Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Astrid Schlytter, Stockholms universitet Hedersrelaterade traditioner i en svensk kontext En studie av omhändertagna flickor  Hur kan vi se vilka som.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Astrid Schlytter, Stockholms universitet Hedersrelaterade traditioner i en svensk kontext En studie av omhändertagna flickor  Hur kan vi se vilka som."— Presentationens avskrift:

1 Astrid Schlytter, Stockholms universitet Hedersrelaterade traditioner i en svensk kontext En studie av omhändertagna flickor  Hur kan vi se vilka som är utsatta?  Socialtjänstens förståelse

2 Astrid Schlytter, Stockholms universitet Vad är heder (flickor upp till 18 år) ? Kvinnlig oskuld vid äktenskapets ingående är en förutsättning för gruppens bevarande

3 Astrid Schlytter, Stockholms universitet Sätt att uppnå kvinnlig oskuld  Uppfostran; att bli en ärbar flicka  Kontroll, bevakning  Könsstympning; att göra ”ren”  Bidrar till avhållsamhet - minskat lust - smärta - omöjligt att penetrera

4 Astrid Schlytter, Stockholms universitet Heder är ett relationsbegrepp  Det är män och inte kvinnor som har heder  Mäns heder är beroende av kvinnors beteenden  Det är i andras ögon som män har heder och kvinnor räknas som ärbara  Bestämmer rangordningen mellan män

5 Astrid Schlytter, Stockholms universitet Könsroller (Mernissi 82) Flickor Pojkar  Att inte ha sex före äktenskapet ( bestraffas)  Blir förälskad  Trakasserier – stor utsatthet  Knep/trick: fejkad mödomshinna  Att ha sex före äktenskapet  Att gifta sig med en oskuld  Smutsar ned flickan + de män som bundna till henne

6 Astrid Schlytter, Stockholms universitet Heder i det moderna samhället Flickans villkor inte de samma som i föräldrarnas hemland

7 Astrid Schlytter, Stockholms universitet Två modeller Heder Moderna samhället Kollektivet och inte flickan som bestämmer över hennes kropp och sexualitet  Flickor går i skolan under samma förutsättningar som pojkar  Flickor förutsätts ha en egen fritid  Flickor har rätt till abort och preventivmedel utan föräldrars tillstånd  Äktenskap/sambo ingås av två autonoma individer

8 Astrid Schlytter, Stockholms universitet Det moderna samhället kroppslig integritet Relationen staten – individen: rättigheter (abort, preventionsmedel, skola, LVU, BrB) Relationen individer emellan som i familjen: (visst rättsligt skydd) framförallt autonomi

9 Astrid Schlytter, Stockholms universitet Autonomi – belysa relationen inom familjen Kontroll av egna val och handlingar (ej behöva fråga om lov först) Vad vill jag göra som jag inte får göra Kontroll av konsekvenser för egen del av andras val och handlingar Vad måste jag göra som jag inte vill göra

10 Astrid Schlytter, Stockholms universitet Skilja ut de flickor som lever i ett hedersrelaterat sammanhang  Har flickan begränsningar i skolan? på fritiden? i hemmet?  Har flickan utsatts för hot om/bestraffningar för att hon ska följa begränsningar?  Har flickan utsatts för bestraffningar för att hon har överträtt dem?  Föreligger särskilda hedersrelaterade traditioner?

11 Astrid Schlytter, Stockholms universitet Fallstudie…. 57 domar Alla domar rörande omhändertaganden med stöd av 2 § och 2,3, §§ LVU för flickor år 57 domar från länsrätten i Stockholm och Göteborg under 2006

12 Astrid Schlytter, Stockholms universitet Brister i hemförhållandena (2 §) fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet Brister i ungdomens beteenden (3 §): Missbruk, brottslig verksamhet eller annat socialt nedbrytande beteende

13 Astrid Schlytter, Stockholms universitet Begränsningar/restriktioner ?  Skolan: skolinslag, klassresor, utflykter med klassen, rasterna  Fritid: hem direkt efter skolan, fotboll, tjejmiddag, bio  Hemmet: använda internet, TV, telefon, arbete i hemmet

14 Astrid Schlytter, Stockholms universitet Fysisk och psykisk misshandel  Sanktioner (hot om/bestraffningar) för att få flickan att följa restriktioner Vem är förövare  Sanktioner för att hon överträder begränsningar/restriktioner Vem är förövare

15 Astrid Schlytter, Stockholms universitet Särskilda traditioner  Arrangerade äktenskap?  Könsstympning?  Rekonstruktion av mödomshinnan?  Inställning till flickors oskuld  Inställning till föräldrars rätt att bestämma  Umgås med pojkar? Pojkvän?

