Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Lärande och utveckling i ett sociokulturellt perspektiv Roger Säljö

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Lärande och utveckling i ett sociokulturellt perspektiv Roger Säljö"— Presentationens avskrift:

1 Lärande och utveckling i ett sociokulturellt perspektiv Roger Säljö
LinCS The Linnaeus Centre for Research on Learning, Interaction, and Mediated Communication in Contemporary Society Lärande och utveckling i ett sociokulturellt perspektiv Roger Säljö Temat för denna föreläsning är hur vi människor, och litet grand om våra förfäder, bär sig åt för att bevara kunskaper och färdigheter, både hur vi gör detta som individer och hur samhället gör detta. Man kan se som kunskaper och färdigheter som ett slags ”civilisationens sparkapital”, dvs sådana insikter som är bra att ha och som hjälper oss att utveckla samhället i olika avseenden, bota sjukdomar, bygga hus osv.

2 The Linnaeus Centre for Research on Learning, Interaction and Mediated Communication in Contemporary Society (LinCS) (www.lincs.gu.se) The University of Gothenburg Learning and Media Technology Studio – LETStudio (www.letstudio.gu.se) 2

3 Literacy, medier och infrastrukturer för lärande.
Digitala teknologier och förändringar i sätt att lära och kunna. Användning av video vid studier av lärande. how learners accommodate to learning in digital environments and how they develop literacy and media skills required by, and relevant for, the new media ecology. how information technology can be, and currently is, introduced into educational settings and work practices to support interaction, learning and professional development. Video technology has increased the possibilities of gaining in-depth understanding of social interaction and of how knowledge and skills are shared between people and in co-ordination with technologies.

4 LinCS - The Linnaeus Centre for Research on Learning,
LinCS - The Linnaeus Centre for Research on Learning, Interaction, and Mediated Communication in Contemporary Society Multidisciplinary groups doing research on learning, interaction and development (seniors, juniors, Ph D students) in various settings: Visualization and imaging technologies in health care (radiology, tomography, PET-scanning etc.) Transformation of work (heavy industry, IT-industry) Virtual learning environments (virtual labs, Web-microscopes etc.) Storage and access of information (organization of databases, libraries, user perspectives etc.) Computers/digital technology and schooling/classroom practices (mathematics, language learning, simulations etc.) Literacy, numeracy and ’information skills’ for citizenship in contemporary society

5

6 . B B. Figure 3: A, Interactive presentation of the chemical reaction triggered in the ocean by the increase of atmospheric CO2 concentration. B, virtual lab bench where users run the experiment following a procedure. They will grow sea urchin larvae at two different pH levels.

7 Learning to see and reason with new types of representations
Learning to see and reason with new types of representations. The case of X-ray vs. tomography

8

9 Learning endodontics

10 Ett sociokulturellt perspektiv som utgångspunkt för forskning
Ursprung och utveckling Grundläggande begrepp och antaganden Mediering Språklig Materiell Relation mellan individ och kollektiv/samhälle och biologi/kultur, kunskapers sociogenes Lärande/utveckling och appropriering

11 Ett sociokulturellt perspektiv som utgångspunkt för forskning
Hur förhåller sig mitt forskningsproblem till en sociokulturell tradition? Vilka metodiska konsekvenser har ett sociokulturellt perspektiv? Vilka data behöver man? Analytiska konsekvenser. Analysobjekt i en sociokulturell tradition

12 A perspective rather than a ’theory’
Cultural-historical Socio-historical Social-cultural-historical Cultural-psychological Activity theoretical Situated ……

13

14 Lev Semenovich Vygotsky (1986-1934)

15 Born in Ochsa, Belorussia, Jewish background
Lev S. Vygotsky ( ) Born in Ochsa, Belorussia, Jewish background Educated in literature, philosophy, fine arts, medicine, law, linguistics Ph. D. thesis The psychology of art (1925) from the Moscow Institute of Psychology Devoted marxist (materialist) but at the same time a European intellectual Vygotskys far var kulturellt aktiv och en mecenat i det lilla V. Skrev sin första vetenskapliga uppsats om Hamlet vid 18 års ålder Ger referenser till Mandelstam, Tolstoy, Göthe osv.

16 Alexander R. Luria ( )

17 Alexei N. Leontiev ( )

18 Jerome S. Bruner ( )

19                                                                                 Jean Piaget ( )

20 Wolfgang Köhler ( )

21 Ivan Pavlov ( )

22

23 Vad vände sig Vygotskij emot?
Behaviourism (associationism) Klassisk betingning (respondent/Pavlov) Stimulus Respons

24 One of Pavlov’s Dogs, Pavlov Museum, 2005

25 Betingning kan inte förklara vad Vygotskij kallade
”Högre psykologiska processer” som han skilde från ”Lägre psykologiska processer”

26 ”Högre psykologiska processer”
Människors kreativitet Skapande förmågor Språk Tänka, minnas och lösa problem Voluntary activities …..

