Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Lag och Rätt Samhällskunskap Robert Wedin, Hallägraskolan år 6-9, Halmstad – www.lektion.se.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Lag och Rätt Samhällskunskap Robert Wedin, Hallägraskolan år 6-9, Halmstad – www.lektion.se."— Presentationens avskrift:

1 Lag och Rätt Samhällskunskap Robert Wedin, Hallägraskolan år 6-9, Halmstad –

2 Mål -Du kommer få en inblick i de lagar och regler som vår demokrati vilar på. -Du kommer efter arbetsområdet ha insikt i hur Sveriges rättsväsende fungerar.

3 Regler – Oskrivna och skrivna. •Varför behöver vi lagar? - Lättare att leva tillsammans (trafikregler) - Göra livet tryggare (stölder, misshandel) - Skydda naturen (utsläpp) Det är riksdagen som stiftar våra lagar.

4 Regler – Oskrivna och skrivna. Oskrivna regler. Alla lagar och regler är inte nedskrivna. -Vi står i kön när vi ska betala i affären. -Vi hälsar med höger hand. -Du har inte fötterna på bordet när du äter. Är det Ok att bryta mot lagen?

5 Sveriges Rikes lag Lagboken innehåller våra viktigaste lagar. Den trycks om varje år. Lagboken innehåller olika delar, tex.civilrätt och straffrätt.

6 Sveriges Rikes lag Civilrätt -Innehåller lagar som gäller privata frågor. -Delarna i civilrätten kallas balkar. Gäller till exempel: -Köp av kläder, bil och hus (köplagen, jordabalken). -Förhållandet mellan man och hustru (giftemålsbalken)

7 Sveriges Rikes lag Straffrätt (brottsbalken) -Innehåller bestämmelser om straff. -Kan gälla: misshandel, mord, snatteri, stöld, rån, checkförfalskning, djurplågeri.

8 Kunskap om lagarna Det är viktigt att du känner till vilka lagar du har att rätta dig efter. Du kan inte säga till en polis eller en domare att du inte visste att man inte fick göra så. Man måste helt enkelt veta vilka lagar som finns.

9 Uppgifter Samhällsboken: Gör frågorna 1, 2, 3 & 5 på sid. 187 Minikurs: Frågorna 1-4 på blad 6:35

10 Brottet Så här kan det gå till från brott till straff: - Tre personer begår tillsammans en väskryckning. De lyckas sno väskan från en äldre dam i en park. De smiter iväg på varsin moped.

11 Brottet Vad de inte vet är att ett vittne har sett alltihop. Han tar hand om damen och ringer polisen. Han lyckas ge ett bra signalement på killarna och det tar inte lång tid för polisen att hitta dem.

12 Uppgift Gör elevblad 4:46 Gör ett signalement

13 Brottet Polisen griper personerna då de är misstänkta för rån. Personerna placeras i varsitt förhörsrum på polisstationen. Man inleder ett första förhör.

14 Brottet En av personerna är under 15 år och därför kontaktas socialen som ska vara med under förhöret. Efter förhöret kommer socialsekreteraren följa med personen hem till föräldrarna.

15 Brottet Efter förhöret kopplas en åklagare in på ärendet. Nu kan åklagaren besluta om personerna ska släppas eller om de ska anhållas. Om de anhålls ska de sitta kvar på polisstationen till dagen efter.

16 Brottet Nästa steg är att starta förundersökningen på riktigt. Man kallar in offret och eventuella vittnen som får berätta sin historia. Man jämför denna historien med den som förövarna givit. Man tittar på bevis.

17 Brottet Åklagaren kan besluta att man gör en husrannsakan. Man går alltså hem till förövarna för att leta efter bevis.

18 Brottet Om polisen och åklagaren nu är säkra på att de har gripit rätt personer kan man besluta att de ska häktas. Detta gör man för att de gripna inte ska kunna förstöra bevis eller på andra sätt försvåra polisutredningen.

19 Brottet När man har beslutat om häktning har åklagaren två veckor på sig att att avsluta utredningen och bestämma sig för om man ska väcka åtal eller inte. När utredningen är klar lämnar man in åtalet till tingsrätten som ska bestämma i en domstol om personerna är skyldiga eller inte.

20 Uppgift Gör elevblad 4:47 Ordkunskap – om brott Samhällsboken: Gör frågorna 2 & 4 på sid 192. Minikurs: Gör frågorna 1-8 på blad 6:39

21 I rättssalen I rättssalen: I tingsrätten finns det en ordförande som är en kunnig jurist. Han har hjälp av nämndemän. En notarie som för protokoll. Offret kallas målsägande och har en åklagare med sig. Förövarna kallas tilltalade.

