Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Www.gu.se Lärande och utveckling i ett sociokulturellt perspektiv Roger Säljö LinCS 2014-06-30 The Linnaeus Centre for Research on Learning, Interaction,

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Www.gu.se Lärande och utveckling i ett sociokulturellt perspektiv Roger Säljö LinCS 2014-06-30 The Linnaeus Centre for Research on Learning, Interaction,"— Presentationens avskrift:

1 Lärande och utveckling i ett sociokulturellt perspektiv Roger Säljö LinCS The Linnaeus Centre for Research on Learning, Interaction, and Mediated Communication in Contemporary Society

2 The Linnaeus Centre for Research on Learning, Interaction and Mediated Communication in Contemporary Society (LinCS) (www.lincs.gu.se)www.lincs.gu.se » The University of Gothenburg Learning and Media Technology Studio – LETStudio (www.letstudio.gu.se)www.letstudio.gu.se

3 •Literacy, medier och infrastrukturer för lärande. •Digitala teknologier och förändringar i sätt att lära och kunna. •Användning av video vid studier av lärande

4 LinCS - The Linnaeus Centre for Research on Learning, Interaction, and Mediated Communication in Contemporary Society • Multidisciplinary groups doing research on learning, interaction and development (seniors, juniors, Ph D students) in various settings: – Visualization and imaging technologies in health care (radiology, tomography, PET-scanning etc.) – Transformation of work (heavy industry, IT-industry) – Virtual learning environments (virtual labs, Web- microscopes etc.) – Storage and access of information (organization of databases, libraries, user perspectives etc.) – Computers/digital technology and schooling/classroom practices (mathematics, language learning, simulations etc.) – Literacy, numeracy and ’information skills’ for citizenship in contemporary society

5

6 B. Figure 3: A, Interactive presentation of the chemical reaction triggered in the ocean by the increase of atmospheric CO2 concentration. B, virtual lab bench where users run the experiment following a procedure. They will grow sea urchin larvae at two different pH levels.. B

7 Learning to see and reason with new types of representations. The case of X-ray vs. tomography

8

9 Learning endodontics

10 Ett sociokulturellt perspektiv som utgångspunkt för forskning 1.Ursprung och utveckling 2.Grundläggande begrepp och antaganden 3.Mediering 1.Språklig 2.Materiell 4.Relation mellan individ och kollektiv/samhälle och biologi/kultur, kunskapers sociogenes 5.Lärande/utveckling och appropriering

11 Ett sociokulturellt perspektiv som utgångspunkt för forskning 1.Hur förhåller sig mitt forskningsproblem till en sociokulturell tradition? 2.Vilka metodiska konsekvenser har ett sociokulturellt perspektiv? Vilka data behöver man? Analytiska konsekvenser. 3.Analysobjekt i en sociokulturell tradition

12 12 A perspective rather than a ’theory’ – Cultural-historical – Socio-historical – Social-cultural-historical – Cultural-psychological – Activity theoretical – Situated – ……

13

14 Lev Semenovich Vygotsky ( )

15 • Lev S. Vygotsky ( ) • Born in Ochsa, Belorussia, Jewish background • Educated in literature, philosophy, fine arts, medicine, law, linguistics • Ph. D. thesis The psychology of art (1925) from the Moscow Institute of Psychology • Devoted marxist (materialist) but at the same time a European intellectual

16 Alexander R. Luria ( )

17 Alexei N. Leontiev ( )

18 Jerome S. Bruner (1915- )

19 Jean Piaget ( )

20 Wolfgang Köhler ( )

21 Ivan Pavlov ( )

22

23 23 Vad vände sig Vygotskij emot? • Behaviourism (associationism) – Klassisk betingning (respondent/Pavlov) • Stimulus Respons

24 24 One of Pavlov’s Dogs, Pavlov Museum, 2005

25 25 • Betingning kan inte förklara vad Vygotskij kallade – ”Högre psykologiska processer” – som han skilde från – ”Lägre psykologiska processer”

26 26 ”Högre psykologiska processer” • Människors kreativitet • Skapande förmågor • Språk • Tänka, minnas och lösa problem • Voluntary activities • …..

