Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

 Var det ett bra straff? Vad tycket du att de skulle ha fått för straff?  Vad skulle du ha gjort om det var dina kompisar som hade klottrat på TC? 

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: " Var det ett bra straff? Vad tycket du att de skulle ha fått för straff?  Vad skulle du ha gjort om det var dina kompisar som hade klottrat på TC? "— Presentationens avskrift:

1  Var det ett bra straff? Vad tycket du att de skulle ha fått för straff?  Vad skulle du ha gjort om det var dina kompisar som hade klottrat på TC?  Skulle du kunna begå ett sådant brott? Skulle du våga säga nej?  Om du träffade Anna, Amir, Marcus och Claudio innan de började klottra, vad skulle du säga till dem då?  Varför tror du att de klottrar?

2  Successionsordning  Yttrandefrihetsgrundlagen  Regeringsformen  Tryckfrihetsförordningen  Riksdagsförordningen (nästan en grundlag)

3  Ja, men man måste rösta om beslutet två gånger med ett val mellan.  Ja, om man tar ett riksdagsbeslut och har en folkomröstning. Då är folkomröstningens resultat bindande.

4  Successionsordningen bestämmer ordningen på tronföljden i Sverige, dvs. vem som kommer att bli nästa kung/drottning.  En kung/drottning måste ha regeringens tillstånd om de vill gifta sig. Viktoria var alltså tvungen att få ett godkännande av Fredrik Reinfeldt när hon och Daniel förlovade sig.  En kung/drottning är stadschef i Sverige men har ingen makt.

5  Lagen ser till att myndigheterna inte kan granska det som ska tryckas i tidningarna.  Man ska få ha vilka åsikter man vill.  Alla ska ha tillgång till myndigheters beslut och man ska få veta varför de gör som de gör.  Om man jobbar på en myndighet får man läcka information till media om det finns något man tycker är fel. Cheferna får inte försöka hitta vem som har sagt det eftersom vi har ett källskydd och man får vara anonym.

6  Lagen innebär att man inte får censurera media, t.ex. nyheter, filmer etc.  Censur – att de som styr bestämmer vad som får presenteras i olika medier. De kan t.ex. förbjuda att man säger saker som är negativa för dem.  Gäller i första hand för radio och TV

7  Regeringsformen handlar om hur Sverige ska styras mellan riksdag, regering, kommuner och landsting.  Regeringsformen säger att vi ska ha demokrati i Sverige.  Lagen har 13 kapitel och tar upp saker som budget, domstolars arbete, allemansrätten, vad som händer vid krig osv.

8  Det är ingen grundlag men den har varit.  Lagen tar upp hur Sverige styrs rent praktiskt.  Den tar upp vad de olika områdena i riksdag och regering har att göra och hur deras uppgifter ser ut.

9  En av de viktigaste grunderna i en demokrati.  Det innebär att alla är lika inför lagen och att det är staten är ansvarig för påföljderna (straffet)  Alla medborgare ska få sin sak prövad i en opartisk domstol.  Man ska kunna överklaga sin dom i en högre domstol.

10  Tror ni att det är lätt eller svårt att döma opartiskt?  Tänk er att det kommer en pedofil (en vuxen som begår sexuella övergrepp mot barn). Alla vet att han har gjort det men det går inte att bevisa. Vad gör man då?

11  Det vanligaste brottet är stöldbrott.  Brottsligheten har inte ökat sedan talet, däremot har fördelningen av brott förändrats.  Under 2008 anmäldes brott i Sverige

12  Dolda brott är sådana som aldrig anmäls och som bara förövaren (och offret) vet om.  Det kan vara brott som snatteri eller att man kör för fort.  Anledningen till att man inte berättar beror ofta på att man är rädd för förövaren och vad som kommer att hända när man anmäler det.  Oftast så känner förövaren och offret varandra redan innan, t.ex. i gäng, förhållanden.

13  Andra dolda brott kan vara misshandel, mobbning och övergrepp där offret är rädd för förövaren.  Problemet med dolda brott är att mörkertalet är så stort så att man inte riktigt vet hur många som utsätts för det eller hur man ska hjälpa dem.

