Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Förändringarnas tid, aktuellt från statsförvaltningen.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Förändringarnas tid, aktuellt från statsförvaltningen."— Presentationens avskrift:

1 Förändringarnas tid, aktuellt från statsförvaltningen

2 Kommunkartan, statsrådet •Den nya regeringen har manat till ytterligare, mera radikala kommunsammanslagningar. Kommunernas antal har vid det här laget minskat från 448 till 336. I över hälften av våra kommuner ligger invånarantalet under En tredjedel av befolkningen bor i en av de sju städerna med över invånare, ca en miljon bor i huvudstadsregionen. •En förnyelse av den regionala strukturen - ett alternativ till kommunsammanslagningar? •Europarådets kommun- och regionförvaltningskongress varnade hösten 2011 för att kommunernas åldersstruktur och ekonomiska svårigheter med tiden kan lamslå samhällsfunktionerna i vårt land. Om tjugo år är över hälften av befolkningen i många kommuner över 60 år. •Kommunernas slutliga antal och storlek kommer att inverka på arbetet inom stats- och regionalförvaltningen, uppdateringen av bibliotekslagen får vänta. För bibliotekens del handlar det om strukturändringar i de regionala och lokala biblioteksnätverken, om servicestruktur och målgrupper. •Inom centralförvaltningen diskuteras nu på uppdrag av statsministern en ny modell med ett enda statsråd i stället för enskilda ministerier. Sverige har t.ex. den modellen, därför talar man där om departement, inte om ministerier. Utredningen ska vara klar •

3 Framtidens bibliotek •I den vision av biblioteksverksamheten år 2035 som sammanställdes i samband med arbetet med Bibliotekspolitik 2015 fanns ibland helt motsatta åsikter: •I framtiden försvinner de små biblioteken – i framtiden uppskattas de små närbibliotekens service allt mera, också vad gäller universitets- och forskningsbibliotek •Bokbussarna blir den verkliga multiservice-enheten – bokbussar och närbibliotek ersätts av en ny typ av rörliga service-enheter •Glesbygdens biblioteksservice försämras i takt med inflyttning till städerna – servicen utvecklas och förbättras också i glesbygden i takt med den teknologiska utvecklingen •Personalbehovet minskar och fokuserar på ett litet antal högt utbildade specialister – det behövs mera personal med ny typ av specialkunnande •Ökad inflyttning till städerna – en växande trend är längtan till ett liv utanför storstadsträngseln

4 Ett nätverksbaserat kunskapssamhälle •Utvecklingsprogram för bibliotek analyserade strukturförändringar på landsbygden och hur förväntningarna på biblioteksservicen har förändrats i motsvarande grad. Den jordbrukande befolkningen har minskat kraftigt, små jordbruk bär sig inte, det gäller att söka nya sätt att tjäna sitt levebröd, t,ex organisk odling eller farmturism. •Stadsborna, å andra sidan, vill tillbringa allt längre tider i sommarstugan, och teknologin gör det möjligt att arbeta och studera på distans. Ca 15 % av finländarna arbetar på distans, ca hälften av dem gör det varje vecka. Man har räknat ut att det sparar ca 1,3 miljoner körkilometer i arbetsresor. •Allt detta, och en ständigt stigande utbildningsnivå, inverkar på förväntningarna på servicen också på ganska små bibliotek med begränsade resurser. Regionalt och nationellt producerade tjänster kompletterar servicen, men personalens kompetens är viktig överallt. •Vikten av en kunnig och möjligast högt utbildad personal går som en röd tråd genom våra nationella strategier, och betonas också starkt i Bibliotekspolitik 2015: •"Syftet med programmet är att säkra medborgarnas tillgång till information och kultur och tillgänglighet till det nätverksbaserade kunskaps- medborgar- och lärandesamhället."