27 Vygotskijs utgångspunkter:
Människan är en kulturvarelse Hon har ’högre’ psykologiska förmågor som att minnas, att skapa, att vara kreativ, att omskapa sin omgivning …. Hon använder sig av kulturellt utvecklade ’redskap’ där språket är centralt – language as the tool of tools Människan är aktiv i förhållande till sin omgivning The instrumental act

28 Mediering Mediering Kulturella redskap Stimulus Respons

29 Mediering sker på två sätt
Intellektuella redskap Alfabet Mätenheter (kilo, nM, grader …) Begrepp (procent, energi, …) Diskurser (grammatik, bokföring …) ….. Det vill säga genom språkligt burna kunskaper

30 Dels genom fysiska redskap
Hacka, spade, kratta Hammare, spik, borr Datorer och annan teknik …..

31 Nutritionsexpert Bevattningsexpert Forskare Transportör Naturvårdare Detaljhandlare Odlare Förhandlare på WTO Konsument Juicetillverkare Investerare i ett multinat. företag Konstnär Ekonom på näringsdepartement

32 Mediering i tidigare jordbruk
Mediering/medierande redskap Fysiska redskap: hackor, käppar, Intellektuella redskap: kunskaper om odling, bevattning mm Jorden Bonden

33 Medierande redskap i moderna jorbruk Fysiska: traktorer, skördetröskor, gödselspridare, blanketter, böcker och litteratur mm Intellektuella redskap: kunskaper om odling, ekonomi, marknad, bidragssytem osv Jorden Bonden

34 Word meaning Thought and language Word meaning as the meeting point of ’language’ and ’thought’ Word meaning is never constant Never a combination of a given language and a given thought (dynamically evolving) Sense and meaning

35 J. V. Wertsch: mediation Explicit mediation
Intentional introduction of mediational means in an activity Implicit mediation Through natural language Not aware of the mediational function

36 Internalization Appropriation (Bakhtin)

37 Olika slags begrepp ’Vardagliga’ begrepp Bror, syster, cykel, bröd ….
Vetenskapliga/akademiska begrepp .

38 Vetenskapliga begrepp
Fotosyntes Osmos Medelvärde Mediering Grammatiska distinktioner (adverb, substantiv ….) Avtagande avkastningens lag Biotop Hermeneutik ….

39 Att förmedla ’vetenskapliga’ begrepp, kunskaper och tekniker är en central uppgift för skolan

40 Att lära i Vygotskijs värld är
… att behärska intellektuella och fysiska redskap … vi behärskar dem aldrig fullt ut … vi utvecklas ständigt i vår förmåga att använda olika redskap

41 Utvecklingszonen Människor befinner sig i ständig utveckling
Utvecklingszonen eller the Zone of Proximal Development (ZPD) Avståndet mellan det människor kan göra på egen hand och det de kan göra med hjälp av en ’mer kunnig kamrat’ Olikhet befrämjar lärande

42 Närmaste utvecklingszonen
Uppnådd kompetens utvecklingszon Framtida kompetens

43 Frågor Hur bygger då civilisationer och samhällen upp sparkapital i form av kunskaper och färdigheter? Vad innebär detta för människors sätt att lära och tillgodogöra sig erfarenheter, insikter och färdigheter? Hur formas vi av våra omständigheter? Skrift vs non-skrift som miljö för lärande

44 Centrala drag i människans sätt att utveckla kunskaper:
Man utvecklar sin kommunikation (språk, begrepp, berättelser och andra intellektuella tekniker) Man utvecklar fysiska tekniker och teknologier (artefakter) Man utvecklar tekniker (intellektuella och materiella) för dokumentation (och för det sociala minnet) Man skapar institutioner (sammanhang för att föra kunskaper vidare) Familjen som sammanhang

45 Allmänna genetiska lagen om kulturell utveckling
”Varje funktion i barnets kulturella utveckling uppträder två gånger, eller på två plan. Först finns den på det sociala planet, och sedan på det psykologiska planet. Först finns den mellan människor som en interpsykologisk kategori, och sedan inom barnet som en intrapsykologisk kategori”. (1981, s. 163)

46 Språk som redskapens redskap (tool of tools)
Appropriering av språkliga redskap sker genom: Kommunikation med andra Språkliga redskap som används mellan människor (inter-psykologiskt) tas över av individen och blir (intra-psykologiska) Tänkande som ’inre samtal’ Use before meaning becomes meaning before use

47 Människans två utvecklingslinjer
Biologisk utvecklingslinje Sociokulturell utvecklingslinje Ålder

48 Intellektuella/språkliga redskap:
Berättelser (narrativer) som kunskapsform (sätt att organisera information) Berättar vår historia Skapar oss en identitet (vilka är vi?)

