Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Regeringen har tagit flera initiativ i syfte att stödja en ökad måluppfyllelse i skolan. En expertgrupp tillsattes för att analysera behovet av insatser.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Regeringen har tagit flera initiativ i syfte att stödja en ökad måluppfyllelse i skolan. En expertgrupp tillsattes för att analysera behovet av insatser."— Presentationens avskrift:

1

2 Regeringen har tagit flera initiativ i syfte att stödja en ökad måluppfyllelse i skolan. En expertgrupp tillsattes för att analysera behovet av insatser för att stärka: •måluppfyllelsen •den individuella planeringen i grundskolan Regeringens motiv till IUP

3 Parallellt med expertgruppens arbete har: Arbetsgruppen för översyn av läroplanerna som styrinstrument i uppdrag att analysera: •skälen till läroplanernas svaga styrning av verksamheten. Ur Elevens framgång - Skolans ansvar Regeringens motiv till IUP

4 Enligt skolminister Ibrahim Baylan är syftet med IUP: att bidra till en bättre måluppfyllelse i skolan Regeringens motiv till IUP

5 Mål – och resultatstyrning Vart ska eleven? Var är eleven? Det finns elever som är på promenad med läraren. Det finns elever som är på vandring mot ett mål.

6 Skolan i kunskapssamhället står nu inför uppgiften att förmedla kunskaper i vidare mening än tidigare. Eleverna måste tillägna sig begrepp och strukturer från olika ämnesområden på ett sätt så att de kan användas som intellektuella verktyg i andra sammanhang. ur betänkande Skola för bildning kap 2 Skolans nya kunskapsuppdrag

7 Vidgat kunskapsuppdrag Kunskapsbegreppet Fakta Begrepp Färdigheter Kognitiva – intellektuella – – estetiska – förmågor MätbartBedömningsbart

8 Skolans nya kunskapsuppdrag Läroplanerna över hela västvärlden har under den senaste tioårsperioden gått mot en ökad fokusering av • djup-strukturell kunskap, • kognitiva färdigheter, • reflexion, • metakognition, • etik och social kompetens. Ur forskningsrapporten Kunskapsbedömning – hur, vad och varför

9

10 I den empiristiska traditionen föreställer man sig att: kunskapen är objektiv och kvantitativ; den finns utanför individen och kan avgränsas och delas. att kunskap och information överförs mellan människor på så sätt att sändaren kodar ett budskap i språklig form. Olga Dysthe i Dialog, samspel och lärande Behavioristisk kunskaps- och inlärningsteori

11 Den empiristiska synen på kunskap har i skolan tillämpats genom en behavioristisk syn på lärande. Olga Dysthe i Dialog, samspel och lärande Behavioristisk kunskaps- och inlärningsteori

12

13 Teoretisk kunskap är inte en "avbildning" av världen utan en mänsklig konstruktion för att göra världen hanterbar och begriplig. Kunskap är på det viset inte sann eller osann, utan något som kan argumenteras för och prövas. Kunskap är diskuterbar. Betänkandet Skola för bildning kap 2 Konstruktivism

14 Lärande Enligt Ference Marton kan lärande definieras som att det sker en kvalitativ förändring i det sätt på vilket någon uppfattar något. När man lär sig är det alltså inte i första hand fråga om en kvantitativ förändring – att man kan mer än innan, utan att man förstår ett fenomen på ett nytt sätt.

15 Kunskapsbegreppet består av två dimensioner. Konstruktivism Kunskap som innehåll – kunskap som process Kunskap – kunskapande B de intellektuella, yrkes- mässiga eller konstnärliga kompetenser eleverna ska utveckla i förhållande till undervisningsinnehållet. A fakta, begrepp, teorier, sammanhang och modeller från olika ämnen.