5 Bibliotekspersonalens kompetens •i slutet av år 2009 trädde den lagändring i kraft som ska garantera kvalitetsmässigt högtstående service på alla landets bibliotek genom skärpta krav på personalens behörighet. •- Dels skall 70 % av personalen ha i behörighetsvillkoren nämnd biblioteksfacklig utbildning - ingen stor förändring, jfr med det tidigare stadgandet om 2/3 (=66,6 %). •- Dels, och det här är nytt, skall 45 % av bibliotekets personal ha universitets- eller yrkeshögskoleexamen med minst 60 studiepoängs branschstudier. •I översättningen av paragrafen finns ett synnerligen olycksaligt fel: •Av den som leder en eller flera verksamhetspunkter inom det kommunala biblioteksväsendet krävs för tjänsten eller uppgiften lämplig högre högskoleexamen där det ingår eller utöver vilken personen har slutfört studier som omfattar minst 60 studiepoäng eller minst 35 studieveckor inom området för biblioteks- och informationstjänster. •Här är det rätt, i översättningen står bara lämplig högskoleexamen. Det är den ursprungliga texten på finska som gäller, ingen officiell rättelse gällande den svenska texten görs, säger ministeriets jurister.

6 Ett tillägg, •ett nytt femte moment, lades till övergångsbestämmelserna med statsrådets förordning som trädde i kraft i början av år 2011: •En person som före ikraftträdandet av denna förordning har inlett sina studier i syfte att uppfylla de behörighetsvillkor för biblioteksfacklig personal som gällde vid ikraftträdandet av denna förordning får behörighet till tjänster och arbetsförhållanden som avses i denna förordning genom att slutföra sina biblioteksfackliga studier före slutet av år 2014 •med ännu ett tillägg: •Ikraftträdandebestämmelsens 5 mom. i denna förordning tillämpas också på de studerande som före den 1 januari 2010 har inlett sådana studier inom området för biblioteks- och informationstjänster som avses i 4 § 1 mom. i biblioteksförordningen (högre högskoleexamen, universitetsstudier). •Övergångsbestämmelserna i § 6 gäller fortfarande och säkrar behörigheten för dem som har en tidigare konstaterad behörighet.

7 Svenskspråkiga bibliotekstjänster •I HBL fanns en annons rörande en överinspektör för bildningsväsendet inom området för biblioteks- och informationstjänster. Annonsen finns också på biblioteken.fi. •Tjänsten hör under Regionförvaltningsverket för Västra och Inre Finland och är placerad i Helsingfors eftersom den vakanta tjänst som direktören för svenska enheten Marianne West-Ståhl vill tillsätta med en bibliotekssakkunnig är placerad där. Det underlättar på sitt sätt det samarbete med ministeriet som nämns i annonsen, men arbetsbord lär vara reserverade också i Vasa och Åbo. På ministeriet har vi t.ex. tänkt oss vissa uppgifter inom det nordiska samarbetet, men framförallt är det fråga om ansvar för att utvärdera och främja tillgång och kvalitet på bibliotekstjänster och fortbildning i Svenskfinland. Samarbete med övrig regionalförvaltning för biblioteken är en självklarhet. Det finns också goda möjligheter att utveckla samarbetet mellan undervisning och biblioteksverksamhet, en tjänst som den här borde ge förutsättningar att fungera som pilot för nya sätt att samarbeta. •Gunilla Sandler här i Vasa har ju länge och förtjänstfullt sett till de svenska bibliotekstjänsterna, hon jobbar dock deltid och har ju också uppgifter inom undervisningssidan. En gång i tiden fanns på länsstyrelsen en svensk biblioteksinspektörstjänst för Västra och Södra Finlands län – nu är det alltså äntligen dags igen.