27 Vygotskijs utgångspunkter: • Människan är en kulturvarelse • Hon har ’högre’ psykologiska förmågor som att minnas, att skapa, att vara kreativ, att omskapa sin omgivning …. • Hon använder sig av kulturellt utvecklade ’redskap’ där språket är centralt – language as the tool of tools • Människan är aktiv i förhållande till sin omgivning • The instrumental act

28 Mediering StimulusRespons Kulturella redskap Mediering

29 Mediering sker på två sätt • Intellektuella redskap – Alfabet – Mätenheter (kilo, nM, grader …) – Begrepp (procent, energi, …) – Diskurser (grammatik, bokföring …) – ….. – Det vill säga genom språkligt burna kunskaper

30 Dels genom fysiska redskap • Hacka, spade, kratta • Hammare, spik, borr • Datorer och annan teknik • …..

31 Odlare Detaljhan dlare Nutritionsexpert Ekonom på näringsdeparte ment Naturvårdare Konstnär Transportör Förhandlare på WTO Forskare Bevattningsexpert Konsument Investerare i ett multinat. företag Juicetillver kare

32 32 Mediering i tidigare jordbruk Bonden Jorden Mediering/medierande redskap Fysiska redskap: hackor, käppar, Intellektuella redskap: kunskaper om odling, bevattning mm

33 33 Medierande redskap i moderna jorbruk Fysiska: traktorer, skördetröskor, gödselspridare, blanketter, böcker och litteratur mm Intellektuella redskap: kunskaper om odling, ekonomi, marknad, bidragssytem osv Bond en Jorden

34 Word meaning • Thought and language – Word meaning as the meeting point of ’language’ and ’thought’ – Word meaning is never constant – Never a combination of a given language and a given thought (dynamically evolving) – Sense and meaning

35 J. V. Wertsch: mediation • Explicit mediation – Intentional introduction of mediational means in an activity • Implicit mediation – Through natural language – Not aware of the mediational function

36 • Internalization • Appropriation (Bakhtin)

37 37 Olika slags begrepp • ’Vardagliga’ begrepp – Bror, syster, cykel, bröd …. • Vetenskapliga/akademiska begrepp –.

38 Vetenskapliga begrepp • Fotosyntes • Osmos • Medelvärde • Mediering • Grammatiska distinktioner (adverb, substantiv ….) • Avtagande avkastningens lag • Biotop • Hermeneutik • ….

39 39 • Att förmedla ’vetenskapliga’ begrepp, kunskaper och tekniker är en central uppgift för skolan

40 40 Att lära i Vygotskijs värld är • … att behärska intellektuella och fysiska redskap • … vi behärskar dem aldrig fullt ut • … vi utvecklas ständigt i vår förmåga att använda olika redskap

41 Utvecklingszonen • Människor befinner sig i ständig utveckling • Utvecklingszonen eller the Zone of Proximal Development (ZPD) – Avståndet mellan det människor kan göra på egen hand och det de kan göra med hjälp av en ’mer kunnig kamrat’ – Olikhet befrämjar lärande

42 Närmaste utvecklingszonen Uppnådd kompetens utvecklingszonFramtida kompetens

43 Frågor • Hur bygger då civilisationer och samhällen upp sparkapital i form av kunskaper och färdigheter? • Vad innebär detta för människors sätt att lära och tillgodogöra sig erfarenheter, insikter och färdigheter? Hur formas vi av våra omständigheter?