16 BloomQuellmalzPhyeLpo 94 KunskapÅtergivningDeklarativ kunskap Fakta Förståelse Syntes Tillämpning Jämförelse Värdering Analys Jämförelse Slutledning Värdering Process- kunskap Förståelse Färdigheter Strategisk kunskap Förtrogenhet Tre taxonomier jämfört med Lpo 94 Hög kognitivnivå vad hur när Låg kognitivnivå

17 Lägre kognitionsnivåer Högre kognitionsnivåer Tänkande som bygger på få ”informations- bitar” Tänkande som bygger på en större mängd ”infor- mationsbitar” 17

18

19 Elevarbete skolår 2 1. Om delfinen Delfinen har omkring 160 små tänder den valigaste delfinen kan upp till 3 meter lång Det finns 31 delfin arter 2. Föda Delfinen ärer fisk bläkfisk och andra havsdjur 3. Kännteken Delfiner är tandvalar 4. Förekomst Delfinen finns i alla värdens varma hav även vanlig i medelhavet

20 Vattnets kretslopp– år F-2 Undersök hemma Du har fått med dig en liten filmburk hem. Den ska du fylla upp till bredden med vatten och sätta på locket. Sedan ska du ställa in den i frysen. 1.När du gjort det ska du rita och berätta vad du tror kommer att hända. 2.Dagen efter ska du ta ut burken och kontrollera vad har hänt. Det ska du också rita och berätta om. 3.Skriv och rita också varför du tror det hände. Ta med dig dina resultat till skolan

21

22

23

24 Sitting. Bull Sitting Bull-Tatanka lyotake var hövding och andlig ledare av siouxstammen. Han är antagligen alla tiders mest omtalade och välkända indian. Han föddes 1831 vid Grand River i den nordligaste av tetonsioxernas sju stammar. Hans ungdomsnamn var Hunkesni – Långsam – men detta visade han redan i tidig ålder vara fel. Han utmärkte sig snabbt i strider som en mycket modig krigare. Vid hans första strid deltog han redan vid fjorton-års ålder mot kråkindianerna. Han blev snart känd som den orädde. Redan 1856 utsågs han till ledare för krigarföreningen, De starka hjärtana. Själv trodde han starkt på att hans kraft och krigslycka kom ur de seriösa och djupa kontakterna han hade med universums alla krafter och väsen..

25 Exempel på planering - SO Uppgift – Det som skall göras. Du skall göra ett skriftligt arbete på ca. 2-3 datorskrivna A-4 sidor, med max 14 i textstorlek (handskrivet 4-6 sidor), om en person som var betydelsefull under tiden för andra världskriget och eventuellt efterföljande år. Arbetet skall innehålla framsida, inledning/bak- grund, fakta, reflektion, slutsats och ståndpunkter samt källförteckning. Din information får du genom att söka i läroböcker, uppslagsböcker, film eller på Internet. Information måste hämtas från minst två olika källor.

26 Exempel på planering - SO I arbetet kommer följande att bedömas: Kommunikativ förmåga - Textens bearbetning. Är texten förståelig och begriplig (framgår det du vill förmedla?)?, språket(styckeindelning, meningsbyggnad, punkt, kommatecken, frågetecken osv), arbetets form (inledning, reflektion, källförteckning osv). Reflektion – Hur du för fram dina tankar kring det du läst om och vad du tycker (dina åsikter). Analys och slutsats - Att du kan beskriva vad, hur och varför du har kommit fram till det du gjort. Värdera information – Din förklaring till varför du valt de källor du använt och varför du tror att de är pålitliga.

27 Mål att sträva mot och Ämnes karaktär och uppbyggnad innehållsområden…. …. – vilket stoff eleverna ska arbeta med ……. Betygskriterier och bedömningens inriktning De förmågor eleverna ska utveckla – de kunskapskvaliteter de ska utveckla Kursplaneras struktur

28 beträffande natur och människa – utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska begrepp inom områdena mekanik, elektricitetslära och magnetism, optik, akustik, värme samt atom- och kärnfysik, Mål att sträva mot i FYSIK Om begreppslig kunskap

29 Om metodisk kunskap beträffande den naturvetenskapliga verksamheten – utvecklar kunskap om den fysikaliska vetenskapens kunskapsbildande metoder, särskilt vad gäller formulering av hypoteser samt mätningar, observationer och experiment, Mål att sträva mot i FYSIK

30 Eleven använder begrepp, modeller och teorier från biologi, fysik och kemi i situationer som är nya för henne eller honom för att beskriva och förklara förlopp och företeelser i omvärlden. Eleven bidrar vid diskussioner i frågor om hur kunskapen om naturen har utvecklats och hur den formats av och format människors världsbilder. Eleven använder sina naturvetenskapliga kunskaper för att granska och värdera ställningstaganden i frågor som rör miljö, resurshushållning, hälsa och teknik i vardagslivet. ur Kriterier för betyget VG i FYSIK

