Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Enkät en till en våren 2012. 1. Typ av skolbibliotek.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Enkät en till en våren 2012. 1. Typ av skolbibliotek."— Presentationens avskrift:

1 Enkät en till en våren 2012

2 1. Typ av skolbibliotek

3 2. Har eller planerar skolan en till en-satsning?

4 •En till tresatsning •Planerar en en till TRE satsning, alltså en dator till tre elever •Åk 7 har fått datorer under hösten, åk 8 får nu under våren. Åk 6 kommer att få tillgång till en halvklassuppsättning. Det innebär att alla elever på skolan utom åk 9 har egen eller tillgång till dator. •nej •Skolan planerar inte för egen del men kommunen planerar. •Har precis börjat diskussion i kommunen. •Har ingen planerad satsning i framtiden •Varken pågående eller planerad. •Nej •har varken pågående eller planerad satsning •Det finns redan på gymnasiet, men inte för grundskolan. •ingen satsning planerad •Satsar på flexibel utbildning istället •en till fyra planeras på denna skola •Nej •En till en-satsningen gäller endast de nya ettorna ht12. •Jag känner inte till någon satsning. Eleverna i Bild och media har egna datorer. •Nej, skolan har ingen en till en-satsning •Alla elever i år 1 har fått ut en MAC Kommentarer: 2. Har eller planerar skolan en till en-satsning?

5 3. Påverkar en till en-satsningen skolbibliotekets arbete?

6 •Färre stationära datorer i biblioteket, mer satsning på databaser och marknadsföring av dessa, enklare vid informationshanteringsundervisning, kommunikationen till eleverna har påverkats - informationen når lättare ut. •Organiserat om det virtuella biblioteket, eftersom en-till-en ansluter till en speciell surfzon. Än viktigare med sökundervisning - källkritik. Eleverna behöver inte gå till biblioteket för att söka på nätet, mer beroende av samarbete med lärarna för info-kompetensundervisning •Eftersom vi är i initialskedet har vi ännu inte sett någon direkt påverkan, men jag kan tänka mig att det på sikt innebär en förändrad roll mot mer informativt arbete med IT •Eleverna använder bibliotekets lokaler mer till att plugga. Mer fokus hos lärarna på elektroniska källor och databaser där biblioteket har bra koll. •Biblioteket är inte så involverad i en till en satsningen. •Elever och läraretar med sin egen dator till biblioteket. Allt sökarbete kan ske i klassrummet •Skolbiblioteket medverkar i referensgrupp kring det pedagogiska it-arbetet. Bibliotekets hemsida uppdateras med tanke på elevernas tillgänglighet till databaser och e-medier i stort. •Biblioteket märker av en minskad efterfrågan på faktaböcker. Eleverna använder Google i ännu högre grad än innan. •Söklektioner kan genomföras i vilken sal som helst. •det skulle säkert påverka om det funnes en sådan •andra slags frågor mer teknik färre bokfrågor •Det skulle vara positivt tänker jag •Vet ej säkert. Har själv inget vet. underlag att utgå ifrån. •Facklitteraturen används mindre än tidigare liksom bibliotekets datorer. •Elever har möjlighet att arbeta i biblioteket utan att behöva begränsas av hur många fasta datorer biblioteket råkar ha och då får hjälp med informationssökningar och källkritik •Jag är inte bara bibliotekarie utan också IKT-samordnare, lösenordsansvarig, fronteransvarig, skola på skolan •de söker själva och vi ser inte var och hur de gör på samma sätt •Vi har registrerat datorerna i bibliotekskatalogen och lånar ut dem. •Har ett intryck av att det är färre boklån och förfrågningar i biblioteket, troligtvis pga att eleverna i högre utsträckning söker själv på Internet. Datorerna bidrar till hög ljudnivå i biblioteket eftersom många har på ljudet trots att det inte är tillåtet. Mycket onlinespelande och filmtittande. •Biblioteket är en del av supporten genom att vara första instans när datorerna inte fungerar. Kommunikationen med eleverna kommer att bli effektivare med den planerade lärplattformen. •Genom lärplattformen och rent praktiskt hur eleverna jobbar med sin informationssökning och -bearbetning både i klassrummen och i biblioteket. Ökad flexibilitet. •Inköp av läromedel bla •Frågor om krånglande datorer ökar, tystare i biblioteket när eleverna sitter med sina bärbara datorer och är mindre socialt pratiga, fler biblioteksledda lektioner kopplade till informationssökning, vi har fått ge ökat stöd kring utskrifter då detta inte fungerar från det trådlösa nätverket •Elever arbetar utanför biblioteket eftersom de inte är datorberoende. Svårare att arbeta aktivt med eleverna under uppgiftens gång. 3. Påverkar en till en-satsningen skolbibliotekets arbete? Kommentarer:

7 4. Arbetar skolbiblioteket aktivt med en till en?

8 •Vi arbetar aktivt med att komminucera ut nyheter om bibliotkets verksamhet dels via vårt interna system Fronter som är mycket utbrett och använts flitigt på skolan dels via skolans facebook-sida. Anpassat fysiska rummmet efter en-till-en, färre stationära datorer, arbetsplatser vid eluttag etc. Arbetar aktivt med att marknadsföra bibliotekets digitala resurser. •Undervisning infosök, upphovsrätt och källkritik. men alltför sällan! Databaser! •Kontaktar lärarna för att få göra klassvisa genomgångar av bibliotekets resurser. Arbetar med att förbättra tillgänglihget via internet till bibliotekets resurser •Vi har inte den resursperson som skulle behövas för att utveckla biblioteket på det sättet •Beror på hur man ser det. Har alltid haft mycket användarundervisning men det blir lättare och mer flexibelt med laptops istället för datorsalar. Är inte speciellt delaktig i organisationen kring en-till-en dock mer än viss kontakt med ansvarig rektor. •De jobbar inte aktivt eftersom jag tror att de inte fått tillräcklig information samt att de inte har koll på e - böcker. Fortbildning behövs! •Elever och lärare har gått över till mac, biblioteket har pc - inget handgripligt en-till-en-arbete för skolbibliotekariens del alltså. I övrigt: se ovan. •Biblioteket arbetar inte aktivt i något uttalat projekt. Pedagogisk verksamhet förekommer, men det gjorde det även innan en till en- satsningen. •Se ovan. •Nej (se ovan) •Som sagt: Flexibel utb- Pingpong och flood bl.a •Rent praktiskt så lånar vi ut datorerna via biblioteksdatasystemet och har nära kontakt med ansvariga skolledare. Undervisningen i info- sökning och källkritik anpassas också till att eleverna i högre utsträckning söker själva och inte frågar bibliotekarien. Vi går oftare ut i klasserna i stället för att de kommer till bibliotekets datasal. •Se förra frågan. Tyvärr fick vi inte igenom att det skulle ingå ett obligatoriskt informationssökningspass av bibliotekarien i datorkursen, så det mest samarbetet handlar om praktisk hantering. •Har testat OPAC-övningar i grupp. •Skolans nuvarande lärplattform har inte lämpliga forum för annat än kurser •Aktivt arbete med lärplattformen. Förändringar av biblioteket som studiemiljö. Färre stationära datorer behövs och utrymmet kan omdisponeras för fler studieplatser, nya tekniska lösningar som t ex smartboard, exponering av media etc. •Databaser görs tillgängliga via lärverktyget Fronter, aktiv marknadsföring och interagerande med eleverna via Internet (detta var inte lika verkningsfullt innan de fick datorer) 4. Arbetar skolbiblioteket aktivt med en till en? Kommentarer:

9 5. Har skolbiblioteket varit delaktigt i planeringen inför en till en-satsningen?