8 Undervisnings- och kulturministeriets biblioteksgrupp •Ministeriets kulturenhets biblioteksgrupp består av tre personer. Det var inte alldeles självklart att den tjänst som blev vakant sommaren 2011 skulle få tillsättas, sparkraven är höga och enheterna konkurrerar sinsemellan om tillsättningen av vakanta tjänster. Minna Karvonen, tjänstledig från Museiverket, har varit generalsekreterare för NDB, det Nationella Digitala Biblioteket. För ett år sedan blev hon utnämnd till en chefspost på Museiverket, hon begärde dock fortsatt tjänst- ledighet för att föra NDB-projektet vidare. I början av detta år utnämndes hon till kulturråd på tjänsten som varit vakant sedan sommaren. Minna Karvonen fortsätter att leda arbetet med NDB. Primo-programmet har inte utvecklats tillfredsställande – inte minst har de allmänna bibliotekens mångfacetterade tjänster gett problem – och Nationalbiblioteket fortsätter nu med egna lösningar baserade på den öppna källkoden och Vufind som är utvecklat och upprätthålls av biblioteket vid Villanova University (Pennsylvania, USA). •Minna Karvonen sköter också övriga uppdrag inom olika statliga it-grupper, av mig har hon tagit över ordförandeskapet i kulturtidskriftsnämnden och ansvaret för styrningen av de synskadades bibliotek, Celia.

9 Det Nationella digitala biblioteket •Nationalbiblioteket söker alltså nu nya lösningar för förverkligande av det Nationella digitala biblioteket. Rådet för de allmänna biblioteken och centralbiblioteket har i en skrivelse påpekat bl.a. följande: •-den öppna källkoden och Vufind passar fint vad gäller de allmänna biblioteken •- den nationella metadatareserven, dvs samkatalogen, bör utnyttjas för bättre sökmöjligheter i NDB-kundgränssnittet •-NDB-gränssnittet bör komplettera, inte konkurrera med nätbiblioteken •- samma kravdefinitioner bör gälla nu som när Primo valdes •- Nationalbibliotekets auktoritetsdatabas bör öppnas för allmänt bruk •- ONKI-servicen som relaterar till ontologier och den semantiska webben bör få ett "hem" inom NDB •På ledningsgruppens möte bemötte Kristiina Hormia-Poutanen alla dessa önskemål eller krav på ett mycket positivt sätt.

10 Regionalbiblioteksutredningen •gällande landskapet Österbotten med sina 16 bibliotek är sammanställd av Anna- Maija Koskimies-Hellman. Ni är ju på många sätt intressanta, tvåspråkigheten, kultur- och språkgränserna, Fredrikabiblioteken, Lakia, Krannit, ett landskapsbibliotek i ständig, dynamisk utveckling, länkarna till Umeå och ut i världen. Här görs arbete av betydelse på nationell nivå, bl.a. med Boksampo. Littfest har nationell spännvidd. •Mini-NDB eller Österbottens NDB är ett av förslagen till framtida samarbete. Landskapsbibliotekets roll som hela områdets mångsidiga projektkoordinator lyfts fram. Skolbiblioteks- och seniorverksamhet, service till invandrare är gemensamma frågor att utveckla, likaså finns möjligheter att utveckla logistik- och bokbussamarbete. Rapportens skribent förordar ett fördjupat samarbete, även om man kanske inte på de enskilda biblioteken är redo för att gå in under samma tak. De modeller för regionbibliotek som redan finns passar knappast här,konstaterar skribenten, helt egna lösningar behövs för Österbottens del. •Rapporten innehåller också korta presentationer av alla sexton bibliotek. •Oberoende av eventuella beslut är en fördomsfri och initierad rapport som den här en bra grund och en utmärkt diskussionsöppning för alla slags samarbetsfrågor. •