44 Centrala drag i människans sätt att utveckla kunskaper: •Man utvecklar sin kommunikation (språk, begrepp, berättelser och andra intellektuella tekniker) •Man utvecklar fysiska tekniker och teknologier (artefakter) •Man utvecklar tekniker (intellektuella och materiella) för dokumentation (och för det sociala minnet) •Man skapar institutioner (sammanhang för att föra kunskaper vidare)

45 Allmänna genetiska lagen om kulturell utveckling • ”Varje funktion i barnets kulturella utveckling uppträder två gånger, eller på två plan. Först finns den på det sociala planet, och sedan på det psykologiska planet. Först finns den mellan människor som en interpsykologisk kategori, och sedan inom barnet som en intrapsykologisk kategori”. (1981, s. 163)

46 Språk som redskapens redskap (tool of tools) • Appropriering av språkliga redskap sker genom: • Kommunikation med andra – Språkliga redskap som används mellan människor (inter-psykologiskt) tas över av individen och blir (intra-psykologiska) • Tänkande som ’inre samtal’ • Use before meaning becomes meaning before use

47 Människans två utvecklingslinjer Ålder Biologisk utvecklingslinje Sociokulturell utvecklingslinje

48 Intellektuella/språkliga redskap: • Berättelser (narrativer) som kunskapsform (sätt att organisera information) – Berättar vår historia – Skapar oss en identitet (vilka är vi?)

49

50 Primära redskap (artefakter)

51 Teknik som – externalisering (objektifiering) av erfarenheter i materiell, intellektuell och estetisk form – teknik som design

52 Representationella redskap

53 Skrift som en teknik att minnas

54 Kilskriftens sociogenes

55 Kilskriften •Det första exemplet i historien (i vår del av världen) på en teknik för kommunikation som var så komplicerad att den måste läras in genom undervisning •Leder till att skolor med en systematisk och kumulativ pedagogik inrättas •Undervisning baseras på antaganden om hur människor kan lära

56 Roughly speaking, they [schools] come into existence when social traditions are so complex that a considerable part of the social store is committed to writing and transmitted through written symbols. Written symbols are even more artificial or conventional than spoken; they cannot be picked up in accidental intercourse with others. In addition, the written form tends to select and record matters which are comparatively foreign to everyday life. (Dewey, 1916/1966, p. 19)

57 Anledningar till att skriftspråket fått så stor betydelse: •Blev en del av viktiga samhällsinstitutioner (handel, rättsväsende, skola, vetenskap etc) •Blev ett sätt att bygga upp ett socialt minne (dokumentera)

58 Representationella redskap • Skrift går från att vara en minnesteknik för dokumentation av information till att bli en teknik för representation där också berättelser (narrativer) kan återges. Det vill säga berättelser kan leva både i tal och text

59 •Representationella redskap som bilder, text, symboler etc. är inskriptioner som existerar både som intellektuella och materiella objekt

60 Artificiella minnessystem (AMS) Externa minnessystem (EMS) •Texter •Kartor •Register •Databaser •Instrument (kalkylatorer, kompasser etc.) •…………….

61 Egenskaper hos AMS •Kan spridas och existerar i det publika rummet •Är permanenta •Kan återanvändas •Är obegränsade i sin kapacitet •Är organiserade med utgångspunkt i explicita och (semi-)publika regler

62 Inskriptioner •Inskriptioner innebär en reifiering (ett förtingligande) av mänskliga erfarenheter (omvandlar mänskliga erfarenheter till information)

63 Artificiella minnessystem •är externaliseringar (objektifieringar) som re-presenterar mänskliga erfarenheter, idéer, tankar, föreställningar, insikter, information med hjälp av symboliska system (siffror, bokstäver …) •Förutsätter tolkningspraktiker och tolkningsgemenskaper •Tolkningsgemenskaper är alltid sociala •Varje tolkning är både en återskapande och en nyskapande (kreativ) process

64 Interacting with inscriptions/representations

65 Inscriptions, representations and documentary practices


Ladda ner ppt "Www.gu.se Lärande och utveckling i ett sociokulturellt perspektiv Roger Säljö LinCS 2014-06-30 The Linnaeus Centre for Research on Learning, Interaction,"

Liknande presentationer


Google-annonser