22 I rättssalen Åklagaren inleder rättegången genom att läsa upp åtalspunkterna. De tilltalade får erkänna sig skyldiga eller inte skyldiga till brottet. Åklagaren försöker bevisa och övertyga domaren om att dessa personer verkligen har genomfört brottet.

23 I rättssalen Efterhand sen kallar man in den målsägande och eventuella vittnen som ger sin bild av det inträffade. Man läser också upp en personundersökning av de tilltalade. Det ger en bild av personens familjeförhållanden, dess vanor, skolgång med mera.

24 I rättssalen I slutet av rättegången gör åklagaren sitt slutanförande. Där sammanfattar åklagaren åtalet, bevisen och vilket straff som vore lämpligt. Försvarsadvokaten gör samma sak men försöker få ett så milt straff som möjligt. Att bli utsatt för brott och hur en rättegång går till.

25 Uppgift Gör elevblad 4:48 I rättssalen Samhällsboken: Gör frågorna 1 & 4 på sid 195 Minikurs: Frågorna 1-5 på blad 6:40 Frågorna 1-2 på blad 6:42

26 Domen Efter detta lämnar alla utom domaren, nämndemännen och notarien salen. Man har nu en enskild överläggning där man tittar på bevisen och de olika vittnesmålen för att bestämma påföljden. Efter detta kommer alla in igen och ordföranden läser upp domen. Lilla löpsedeln om Pirate Bay

27 Uppgift Gör elevblad 4:50 Vilka brott är allvarligast? Samhällsboken: Gör fråga 1-2 på sid. 197 Minikurs: Gör fråga 1-4 på blad 6:43

28 Olika sorters straff Kommunen har ansvar för brottslingar som är under 15 år. De kan handla om övervakning eller fosterhemsplacering.

29 Olika sorters straff Böter Det finns två sorters böter; penningböter och dagsböter.

30 Olika sorters straff Dagsböter En åklagare kan göra ett strafföreläggande. Detta innebär att den som gjort brottet godkänner sina dagsböter och slipper därmed rättegång. Antalet dagsböter beror på hur allvarligt brottet är och storleken bestäms av hur stor inkomst man har.

31 Olika sorters straff Fängelse Man kan få tidsbestämt fängelsestraff mellan 14 dagar och 10 år. Därefter är det livstid där man kan be om nåd efter år och därmed få sitt livstidsstraff tidsbestämt.

32 Olika sorters straff Villkorlig dom Den dömde kan få villkorlig dom istället för fängelse om rätten tror att den dömde kan hålla sig ifrån brott under två år. Om han begår brott under prövotiden kan detta omvandlas till fängelsestraff.

33 Olika sorters straff Sluten ungdomsvård Om man gör ett allvarligt brott innan man fyllt 18 år kan man dömas till sluten ungdomsvård. Det påminner om fängelse då det både finns vakter och galler för fönstren

34 Olika sorters straff Samhällstjänst Samhällstjänst är ett alternativ till fängelse. Man arbetar gratis åt samhället i minst 40 timmar och mest 200 timmar. Man ska då arbeta åt en ideell förening, dvs. man får inte tjäna pengar på arbetet. Utöver detta står man under övervakning i ett år.

35 Olika sorters straff Skyddstillsyn Om man dömer någon till skyddstillsyn så får personen en övervakare. Denna övervakare ska se till att personen sköter sig.

36 Olika sorters straff Vård Om man misstänker att en person var sjuk vid brottstillfället kan man döma personen till vård. Det kan röra sig om psykiatrisk vård eller vård för sitt eventuella missbruk.

37 Uppgifter Gör Elevblad 4:51 Ordkunskap – Domar och straff Samhällsboken: Gör frågorna 1-3 på sid 199. Minikurs: Gör frågorna 1-2 på blad 6:44

38 Varför blir vissa ungdomar brottslingar? Brottsligheten ökar mest bland ungdomar under 15 år. Ungdomar under 20 år svarar för 40% av alla stölder och skadegörelse.

39 Varför blir vissa ungdomar brottslingar? Förr jobbade barn och vuxna tillsammans för att försörja familjen. Då hade de vuxna mer kontroll över vad ungdomarna gjorde. I större städer är det lätt att vara anonym och det kan vara lockande med alla lättåtkomliga varorna i butikerna.

