efterfrågan genom att minska bidrag, ta bort offentliga arbeten. Nu går staten plus vilket behövs Konjunkturpolitik • För att inte svängningarna i konjunkturen skall bli för stora så försöker staten dämpa dessa genom aktiv konjunkturpolitik • Vid lågkonjunktur kan man sänka skatten, höja bidragen, skapa en massa offentliga jobb (extra personal till skolor, vägbyggen osv)för att minska arbetslöshet. Detta leder till att hushållen kan handla mer med följd att efterfrågan inte minskar så mycket • Detta är dyrt för staten varför man under lågkonjunkturer ofta går minus och tvingas låna pengar. • Vid högkonjunktuer försöker man dämpa efterfrågan genom att minska bidrag, ta bort offentliga arbeten. Nu går staten plus vilket behövs


Ladda ner ppt "Produktionsfaktorer för att kunna producera något krävs  Arbetskraft  Realkapital  Företagets byggnader och maskiner  Råvaror  Material som man använder."

Liknande presentationer


Google-annonser