14  Besök eller ring polisen om du vill anmäla eller prata om du misstänker något.  När du har anmält det kommer polisen att kalla dig till förhör. Då måste du berätta så utförligt som möjligt och det är bra om du har bevis och kan säga tider och dagar på t.ex. misshandel. Det är även bra att fotografera skador.

15  Vilken form av brott har du blivit utsatt för?  Av vem/vilka?  Har det pågått länge?  Finns det vittnen?  Har någon skadat dig?

16  Polisen inleder en förundersökning för att se om de kan binda någon till brottet.  Det är ett samarbete mellan polisen och åklagaren.  Om det finns tillräckligt med bevis för att kunna åtala den som utfört brottet startas en rättegång.

17  Här förhörs du igen, men också gärningsmannen och ev. vittnen.  Efter det så gör domstolen en bedömning för att fastställa om den åtalade ska straffas och vilket straff denne i så fall ska få.  Om man är missnöjd med beslutet kan det ibland överklagas (tingsrätt - hovrätt – domstol)

18  Ibland blir det inget åtal i tingsrätten.  Det beror på att det inte finns tillräckligt med bevis eller vittnen mot den som har begått brottet.  Därför är det viktigt att du försöker hitta så mycket bevis som möjligt om du blir utsatt för brott.

19  Ungdomar begår mest brott mot andra ungdomar.  Det vanligaste brottet är stöld från skolan eller det egna hemmet.  Mobbning är också ett brott. Att dra i kläder eller knuffas är misshandel, kalla klasskompisar för hora, fitta, bög osv. kallas förtal.

20  Ungdomar under 15 år är inte straffmyndiga och kan inte dömas till fängelse eller böter.  I vissa fall kan föräldrarna få böter.  Det är kommunens socialtjänst som har ansvar för ungdomar under 15 som behöver hjälp.  De bestämmer vilken hjälp ungdomarna ska få. De kan få en kontaktperson eller en fosterfamilj ifall den egna familjen inte kan hjälpa honom/henne.

21  Om ungdomarna är kriminella och de inte kan hjälpas hemma kan de komma till ett särskilt ungdomshem.  Där får de stöd och hjälp att ta sig ur brottsligheten och gå i en liten skola med många lärare.  Mellan år då?

22  Eftersom man är under 18 år sätts man inte i vanliga fängelser bland vuxna.  Det är för att ungdomarna inte ska lära sig av de vuxna fångarna.  De döms istället till sluten ungdomsvård ifall brottet är så allvarligt att det skulle ha blivit fängelse om de varit över 18 år.

23  Slå upp s. 136 och läs statistiken.  Varför begår ungdomar brott mot andra ungdomar?  Vilket brott är vanligast på TC?  Varför begår killar fler brott än tjejer?  Har ni begått något brott någon gång? Varför?  Har ni blivit utsatta för brott någon gång? Hur kändes det?

24  Domstolarna bestämmer vilket straff brottslingen ska få.  Domaren tar hänsyn till om brottet begicks med uppsåt eller inte. Det innebär att man kollar om personen gjorde det med mening eller inte.  Mord – att planera att mörda någon och sen göra det.  Vållande till annans död – du dödar någon av olyckshändelse eller för att du slarvar.

25  Antingen en summa, t.ex. 800 kr i parkeringsböter eller dagsböter.  Dagsböter innehåller två tal, ex 40 dagsböter på 50 kr st.  Det första talet (40) innebär hur allvarligt brottet är. Här blir det fler dagsböter desto värre brottet blir.  Det andra talet visar på summan och den beräknas på den dömdes inkomst.

26  De gör en undersökning av alla som riskerar att dömas till fängelse. Då undersöker man hur stor risken är att den dömde begår fler brott eller om hon/han är psykiskt sjuk.  I Sverige är det förbjudet att döma psykiskt sjuka till fängelse.  Kriminalvården gör en behandlingsplan för hur vården ska se ut för den dömde.

27  Villkorlig dom – den dömde måste bevisa att han/hon kan sköta sig, försörja sig och inte begå fler brott under två år.  Om man begår brott under den tiden kommer de att prövas inför domstol och då får man ett mycket strängare straff.