31 Läroplanens kunskapssyn När vi i PRIM-gruppen av Skolverket fick uppdraget att utveckla och konstruera de nationella proven i matematik för grundskolan ställdes vi inför många utmaningar. En av utgångspunkterna skulle vara läroplanens kunskapssyn, eftersom det är den som ska genomsyra de nationella proven. Vad innebär då läroplanens kunskapssyn? Det som bl.a. betonas är den kunskapande processen. För matematikens del innebär det en starkare betoning på bedömningen av hur eleverna kommer fram till ett svar. Processen fram till ett svar är viktig. Professor Astrid Pettersson PRIM-gruppen

32 Erfarenheter från de nationella kvalitetsgransk- ningarna år 1998 och år 2000 pekar på konsekven- serna av ett system som bygger på mål att uppnå i kursplanerna. … Det råder vissa oklarheter kring tillämpningen av mål att uppnå å ena sidan och mål att sträva mot å andra sidan. De två målbeskrivningarna har olika karaktär och de pedagogiska konsekvenserna av detta blir i många fall olyckliga. Ur Elevens framgång - Skolans ansvar ur Elevens framgång – skolans ansvar

33 sägs om Mål att uppnå att: Målen skall inte vara något planeringsunder- lag eller läsas som uttryck för ett visst inne- håll i undervisningen. De har i stället som främsta syfte att utgöra referenspunkter: • för utvärdering • för åtgärder ur betänkandet Kursplaner för Grundskolan

34 Genom dessa mål anger kursplanen vilken inriktning undervisningen skall ha i termer av elevens utveckling av • insikter • färdigheter • förståelse • erfarenheter osv. Målen uttrycker en kvalitativ inriktning. om Mål att sträva mot ur betänkandet Kursplaner för Grundskolan

35 Skolorna har ägnat mycket tid och kraft åt att besluta om vad eleverna ska lära sig. Det som skolorna beskrivit som målugglor, målsnurror, utvecklingsstegar, luftballonger, kunskapsträd är uttryck för detta. De är redskap som har ambitionen att tydliggöra målen för elever och föräldrar. Ur Dnr 2003:251 Individuell planering och dokumentation i skolan Vad är mål i skolan?

36 De ämnesvisa kursplanerna har satts i centrum och särskilt uppnåendemålen i dessa. Dessa mål har genom redskapen benats upp i kunskapsområden och moment. Ur Dnr 2003:251 Individuell planering och dokumentation i skolan Vad är mål i skolan?

37 Vid en närmare betraktelse av dessa nedbrutna mål ser vi att de nationella målen snarare omformulerats till regler för elevernas handlande. Mycket som formuleras som mål handlar om vilka arbetsmoment som eleverna ska göra, snarare än vilka kunskaper eleverna ska sträva mot. Ur Dnr 2003:251 Individuell planering och dokumentation i skolan Vad är mål i skolan?

38 När uppnåendemålen i kursplanerna betonas på bekostnad av strävansmålen kan det innebära att eleverna inte i lika stor utsträckning ges möjlighet att utveckla de kunskaper som skolan i första hand ska inrikta sin verksamhet på. Ur Dnr 2003:251 Individuell planering och dokumentation i skolan Vad är mål i skolan?

39 Mål att uppnå I målen att uppnå anges olika kunskapsområden. För vart och ett av dessa har kvalitativa kunskaps- nivåer specificerats. Man kan urskilja tre nivåer av kunnande. Från Skolverkets hemsida Skolverket.se – Betyg – Bedömningsexempel – Grundskola – NO

40 Den första av dessa nivåer karaktäriseras av att man känner igen något när man t.ex. hör eller läser det. Det kunnande man då har kan betecknas med uttrycken ”ha inblick i”, ”känna igen” och ”känna till”. Mål att uppnå Från Skolverkets hemsida Skolverket.se – Betyg – Bedömningsexempel – Grundskola – NO

41 Den andra nivån utmärks av att man aktivt kan delta i exempelvis en diskussion eller en undersökning. De uttryck som används här är ”att ha insikt i”, ”ha kännedom om”. Mål att uppnå Skolverkets hemsida Skolverket.se – Betyg – Bedömningsexempel – Grundskola – NO

42 Den tredje nivå utgörs av att eleven själv kan genomföra en undersökning, initiera och leda en diskussion etc. Detta aktiva kunnande har fått benämningen ha kunskap om eller när det gäller färdigheter kunna. Mål att uppnå Skolverkets hemsida Skolverket.se – Betyg – Bedömningsexempel – Grundskola – NO