10 •Troligtvis inte. Personalen på biblioteket har bytts ut sedan satsningen. •Med i gruppen, men den ägnade sig enbart åt tekniska frågor. Svårt att få gehör för pedagogiska aspekter •Inte alls tillfrågad. •Registrering av Ipads •Studiebibliotekarien har medverkat i den pedagogiska referensgruppen, med representanter från olika arbetslag. Vi har haft diskussioner/fortbildning och gjort studiebesök på en gy-skola som kört 1:1 under 3 år. Skolbibliotekariens insats i fortbildningen har varit en genomgång av källkritik. •Biblioteket har varit representerat i en av de grupper som har förberett en till en-satsningen. Det handlade dock mest om praktiska detaljer, snarare än pedagogiska. •Ökar när vi kommer längre fram i planeringen i kommunen. •Vi har numera trådlöst nätverk även på biblioteket •Genom att jag har lagt ut bra länkar på vårt Fronter som lärare och elever kan ha användning för. Jag har också hjälpt till med att hitta länkar till bra appar och länkar till sidor som tipsar om bl.a pedagogiska appar. appar. •Inte ännu. •Vi samarbetade mycket med IT-avdelningen inför satsningen. •Deltagit i IKT-mässa i Nacka. Förändringar i möblering. •Jag jobbade inte när beslutet om En-till-en togs. Hade jag gjort det så hade jag krävt delaktighet, men så var det alltså inte. 5. Har skolbiblioteket varit delaktigt i planeringen inför en till en-satsningen? Kommentarer:

11 6. Är lärarna delaktiga i planeringen inför en till en-satsningen?

12 •Tror att det är vissa lärare, inte alla. •Representanter för olika ämnen ingick. Teknikprogrammet hade stor inverkan. Övriga knappast alls •Vi har en central resursperson som till största delen själv arbetat med planeringen. Vi på skolorna har fortlöpande fått information och sedan varit de som genomfört den praktiska delen med att hjälpa eleverna igång med datorerna, mm. •Ett par lärare ingår i IKT-gruppen. •vet inte •Har inte kunskap om vem på skolan, mer än IT-ansvarig lärare och rektor, som är delaktig. •Man har lärspridare som ser, lyfter och peppar, utbildningssatsningar och mycket praktiskt prövande av det nya arbetssättet. •Kan inte alls bedöma lärarnas delaktighet. •Ökar när vi kommer längre fram i planeringen. •Man "tittar" på det, men det finns inget planerat. •Jag kan inte bedöma detta •IT-pedagoger och datoransvarig har säkert deltagit. Men däremot lärare i allmänhet förberetts väldigt lite inför en ny klassrumssituation där alla elever har egen dator. Datasalarna har tagits bort och det blir en hel del strul när elevdatorerna krånglar, blir stulna osv. •kan inte bedöma det •Vet ej så mkt om detta! •Inte ännu i planeringen, men var drivande i att satsningen gjordes. •Vi är i början av planeringen •Vet inte i hur hög grad. •Genom arbetsgrupper och en IKT ansvarig lärare •Implementeringen av en till en gick mycket fort och den pedagogiska förankringen sker nu i efterhand. •Vet inte 6. Är lärarna delaktiga i planeringen inför en till en-satsningen? Kommentarer:

13 7. I vilken grad är skolbiblioteket i nuläget delaktigt i skolans arbete?