11 Landskapsbiblioteksutredningen •visade att det är stora skillnader mellan landskapsbiblioteken vad gäller satsning på verksamhet, personal, samarbete, samlingar och e-utbud. Som en följd av utredningen pågår nu arbetet med en kvalitetsbeskrivning på ett bra landskapsbibliotek. Landskapsbiblioteksnätverket har stor betydelse för särskilt de mindre biblioteken inom serviceområdet, de är resursstarka vad gäller personal, kunnande och samlingar. Oberoende av storleken på för landskapsbiblioteksverksamhet särskilt avdelad personal är uppgiften något som genomsyrar hela biblioteket, hela personalen. •Från en enkät för ett antal år sedan minns jag särskilt bibliotekens åsikt att landskapsbiblioteket är ett fönster mot världen, både nationellt och internationellt, och ett språkrör för sitt område på det nationella planet. •Oberoende av hur landskapsbiblioteksnätverket kommer att se ut när kommunernas storlek och antal till slut är ett faktum kommer den regionala biblioteksverksamheten att behövas också i framtiden.

12 Statsbidragen •Beslutsprocessen gällande statsbidragen för utveckling av biblioteksverksamheten har ändrats. Ansökningarna matas in i det nya projektregistret på hösten, regionförvaltningen ger sina prioriterade förslag till ministeriet som ställer motsvarande summa till förfogande. •Statsbidragsbesluten görs alltså av bildningsinspektörerna på näringslivs-, trafik- och miljöcentralerna, undantag är bibliotekens specialuppgifter och projekt och andelar som kan anses vara nationella. •Det har funnits ganska bra med pengar till projekt på senare år, en åtstramning ser ut att ske från nästa år, men som det ser ut nu blir det inga katastrofala nedskärningar för bibliotekens del. •Tidigare utlyste regionalförvaltningen särskilda bidrag att sökas för främst främjande av läsning och litteraturintresse, numera är det alltså en och samma ansökningstid för alla projekt. •En orsak till reformen är SALAMA – vårt nya system för elektronisk dokumenthantering. Från nästa år söks bidrag från undervisnings- och kulturministeriet per elektronisk blankett. Med det nya projektregistret kan vi fortsätta som förut och utnyttja regionalförvaltningens sakkunskap och kännedom om området i sin helhet. Nationella projekt överförs till ministeriet för beslut.

13 Det nordiska samarbetet •På den nordiska konferens som ordnades i höstas som en del av programmet för Finlands ordförandeskapsår konstaterades att biblioteken inte har funnit sin plats i det nordiska samarbetet sedan Nordbok drogs in. Projektfinansieringen som den är nu passar inte in i bibliotekens verksamhet, informationen känns oklar, trots de nya informationskontoren (Nifin har blivit KKNord, Kulturkontakt Nord). Representanten för Ministerrådets sekretariat lovade ta med sig konferensens utlåtande till arbetet med Nordisk Ministeråds nya strategi, och även detta med bibliotekens bristande synlighet på den nordiska agendan. •Landskapsbiblioteksmötena är nu ifrågasatta, de har hittills delvis finansierats av de nordiska biblioteksmyndigheterna. Och de nordiska biblioteksmyndigheterna sammanträder inte längre för sina årliga möten sedan nationalbiblioteken i Norge och Sverige fick ansvaret för folkbiblioteken. Nationalbibliotekariernas nordiska grupp anser sig ha mandat att besluta i många olika ärenden. Det var så Scandinavian Public Library Quarterly tappade ordet Public och blev SLQ i stället för SPLQ. I och för sig ingen dålig idé, många universitetsbibliotek, bl.a. i Syd-Europa och USA, är prenumeranter, och ett mångsidigt innehåll intresserar säkert också i fortsättningen. En god regel brukar dock vara att den som är med och betalar också får vara med och bestämma... •I Danmark har man sammanslagit tre sk styrelser, bl. a. Styrelsen för bibliotek och medier, till den nya Kulturstyrelsen med ca 270 anställda. •De nordiska biblioteksmyndigheterna ser alltså numera helt olika ut!