43 För grundskolans del är det en komplikation att kriterierna för betyget godkänd är likalydande med mål att uppnå i slutet av det nionde skolåret. Detta kan göra det särskilt svårt att hålla isär mål och kriterier. Ur Att visa vad man kan Mål att uppnå

44 De tre komponenterna •mål att sträva mot, •mål att uppnå •betygskriterierna bidrar tillsammans till förvirring vid planering och bedömning. Ur Elevens framgång - Skolans ansvar Förvirring i skolan

45 Risken är uppenbar att det blir mål att uppnå och ”att bli godkänd” som kommer att utgöra de faktiska målen för en stor andel elever. Ur Elevens framgång - Skolans ansvar Förvirring i skolan

46 Expertgruppen anser: •att fokus måste inriktas mot mål att sträva mot •att systemet med mål att uppnå måste ses över Ur Elevens framgång - Skolans ansvar Förvirring i skolan

47 En läroplan uttrycker krav på kunskaper och bygger på föreställningar om vad kunskap och lärande är. Dessa krav kan uttryckas på olika sätt: •De kan uttryckas i termer av innehåll, dvs ange vilket innehåll undervisningen ska förmedla och vilket stoff eleverna ska behärska. •De kan också uttryckas i termer av vilka kunskaper eleverna ska ha. Ur betänkandet Växa i lärande (SOU 1997:21) Mål – undervisningsinnehåll

48 Undervisningsinnehåll är inte detsamma som kunskapsmål Mål – undervisningsinnehåll

49 När läroplanerna och kursplanerna uttrycker krav i termer av: •kunskap •vilka begrepp eleverna ska behärska •vilka sammanhang de ska förstå, måste läraren själv göra urvalet av stoff med hänsyn till mål och elevernas förkunskaper och intressen. Mål – undervisningsinnehåll Ur betänkandet Växa i lärande (SOU 1997:21)

50 Mål i skolan Eftersom nationella mål och kriterier i stor utsträckning är formulerade som kunskapskvaliteter kan lokalt utvecklade riktlinjer för bedömningen inte endast uttrycka ett antal faktaområden eller moment som eleverna ska ha kunskaper om. De måste också tydliggöra hur kvaliteter i elevernas kunnande, som t.ex. förmåga att uppfatta helheter, göra jämförelser och se samband, kan urskiljas. Däremot utgör fakta- eller kunskapsområden en nödvändig del i undervisningen. (sid 25) Allmänna råd och kommentarer Likvärdig bedömning och betygsättning

51 Mål i skolan I grundskolans kursplaner finns också avsnittet Bedömningens inriktning, som sammanfattar vad bedömningen av eleverna ska grundas på. Bedömningens inriktning anger inte nivåer, utan klargör vilka kunskapskvaliteter som ska bedömas. Det kan gälla t.ex. förmågan att bearbeta information, förmågan att följa matematiska resonemang eller förmågan att förstå talad engelska. (sid 15) Allmänna råd och kommentarer Likvärdig bedömning och betygsättning

52 Identifiering av målen FRÅGA Vilken roll har mål att sträva mot när det gäller betygssättningen? (Lärare). SVAR: Mål att sträva mot är främst tänkta som underlag vid planeringen av utbildningen och undervisningen. Mål att sträva mot sätter inte upp någon gräns för elevens kunskapsutveckling. De anger undervisningens riktning. Mål att sträva mot har emellertid också betydelse för betygssättningen genom att de pekar ut de kvaliteter som undervisningen skall inriktas mot och som skall ligga till grund för bedömningen. Detta framgår tydligt i avsnittet Bedömningens inriktning som inleder grundskolans betygskriterier. Denna text är ett stöd för läraren vid identifieringen av de kvaliteter i kunnandet som skall ligga till grund för bedömningen. Bedömning och betygssättning – Kommentarer med frågor och svar

53 Mål i skolan I ett lokalt perspektiv ska frågan klargöra vad undervisningen ska bestå i för att målen i kursplanen ska kunna nås. Frågan är därmed nära kopplad till vilket stoff som ska användas för att utveckla de önskade kunskapskvaliteterna. Mängden stoff är oändlig. Detta är särskilt påtagligt i vissa ämnen, t.ex. de samhällsorienterande, där utgångspunkterna för undervisning och lärande kan vara många och av skilda slag. (sid 20) Allmänna råd och kommentarer Likvärdig bedömning och betygsättning