28  Skyddstillsyn innebär att en övervakare som ser till att hon/han sköter sig och kan försörja sig.  Samhällstjänst innebär att man arbetar gratis hos en förening, organisation eller kyrka.  Ska man dömas till samhällstjänst måste man själv vilja det. Struntar man i det eller om man gör nya brott under tiden kan straffen förvandlas till fängelse.

29  Frihetsberövande, antingen fängelse eller fotboja.  Fängelse kan variera mellan 14 dagar och livstid.  Man kan bli villkorligt frigiven efter 2/3 av straffet. Döms man till livstid fängelse måste man be om benådning från regeringen, då kan straffet bli tidsbestämmt.

30  Fotboja kan man få om man får ett straff upp till tre månader, t.ex. rattfylleribrott.  Har man fotboja får man bara lämna sitt hem för att arbeta, gå i skolan, handla, gå till läkare osv.  Fotbojan gör att den dömde bevakas elektroniskt och den visar var man befinner sig.

31  I Sverige finns det tre nivåer: tingsrätten, hovrätten och Högsta Domstolen.  Tingsrättens uppgift är att pröva mål som handlar om brott och människor som är oense (t.ex. vårdnadstvister)  Här går domare och nämndemän igenom bevis och diskuterar hur den misstänkte ska dömas. Det kallas att pröva ett brott.

32  Om den dömde är missnöjd med straffet kan man överklaga domen. Även åklagaren kan överklaga om han/hon tycker att straffet var för lätt.  Då överklagar man till en högre domstol, här hovrätten.  Hovrätten är en högre domstol än tingsrätten. Det finns 97 tingsrätter och sex hovrätter.

33  Man kan överklaga ända upp till Högsta Domstolen (HD) men sen går det inte mer.  HD avgör själv vilka mål de ska ta upp och de väljer ofta mål där lagen kan tolkas på olika sätt.  En dom i HD kan få betydelse för hur lagar tolkas i framtiden, t.ex. vid våldtäktsmål där lagen kan vara svår att förstå och tolka.

34  Brottsmål – skadegörelse, mord, misshandel, sexuella övergrepp, stöld m.m.  Tvistmål – handlar om två personer som inte kan komma överens. Det kan handla om t.ex. pengar.

35  Det finns skrivna och oskrivna lagar.  Oskrivna lagar handlar mycket om hur man uppför sig hos och med andra.  Skrivna regler i samhället är våra lagar. Som medborgare i Sverige förväntas vi veta vilka lagar som finns och vad som är tillåtet i våra liv.

36  Det är viktigt att alla förstår och respekterar lagen för att den ska fungera.  Det gäller att det är rätt straff till rätt brott. På 1700-talet hade man 67 brott där man dömdes till döden, t.ex. att stjäla tre gånger.

37  Datalagarna är ett exempel på lagar son inte hänger med samhällsutvecklingen.  I början fanns t.ex. inget skydd för personuppgifter utan allt låg uppe, bankuppgifter, journaler och annat.  Idag kan man göra mycket mer, t.ex. fildelning och det finns ingen bra lag för det.

38  Vår lagbok som används mest är 3000 sidor lång och uppdateras varje år.  Lagboken delas in i tre delar, civilrätt, straffrätt och offentlig rätt.  Civilrätten handlar om privatpersoners rättigheter i förhållande till varandra och till företag. Exempel på lagar är äktenskapsbalken och föräldrabalken.  Balk – avsnitt (ordet har används sen 1200-talet)

39  Straffrätten – brottsbalken  Handlar om lagar om misshandel, stöld oh bedrägeri.  Det finns fyra grupper i brottsbalken:  Brott mot person, t.ex. misshandel  Förmögenhetsbrott, t.ex. stöld el rån  Brott mot staten, t.ex. spioneri  Brott mot allmänheten, t.ex. skadegörelse

40  Offentlig rätt handlar om privatpersonen i förhållande till myndigheter.  Det handlar om hur lång semester man får, sjukvårdskostnader, skollagen m.m.  Skollagen ger svenska elever fler rättigheter än i många andra länder.  Det står t.ex. att alla ska få skolmat och att skolmaterial ska vara gratis.


Ladda ner ppt " Var det ett bra straff? Vad tycket du att de skulle ha fått för straff?  Vad skulle du ha gjort om det var dina kompisar som hade klottrat på TC? "

Liknande presentationer


Google-annonser