14 Det europeiska bibliotekssamarbetet •Årets gemensamma konferens för EBLIDA och de europeiska biblioteks- myndigheterna, NAPLE, hålls i Köpenhamn NAPLE grundades i Köpenhamn för tio år sedan, EBLIDA fyller 20 år i år. Det gemensamma målet, en europeisk bibliotekspolitik på EU-agendan, låter vänta på sig. På förslag från Finland inbjuds MEP:en Tarja Cronberg som konferenstalare och som kommande språkrör, hoppas vi, för biblioteken. Finlands Biblioteksförenings ordförande Mirja Ryynänen förde i tiden rapporten om bibliotekens roll i det moderna informationssamhället till diskussion i den europeiska kommissionen, det blev ett sk Green paper, men tyvärr inget White Paper som skulle ha lett till obligatoriska åtgärder och ställningstaganden för de europeiska bibliotekens del. Vi hoppas nu att Tarja Cronberg, f.d. ordförande i biblioteksföreningen, vill ta upp budkavlen. •NAPLE ordförande är sedan ett antal år Maria Antonia Carrato Mena från det spanska kulturministeriet.

15 Utlokalisering, privatisering •Nacka kommun ska utlokalisera verksamheten på alla kommunens bibliotek. När boken Entreprenad – till vilket pris? gavs ut av Kulturrådet 1994 hade Sverige ingen bibliotekslag, den nu gällande lagen är väldigt vag vad gäller ansvarsfrågorna, det sägs bara att kommunerna ska ha bibliotek. I Storbritannien har regeringen kommit till slutsatsen att det inte finns någon orsak att efterfölja en 50 år gammal bibliotekslag (!) som stadgar att kommunerna ska upprätthålla bibliotekstjänster. Den gemensamma minnesorganisationsmyndigheten MLA (Museums Libraries Archives) lades ner från och med i år. Arts Council övertar ansvaret för biblioteken och föreslår samarbete med museer och konstinsitutioner, innan nedläggningen förespråkade MLA frivilligarbete och samarbete med välgörenhets- organisationer eller kyrkan. •Här hos ser vi att biblioteken har en central uppgift i kunskapssamhället, •vi ser också ett ökat behov av biblioteksfacklig kompetens.

16 Statistik och samhällseffekt •Också om utlåningen har sjunkit något de senaste åren ligger vi fortfarande med våra 18 lån/invånare i världstoppen vad gäller utlåning och biblioteksanvändning.I Syd- och delvis också Mellaneuropa finns länder med 1-2 lån per invånare och år. I Norden är det bara Danmark som kommer ens i närheten av oss med 13 lån per invånare och år. I Sverige är siffran 7,5, i Norge 5 lån per invånare och år. •I Danmark har man 36 miljoner besök i det fysiska biblioteket och 26 miljoner besök på bibliotekens webbsidor. Hos oss har besöken på bibliotekens webbsidor, 57 miljoner besök, klart passerat besöken i det fysiska biblioteket, 52,6 miljoner. •Utlåning och besök är sätt att mäta hur mycket biblioteken används. I dag talar man ju gärna om samhällseffekt. Samhällseffekten är betydligt svårare att mäta än lagenlighet och kostnadseffektivitet, konsterar arbetsgruppen för Kvalitetsrekommendation för de allmänna biblioteken. •På minedu.fi-sidorna, välj svenska, bibliotek, publikationer, finns en undersökning av nyttan av bibliotek i invånarnas dagliga liv, utförd vid Tammerfors universitet. Texten finns tyvärr enbart på finska men det svenska sammandraget är utmärkt. De allmänna biblioteken får gott betyg av responenterna, bäst har de lyckats med uppgiften att främja likställd tillgång till information, intresse för litteratur och konst, livslångt lärande och demokrati. •Med det här känns det bra att sluta!


Ladda ner ppt "Förändringarnas tid, aktuellt från statsförvaltningen."

Liknande presentationer


Google-annonser