40 Varför blir vissa ungdomar brottslingar? Grupptryck är den vanligaste orsaken till ungdomsbrottslighet. De allra flesta ungdomsbrotten sker av grupper. Ungdomarna har andra ungdomar som förebilder istället för sina föräldrar.

41 Varför blir vissa ungdomar brottslingar? Droger och brott hör nästan alltid ihop. Kan vi bryta den negativa trenden? Det borde gå men en viktig sak är att vi övriga människor måste ingripa eller säga ifrån när vi ser något. Det är fel att tiga när man vet vem som har gjort något. Tänk på att det alltid finns ett brottsoffer om det har skett ett brott.

42 Uppgifter Samhällsboken: Gör frågorna 5 & 6 på sid. 201 Minikurs: Gör frågorna 1-2 på blad 6:46

43 Skadegörelse, stöld och snatteri Skadegörelse 1950 anmäldes 5000 skadegörelser anmäldes skadegörelser. Nästan bara pojkar som är skyldiga. Skadegörelse kan ge fängelse i 4 år. Mindre skadegörelse kallas åverkan och ger böter. Skadegörelse i städerna betalas av kommunen eller staten. Detta kan leda till att skatten höjs för att ha råd att betala alla extra utgifter.

44 Skadegörelse, stöld och snatteri Stöld och snatteri Snatteri leder oftast till böter men man kan även dömas till fängelse. Det är viktigt att snattare grips. Om de inte grips kan snatteriet leda till verkliga stölder som får stora konsekvenser. Snatteri gör att priserna på varor i affärer alltid är lite högre än de skulle vara utan snatteri.

45 Uppgifter Samhällsboken: Gör frågorna 2-3 på sid. 203 Minikurs: Gör frågorna 1-3 på blad 6:47

46 Ökar brottsligheten? År 2002 anmäldes brott till polisen. Man uppskattar att det begås flera hundra miljoner brott i Sverige varje år. De brott som begås men inte anmäls kallas för dold brottslighet. Den registrerade brottsligheten har ökat 6 gånger mellan Ökar brottsligheten?

47 Kriminalvård Fängelserna har tre uppgifter: 1.Straffa den som har gjort ett brott 2.Skydda samhället från farliga personer. 3.Hjälpa brottslingen till ett bra liv. Det finns aktiviteter man kan göra på ett fängelse för att man ska bli en bättre människa när man kommer ut.

48 Kriminalvård Det finns tre typer av fängelser. 1.Öppen anstalt – Friare verksamhet, nära hemmet. Permissioner och frigång. 2.Sluten anstalt är för de som döms till 1 år eller mer. 3.Sluten anstalt med förhöjd säkerhet - De som bedöms vara mycket farliga. (Kumla, Hall)

49 Uppgift Du ska använda elevblad 4:53 Intervju om brott. Du och en kompis ska intervjua olika personer på skolan om det finns brottslighet på Bikupan. Vi ska sen tillsammans titta på detta och se om vi kan komma på några sätt att minska detta.

50 Extrauppgifter Detta är uppgifter man gör om man är färdig med frågor och arbetsblad. Man söker fakta på biblioteket och på Internet för att hitta svar på sina frågor. Man redovisar muntligt för mig eller för klassen om det man har kommit fram till.

51 Extrauppgifter Mordet på Caesar i antikens Rom. -Hur gick mordet till? -Vem genomförde det? -Dömdes någon för mordet? -Vad fick mordet för konsekvenser för Rom?

52 Extrauppgifter Mordet på kung Gustav III -Vem var han? -Var mördades han? -Varför mördades han? -Vem mördade honom? -Dömdes någon för mordet?

53 Extrauppgifter Mordet på president Abraham Lincoln. -Vem var han? -Var mördades han? -Varför mördades han? -Vem mördade honom? -Dömdes någon för mordet?

54 Extrauppgifter Mordet på president John F Kennedy -Vem var han? -Var mördades han? -Vem mördade honom? -Hur mördades han? -Dömdes någon för mordet?

55 Extrauppgifter Mordet på statsminister Olof Palme -Vem var han? -När mördades han? -Var mördades han? -Hur mördades han? -Vem mördade honom? -Dömdes någon för brottet?


Ladda ner ppt "Lag och Rätt Samhällskunskap Robert Wedin, Hallägraskolan år 6-9, Halmstad – www.lektion.se."

Liknande presentationer


Google-annonser