14 •Skolbibliotekspersonal sitter med i Skolkonferens, Arbetsmiljögrupp och Samverkangrupp på skolan. De deltar också vid diverse ämnesmöten samt arbetslagsmöten samt deltar i undervisning i såväl informationshantering som svenska(boksamtal/bokprat). •Relativt mycket i det lässtimulerande arbetet men mindre i en till en satsningen. •Delaktigheten beror till stor del på vår egen aktivitet. Den är inte formaliserad. •Främst till hjälp med litteraturval, informationssökning i böcker och tidningar. •I skolans arbete? Mycket delaktigt. Sitter med i genusgrupp, kulturgrupp, talar regelbuntet på personalmöten, gör epostutskick. Planerar projekt tillsammans med pedagogerna och kör sedvanlig användarundervisning och bokprat. Väluppdaterad hemsida. •Framförallt delaktighet i undervisningen i svenska där vi har ett nära samarbete och är delaktiga även i kursplanearbete och planering. •bokprat, litteratursökning, hjälp vid datorarbete, länktips •Den fokusering på handfast mac-arbete som blev följden av att eleverna fick sina bärbara datorer i höstas har nu mattats. I och med det drar den pedagogiska referensgruppen igång sitt arbete igen (varit vilande under hösten) och där är skolbibliotekarien med som en självklar del. Väldigt bra att ha detta forum för biblioteksinfo, då mycket av det jag vill förmedla är arbetslags- och ämnesövergripande. •En del pedagogisk verksamhet förekommer, förutom det som dagligen sker i biblioteket, men det skulle kunna utvecklas mycket mer. •Skulle behöva mer tid för skolbibliotekarien i biblioteket. Ingår i lärarresursen idag. •Önskar naturligtvis mer utrymme för att vara mer delaktiga i den pedagogiska verksamheten och ej enbart vara en servicecentral. •Vårt skolbibliotek är sedan i höstas ej kommunalt. Det finns idag ingen tid för att driva biblioteket. Ingen extra tid för detta utan ett av 20 ansvarsområden delat på 3 personal. •Läromedelsutlåning och undervisning fortlöper som tidigare, men det finns stora brister i att involvera biblioteket i planeringen av undervisning/grupparbeten/temaarbeten. Gymnasiebibliotekarierna bokas oftast in när arbetet ska starta och har inte möjlighet att påverka upplägget. •De två dagar biblioteket är öppet har vi ett tätt samarbete •Genom att biblioteket försörjer skolan med information i dess olika former •Informationssökning, läsfrämjande arbete, datorutlåning. •Många lärare här har inget behov eller önskan att samarbeta med biblioteket. Gymnasiebiblioteket ligger organisatoriskt under stadsbiblioteket vilket medför att biblioteket "glöms bort" i olika sammanhang. •Genom konferenser och arbetsgrupper •Men inte i en till en satsningen utan ordinärt skolbibarb som infosökn, bokutlån osv •Det handlar mest om personalresurser, den goda viljan finns från alla håll 7. I vilken grad är skolbiblioteket i nuläget delaktigt i skolans arbete? Kommentarer:

15 8. Vad tror du kommer att påverka skolbibliotekens roll i framtiden? •Skolledningens attityd till skolbibliotekets verksamhet är A och O. En aktiv skolledning som prioriterar skolbiblioteksfrågor och för fram dem på dagordningen föder aktiva lärare och en aktiv skolbiblioteksverksamhet. En skolledning som ser på skolbiblioteksverksamhet som endast ett rum med böcker som skall lånas ut och återlämnas medför dock att den enskilda skolbibliotekarien måste använda mycket av sin tid till att marknadsföra sig, sin kompetens och sin verksamhet i organisationen, försöka få "lärarna med på tåget". Svårt att nå många(/alla) på det sättet. Satsningen (eller inte) på digitala medier, databaser, informationshantering (Virtuellt bibliotek) är en annan sak som påverkar. "Ett rum med böcker" går snabbt ur tiden. Skolbiblioteket måste bygga på en verksamhet, en verksamhet som fokuserar elevens lärande. Tillsammans med lärare och skolledning fungerar biblioteket och bibliotekarien som en resurs för eleven för att främja dennes lärande. Denna resurs skall dock även bestå av ett fysiskt rum där medier i såväl tryckt som digital form finns. Hur skolledningar runt om i landet väljer att tolka skollagen samt hur skolinspektionen väljer att "inspektera" denna verksamhet kommer självklart att påverka. Börjar skolinspektionen ge anmärkningar till skolor med "bristfällig" skolbiblioteksverksamhet - då börjar det nog hända grejer på flera skolor i landet. •Digitala medier som e-böcker. Samtidigt så sjunker ju läskunskapen. Svårt att arbeta med datorer på ett vettigt sätt om man inte har bra läskunskaper. Också behov av mer undervisning om källkritk när man arbetar så mycket med internet.... •Våra resurser vad det gäller böcker, andra media, databaser, elevarbetsplatser, personal. Tillgång till datorer •alla elever kommer att ha egna datorer Det finns en tro att allt finns på nätet; övertro på googlandet Lätt att förbise böckernas betydelse databaser och elektronisk material får större roll •När det gäller it tror jag att en till en satsningen kommer att betyda mycket. Lyckas vi (alla som tror att det finns mer information än den som kommer högst upp när man googlar) inte visa på betydelsen av granskat och samlat/organiserat material får vi det svårt. Jag syftar både på vuxna och elever, bland våra chefer (inom utbildning) finns en attityd att man kan googla fram det man behöver. Med en en till en satsning kan man ju tänka sig att det blir billigt och bra att dra ner på biblioteken... Det är inget som är på gång eller som det talats om, det är bara en farhåga jag har. •Privatisering av skolan, kommunekonomi. Digitaliseringens villkor - restriktioner och övervakning. Med krympande budget - och entrepenörskap - är skolledningar intresserade av gratis/kommeriella lösningar, och blinda för kvalitetsaspekten. •om inte resurser avsätts till utbildad skolbibliotekarie så är risken uppenbar att skolbibl. läggs ner. •IT måste få en mer central roll även på biblioteket. En person med rätt kompetens behövs för att biblioteket ska hänga med i utvecklingen. Då kan biblioteket bli den naturliga plats för all kunskapsinhämtning som den borde vara, inte bara behjälplig med att ta fram "rätt" bok. •Utbildningspolitik, lärarnas kunskap om biblioteket som resurs, ekonomi, hänga med i teknikutvecklingen och viktigast av allt, vår egen syn på vad som är vår viktigaste roll vilket jag anser vara läsfrämjande arbete och språkutveckling, håller vi fast vi det och inte flörtar för mycket med TV-spel och annat kommer skolbiblioteket ha stark, kanske till och med starkare, ställning i framtiden! •Rektorernas inställning. •E - böcker Kommentarer:

16 •Att personal som har ansvar för skolbiblioteket har tid avsatt för det i sin tjänst, t.ex. halvtid eller heltid på biblioteket. Som det ser ut nu får vi sköta det vid sidan om det dagliga arbetet, fulltid i klass. •Resurser till bemanning. Anslag till inköp •En- till-en-datorerna och den tekniska utvecklingen i stort. •Beror på hur lärarna väljer att jobba med sina ämnen i samklang med nya arbetsplanen. Just nu har alla fullt upp med att anpassa sina ämnen enligt de nya riktlinjerna. Hoppas att biblioteket kan bli mer involverat när all det nya "satt sig". •Jag tror det är strategiskt mycket viktigt att skolbibliotekarien och bibliotekets resurser blir kända i samband med övergången till en-till-en. Lärarna känner sig ofta lite vilsna, allt känns nytt och ovant och kan skolbibliotekarien vara en del i arbetet att hitta nya former för att lära så är väl det jättebra! •Resurser i form av medel att inhandla böcker för och att det finns personal som ansvarar för biblioteket. Min förhoppning är att kommunen inte satsar alla pengar på datorer då jag hellre skulle se att det fanns t ex iPads och andra former av "plattor" i klassrummet. Då är det lättare att även låna böcker från kommunens huvudbibliotek enkelt och snabbt. Det skulle vara att föredra då min skola ligger ute på landsbygden. •Hmm, personalen i biblioteket, hur mycket skolan verkligen vill satsa på en-till-en och inte pga att man vill locka elever till skolan. •En svår fråga att svara på. För att rollen ska påverkas överhuvudtaget krävs att hela ledet från lärare och rektorer till politiker inser värdet av skolbibliotek. För att barn och ungdomar ska kunna dra nytta av all den information som finns måste de få vägledning i att söka, sålla och kritisk granska. Där har skolbiblioteket en klar roll under förutsättning att de har stöd och uppmuntran från skolledning. Beroende på hur läsvanor och läskunnighet utvecklas framöver, kan säkert skolbibliotekets roll utvecklas även där. Om dessa försämras är rollen som litteraturförmedlare oerhört viktig. •Kommunernas ekonomi för att kunna satsa på personal, media. tidskrifter och böcker. •Synen på kunskap. Om skolan satsar på läsfrämjande åtgärder eller ej. Tillgängligheten: finns det tillgång till ett aktivt och stimulerande skolbibliotek eller ej, med olika former av media. •Kostnader samt ikt utvecklingen •Om det ges arbetstid för att utföra arbetet. Den lilla tid som ges nu räcker bara till att hålla ordning i biblioteket och att beställa och registrera böcker. •det mesta •Den pedagogiska kompetensen från bibliotekarier kommer att efterfrågas. Samarbeta med olika yrkesgrupper under grundskolans tak. Arbeta med olika medier, Daisy hjälpmedel, läsplattor, datorer kommer att fortsätta öka. •Denn samlade punkten för mkt informationssökande, dock ej i traditionell mening. För upplevelseläsandet har biblioteket för alltid en långt framskriden position. •Större behov av undervisning i effektiv sökning och källkritik på nätet. •Hur rektor tar med skolbiblioteken i skolans planering •Söka säkert, källkritik, hitta rätt information vid rätt tillfälle som man kan lita på 8. Vad tror du kommer att påverka skolbibliotekens roll i framtiden? (forts) Kommentarer:

17 •Kunskapsmålen, undervisningens utformning, anslag och bemanning på biblioteket •Att vi får tid och resurser att hålla biblkioteket igång. •EKONOMI... Inte datoriseringen som man kanske vill tro... biblioteken hänger med ändå, bara ekonomin funkar. •Det minskade läsandet. Elever ägnar mer och mer tid åt att spela spel på datorn och vara på facebok. Mer information söks på Internet, vilket gör att faktaböcker används mindre. •Att skolbibliotek finns med i skollagen tvingar alla rektorer att ta ställning till hur det ska användas. Ökat fokus på elektroniska informationskällor och sociala medier kan synliggöra bibliotekariernas kompetens. Vi har jobbat med detta långt innan det stod i skolans styrdokument. •Mycket •Svårt att säga. En sak som stärkt bibliotekets roll är att det i den nya gymnasiereformens ämnesplaner finns starka formuleringar kring informationskompetens. I svenskämnet har också högre prioritet lagts på läsning av skönlitterär text, vilket kommer att ställa högre krav på ett bra urval och bibliotekariens förmåga att hjälpa elever finna böcker som passar. •Alternativa produkter •Informationssökningsarbetet. Jag tror att vi allt mera kommer att få en roll som informationscenter, både på Internet och i fysiskt textmaterial. Dch det blir därför allt viktigare med skolbibliotekarier som utbildats i biblioteks- och informationsvetenskap för att kunna tillgodose elevernas behov både av läsning, läsfrämjande verksamheter, kunskaper i informationssökning, upphovsrätt och källkritik. Områden som framför allt nyare bibliotekarier är utbildade i. För mig är ett skolbibliotek utan en utbildad bibliotekarie bara ett rum med böcker, inte ett bibliotek. Vi har i vår kommun turen att ha 6 stycken utbildade bibliotekarier som på frivillig väg bildat ett nätverk som lobbar för och arbetar med att utveckla skolbiblioteksverksamheten i kommunen genom olika projekt. •datoranvändandet och hur man hittar samt söker information på dessa. Läsandet via dator hur läser eleverna egentligen och vad förstår det av det som de läser? Läsförståelsen är avgörande för hur de kan ta till sig information på nätet och om den är svag sen tidigare i grundskolan så gör det att studierna kan bli svåra och att de behöver mycket hjälp och stöd´. Lärararnas uppgifter behöver kanske anpassas mer till vad eleven har med sig från tidigare studier på ett mer konskevent sätt än vad som nu görs... Samarbetet med lärare och bibliotekarier måste bli bättre så att vi arbetar mer långsiktigt med elever och är delaktiga i deras lärande på ett annat sätt än nu. Det är för stort glapp mellan lärare, ledning och bibliotekarierna på biblioteket. Skolbiblioteket bör ha utbildade bibliotekarier på alla skolor i hela landet, så att vi blir en tydlig del av skola och höjer statusen för yrket och det vi faktiskt kan. Inga outbildade personer på skolbiblioteket och gärna heltider ej halvtider som ska sköta ett helt bibliotek! •Vilken svår fråga. Skolbibliotekarien, rektorn, kommunens ekonomi, skollagen synen på vad ett skolbibliotek är. •Det kommer att påverka biblioteket positivt. Det blir lättare att undervisa i informationssökning och källkritik. Flexiblare att hjälpa elever i olika sammanhang i sitt sökande mm... •Pedagogiken, budgeten, minskade barnkullar, digitaliseringen •I vilken grad skolledning och lärare inser elevernas ökade behov av vägledning då det gäller informationssökning och källkritik. 8. Vad tror du kommer att påverka skolbibliotekens roll i framtiden? (forts) Kommentarer:

18 •Den nya skollagen. Den ökande teknikanvändningen. •Mindre utlåning av litteratur och att man inte är bunden till att arbeta med datorer i biblioteket. Hela skolan blir en kombination av studieplats och fritidsgård. Biblioteken kommer mer att få fokusera på sökstrategier och databasutbud. •Gy 11 och nya skollagen inom den närmsta framtiden. Förhoppningsvis ny teknik och nya forskningsrön kring barn och ungdomars lärande! •Skollagen •Visst kan e-böcker och sociala medier ta plats istället. Men behovet hos individen och samhället gällande läsning och läskunskaper torde inte minska. Om det är så att vi ska vara/är ett kunskapssamhälle kan man aldrig ge avkall på det. Jag tror att skolbibliotekens roll förresten skolbibliotekariens roll bara kommer att accentueras. Det personliga mötet, bekräftelse, läslust, nyfikenhet, undran/förundran bara kommer att bli viktigare och då är ett par ögon o en röst i verkligheten betydelsefull. Tror jag alltså - typ! •Vi behöver möta informationssökningsbehovet som ökar när de har tillgång till Google på ett så lättillgängligt sätt. •Färre elever söker sig in i biblioteket (där det finns datorer). Det gäller att biblioteket har en bra hemsida med databaser, ämneslänkar etc och får ut info om denna. •Vet inte •Utökat användande av IKT gör det nödvändigt med ett annat arbetssätt. 8. Vad tror du kommer att påverka skolbibliotekens roll i framtiden? (forts) Kommentarer:

19 Biblioteket, bibliotekarien, läraren och kompetenser • Vilken är lärares syn på bibliotek? • Varför ser inte lärarna ett tydligt behov av att involvera skolbiblioteken/skolbibliotekarien? • Vilken kompetens behöver lärarna? Vilken kompetens behöver skolbibliotekarierna? Finns den kompetensen idag? • Viken kompetens är viktig för ett skolbibliotek? Finns den kompetensen hos en person? • Hur stort är behovet av skolbibliotekarier om det visar sig att det är få lärare som tar kontakt med skolbiblioteket i sitt planeringsarbete? • Hur får vi skolledningen att prioritera skolbibliotek och dess resurser? Tillgängliga bibliotek • Digitala skolbibliotek, behöver de finns på en specifik plats? • Skulle flera skolor kunna ha samma skolbibliotek? Skolbiblioteket och skolan • Vilken tid kan behövas för att driva runt ett litet skolbibliotek? • Hur kan man samordna resurser för att det ska bli effektivt utnyttjade resurser? • Vilken roll ska skolbiblioteket spela på varje specifik skola? • Hur ska lärare kunna använda de resurser som finns på skolbiblioteket? • I vilken utsträckning är lärarna delaktiga i inköp av resurser till skolbiblioteket? • Är det endast upp till personalen på en skola att bestämma om skolbibliotek, teknik, läromedel? • Vilken resursfördelning behövs för att få ett skolbibliotek att fungera även om man inte anställer en bibliotekarie? Framtidens läromedel? • Vad är framtidens läromedel? Är ett läromedel något som skapas endast för undervisning eller är det resurser som är allmänna i samhället? • Är textboken fortfarande den framtida ”boken”, i pappersbok eller som e-bok? • Vilken är böckernas betydelse i framtiden? När är en bok bättre än samma innehåll på digital väg? • Vad gör boken till det bästa läromedlet? • Har läskunnighet och läsvanor med litteratur att göra i framtiden? Kommer de som inte läser böcker att ha lägre läskunnighet? Digital teknik och digitala medier • Förändrar 1 – 1 lösningar behovet av bibliotek? På vilket sätt? • Vad är fördelen med samlat granskat och organiserat material jämfört med tex en bred sökning på nätet? Finns det nackdelar? Reflektioner


Ladda ner ppt "Enkät en till en våren 2012. 1. Typ av skolbibliotek."

Liknande presentationer


Google-annonser