54 Mål i skolan Kursplanerna är, som behandlats tidigare i texten, utformade så att de lämnar stort utrymme för en lokal och professionell tolkning. Målen beskriver kunskapskvaliteter som inte kan utvecklas utan att relateras till ett stoff och till ett sätt att förhålla sig till detta stoff… Kursplanerna är riktade till läraren och är inte fullbordade förrän läraren i samråd med eleverna har utvecklat hur de ska gestaltas i undervisningen. Detta kallas ibland deltagande målstyrning. (sid 23) Allmänna råd och kommentarer Likvärdig bedömning och betygsättning

55 Mål i skolan Det är alltid de nationellt fastställda målen och kriterierna som utgör grunden för bedömningen av eleven. Det är läraren som ansvarar för att de val av stoff och metoder som lärare och elever gör tillsammans leder mot uppställda mål och ger eleverna möjlighet att uppfylla de nationellt fastställda kriterierna. (sid 25) Allmänna råd och kommentarer Likvärdig bedömning och betygsättning

56 Kunskapskvaliteter i kursplanerna Förmåga249 Utveckla167 Förstå167 Uttrycka100 Ge exempel/exempel 79 Reflektera 75 Värdera 63 Förklara/förklaringar 50 Argumentera/argument 46 Undersöka 45 Diskutera/diskussioner 45 Beskriva 40 Analysera/analys 40 Granska40 Tolka38 Tänka37 Ta ansvar/ansvar36 Jämföra/jämförelser35 Uppfatta30 Genomföra27 Redovisa18 Upptäcka17 Utföra14 Tillämpa14 Lösa problem12

57 Kunskapskvaliteter Med kunskapskvaliteter menas olika typer av förmågor. Följande förmågor åter flest gånger i kursplanetexten Bedömningens inriktning: 1. Förmågan att tolka och analysera. Nämns 19 ggr. Nämns i Ma, SO, Ge, Hi, Re,Sh, Eng, M-språk, Mu, Bild. 2. Kommunikativ förmåga. Nämns 13 ggr. Nämns i NO, Ma, Hi, Ge, Sh, Sv, Eng, M-språk,, bild 3. Förmågan att indentifiera och lösa problem. Nämns 11 ggr. Nämns i No, Ma, SO, Hi, Eng

58 Kunskapskvaliteter 4. Förmågan att reflektera. Nämns 7 ggr. Nämns i Ma, Ge, Sv, Id, Hk, Bild 5. Förmågan att värdera och tänka kritiskt, Nämns 5 ggr. Nämns i Ge Mu, Bild, Hk 6. Förmågan att jämföra och se skillnad och likhet. Nämns 5 ggr. Nämns i SO, Hi Ge, Eng, M-språk 7. Förmågan till metakognition. Nämn 6 ggr. Nämns i Sv, Eng, M-språk, Bild, Hk

59 En något överraskande tanke i kursplanerna är att förmågan att redovisa i sig är ett mål. Det är inte bara det eleven redovisar som ska uppmärksammas utan även hur eleven gör det. Uttrycka100 förklara/förklaringar 50 diskutera/diskussioner 45 Beskriva 40 Redovisa 18 Presentera 8 Redogöra 8 Resonera 5 Summa274 Kunskapskvaliteter

60

61 I våra nationella läroplaner kan se spår av olika nutida teorier om lärande. Nämnas kan: •Kognitiva teorier •Metakognitiva teorier •Sociokulturella teorier Fem teorier om lärande

62 Symbolisk interaktionism handlar bl a om hur människan lär genom att delta i kommunikation och samspel. Sociokulturella teorier

63 Att utgå från sociokulturella teorier i undervisningen innebär att skapa situationer där eleverna får använda olika språkliga uttryck som: •Tal •Skrift •Icke verbala språk ― estetiska språk Symbolisk interaktionism Ur Nationella kvalitetsgranskningen Lusten att lära

64 Det inre samtal som vi ständigt för med oss själva kallade Vygotskij kallade det inre talet. Där ordnar jämför vi nya erfarenheter med våra befintliga uppfattningar och kunskaper. Genom detta samtal tolkar och ordnar vi det nya vi möter. Sociokulturella teorier

65 Talesättet bästa sättet att lära är att undervisa utgår från tanken att när jag berättar för någon annan hur jag förstår något, förstår jag det på ett annat sätt efteråt. Berättandet förändrar den inre förståelsen – tänkandet. Sociokulturella teorier