49 Externalization, Homo habilis 2,5-,18 milj år sedan, ca 1,3 m lång och med hälften av vår hjärnvolym, kommunkation utan språk men med kroppspråk och så småningom någon form av ljud, protospråk

50 Primära redskap (artefakter)
Materiell kultur, första tillverkade redskapet, externalisering av kunskaper och färdigheter, artefakter kom före språk

51 Teknik som externalisering (objektifiering) av erfarenheter i materiell, intellektuell och estetisk form teknik som design

52 Representationella redskap
                                                                                     En av anledningarna till att vi kan bygga upp ett omfattande socialt minne är att vi inte är begränsade av vår egen kropp, hjärna eller dess resurser. Fysiska redskap, men som är materiella och representationella. Vad förutsätter detta: begreppslig kunskap, att man kan omvandla ett tredimensionellt objekt till två dimensioner, proportioner, något barn måste lära sig idag. Bilden som en tidig artefakt, varför började människor med detta?

53 Skrift som en teknik att minnas
Den muntliga berättelse, vi har en materiell kultur, vi har bilder och sedan utvecklas detta till skrift. En ringa del av de språk vi känner till har utvecklat skrift

54 Kilskriftens sociogenes
Från det ikoniska till det abstrakta

55 Kilskriften Det första exemplet i historien (i vår del av världen) på en teknik för kommunikation som var så komplicerad att den måste läras in genom undervisning Leder till att skolor med en systematisk och kumulativ pedagogik inrättas Undervisning baseras på antaganden om hur människor kan lära

56 Roughly speaking, they [schools] come into existence when social traditions are so complex that a considerable part of the social store is committed to writing and transmitted through written symbols. Written symbols are even more artificial or conventional than spoken; they cannot be picked up in accidental intercourse with others. In addition, the written form tends to select and record matters which are comparatively foreign to everyday life. (Dewey, 1916/1966, p. 19)

57 Anledningar till att skriftspråket fått så stor betydelse:
Blev en del av viktiga samhällsinstitutioner (handel, rättsväsende, skola, vetenskap etc) Blev ett sätt att bygga upp ett socialt minne (dokumentera)

58 Representationella redskap
Skrift går från att vara en minnesteknik för dokumentation av information till att bli en teknik för representation där också berättelser (narrativer) kan återges. Det vill säga berättelser kan leva både i tal och text Detta är en av de stora förändringarna i våra möjligheter att låta erfarenheter leva vidare.

59 Representationella redskap
som bilder, text, symboler etc. är inskriptioner som existerar både som intellektuella och materiella objekt

60 Artificiella minnessystem (AMS) Externa minnessystem (EMS)
Texter Kartor Register Databaser Instrument (kalkylatorer, kompasser etc.) …………….

61 Kan spridas och existerar i det publika rummet Är permanenta
Egenskaper hos AMS Kan spridas och existerar i det publika rummet Är permanenta Kan återanvändas Är obegränsade i sin kapacitet Är organiserade med utgångspunkt i explicita och (semi-)publika regler

62 Inskriptioner Inskriptioner innebär en reifiering (ett förtingligande) av mänskliga erfarenheter (omvandlar mänskliga erfarenheter till information)

63 Artificiella minnessystem
är externaliseringar (objektifieringar) som re-presenterar mänskliga erfarenheter, idéer, tankar, föreställningar, insikter, information med hjälp av symboliska system (siffror, bokstäver …) Förutsätter tolkningspraktiker och tolkningsgemenskaper Tolkningsgemenskaper är alltid sociala Varje tolkning är både en återskapande och en nyskapande (kreativ) process

64 Interacting with inscriptions/representations
Parents upload to Youtube one of the reasons, ”a future Steve Jobs” or ”a coming Internet genius” gesture, Several interesting things: digital technology as base line, before children can walk and talk Gives early access to our social memory

65 Inscriptions, representations and documentary practices
D’Errico


Ladda ner ppt "Lärande och utveckling i ett sociokulturellt perspektiv Roger Säljö"

Liknande presentationer


Google-annonser