66 När man kommunicerar måste man kunna: •dra slutsatser •uppfatta innebörder •göra tolkningar Dessa färdigheter tillägnas genom kommunikation med andra. Sociokulturella teorier

67 Språket kan inte användas som ett uttryck för den färdiga tanken. En tanke som omsätts till språk omstruk- tureras och förändras. Tanken blir inte uttryckt i ordet, den blir till genom ordet. Relationen språk - tänkande Sociokulturella teorier

68 Vi använder språket för att: • förstå och tänka för egen del • förmedla det vi förstår till andra Alla högre funktioner i ett barns utveckling utvecklas genom språket, men: 1. först på det sociala planet 2. därefter på det inre planet. Sociokulturella teorier

69 Enkelt uttryckt utvecklas tänkandet från samtal med andra till inre samtal eller från yttre dialog till inre dialog. På så sätt är individens tänkande kommunikationsformer som individen har mött, tagit till sig och sedan använder som resurs i kommande situationer. Sociokulturella teorier

70

71 analyserar anger samband använder metoder använder begrepp använder bilder använder konventioner använder modeller använder ord använder teorier argumenterar arbetar efter in- struktioner bearbetar bedömer beskriver bildar kunskap drar slutsatser finner samband finner särdrag formulerar följer resonemang Ur Betygskriterierna för VG

72 förklarar förstår förutser genomför ger exempel på granskar gör sig förstådd identifierar jämför kommenterar kommunicerar lyssnar löser problem motiverar mäter observerar omformulerar presenterar redovisar reflekterar resonerar samarbetar Ur Betygskriterierna för VG

73 samlar in fakta sammanfattar sammanställer skiljer studerar ställer frågor tar ansvar tillgodogör sig tolkar uppfattar inne- börder uppfattar skillnader upptäcker urskiljer utbyter skriftligt uttrycker tankar uttrycker känslor uttrycker åsikter utvecklar visar värderar överväger Ur Betygskriterierna för VG

74 Skolans gamla uppdrag Skolans ny uppdrag Kunskap är objektiva beskriv- ningar av omvärlden Fakta, begrepp, metoder är mål för lärande. Kunskap förmedlas Kunskap är kvantifierbar Besitta kunskap innebär vetande och färdighet Kunskap är mätbar Kunskap är subjektiva tolk- ningar av omvärlden. Fakta, begrepp, metoder är processverktyg för lärande Kunskap skapas av individen Kunskap är kvalitativ Besitta kunskap innebär förståelse och handlings- kompetens Kunskap är bedömningsbar Kunskapsuppdraget

75 Utvecklingsplan – studieplan Utifrån skolans gamla kunskapsuppdrag är kunskap: • vetande • förmåga att behärska t ex grammatiska eller matematiska rutiner. Man vet eller inte vet. Man kan eller inte kan. Utifrån detta perspektiv kan man skapa en studieplan, dvs vad är det som ytterligare måste memoreras eller tränas. Detta är inte en utvecklingsplan.

76 Läroplanen ser kunskap som förmågan att: • använda fakta, begrepp, sammanhang och metoder •för att utveckla förmågor t ex förståelse, beskriva, förklara, jämföra, lösa problem, skapa osv. Utvecklingsplan – studieplan Förmågor kan uppträda på olika nivåer. Man kan t ex förklara eller beskriva olika bra. Förmågor utvecklas kvalitativt.

77 Utvecklingsplan – studieplan En utvecklingsplan ska beskriva hur man inom undervisningen ska arbeta för att utveckla önskade kvaliteter på elevens olika förmågor.

78 Ur betänkandet Skola för bildning: Eleverna måste tillägna sig begrepp och strukturer från olika ämnesområden på ett sätt så att de kan användas som intellektuella verktyg i andra sammanhang. Ur betygskriterierna Fysik för betyget VG: Eleven använder begrepp, modeller och teorier från biologi, fysik och kemi i situationer som är nya för henne eller honom för att beskriva och förklara förlopp och företeelser i omvärlden. Skolans kunskapsuppdrag


Ladda ner ppt "Regeringen har tagit flera initiativ i syfte att stödja en ökad måluppfyllelse i skolan. En expertgrupp tillsattes för att analysera behovet av insatser."

Liknande presentationer


Google-annonser