16 Astrid Schlytter, Stockholms universitet Sex kategoriseringskriterier •Ja •Innehållet i ja-gruppen  Nej  Innehållet i nej- gruppen Föreligger kriterierna? Vilket innehåll har de?

17 Astrid Schlytter, Stockholms universitet Restriktioner + sanktioner + hederstraditioner  Har flickan begränsningar i skolan, på fritiden eller i hemmet?  Utsätts flickan för sanktioner?  Praktiseras eller föreligger information om hederstraditioner?  Ja = 18 (32 %)  Nej = 39

18 Astrid Schlytter, Stockholms universitet Jämförelse med Nej-gruppen (39 fall) Kriterier för bearbetning av nej-fallen: •VH agerande och relation till flickan •Misshandel

19 Astrid Schlytter, Stockholms universitet Övergripande mönster  ”Lämnas vid för våg”  Passivt föräldraskap  Ensamt föräldraskap  Inte alltid konflikt VH- flickan  Helt kontrollerad  Föräldraskapet aktivt/kontrollerande  Föräldraskapet kollektivt  Konflikt VH-flickan Icke Heder Heder

20 Astrid Schlytter, Stockholms universitet Övergripande mönster  Andra förebilder  Låg förekomst av misshandel, SN 3 av 39  2 av 3 fall både 2,3 §§  Låg förekomst av utländsk bakgrund  Isolerad – inga förebilder  Hög förekomst av misshandel, SN 14 av 18  1 av 5 fall både 2,3 §§  Hög förekomst av utländsk bakgrund Icke Heder Heder

21 Astrid Schlytter, Stockholms universitet Varför (bör) socialtjänsten omhänderta?  Skydda från bli utnyttjad, exploaterad  Skydda från olämplig miljö  Skydda från olämpligt umgänge  Hindra självdestruktivitet  Skydda från föräldrars hedersmotiverade kontroll  Skydda från föräldrars bestraffning  Skydda från föräldrars planer om arr.äkt, könsstympning Icke Heder Heder

22 Astrid Schlytter, Stockholms universitet Vad vi ser i gruppen heder (18 flickor)  18 - begränsningar i syfte att upprätthålla hedern  18 - utsatts för systematisk psykisk misshandel  16 - fysisk misshandel  11 - har blivit hotade till döden  12 - upplevd att mamman misshandlad/hotat av pappa el bröder  12 - har skickats/hotats med att bli skickat till föräldrarnas hemland  14 fall uppgifter om bortförlovning, könsstympning eller starka hederstraditioner

23 Astrid Schlytter, Stockholms universitet Vad vi ser i gruppen heder (18 flickor)  De flesta flickor har själv tagit kontakt med socialtjänsten genom skolkurator eller frivilligorganisation  Flickans situation har sällan uppmärksammats och anmälts av personer runtomkring henne  Endast en av flickorna möter sina föräldrar i den muntliga förhandlingen

24 Astrid Schlytter, Stockholms universitet Processer runt utredningen  Samarbetsproblem med familjen  Kort om tid, flera av flickorna helt nya för socialtjänsten  Svårt få tag i referenter, ord står mot ord  Flickorna skyddas inte initialt  Flickorna hotas, skuldbeläggs och pressas av släkten  Flickorna ger upp, tar tillbaka eller förminskar lämnade uppgifter  Flickorna flyttar tillbaka till familjen

25 Astrid Schlytter, Stockholms universitet Vad vi ser gällande socialtjänstens förståelse av heder... (1)  Våldet förstås och beskrivs inte som hedersrelaterat.  Hot, våld, förtryck och begränsningar ses fragmentariskt och inte sammansatt.  Individualiserande problemperspektiv.  Den kollektiva aspekten lyfts inte fram.  Socialtjänstens utredningar präglas i stor utsträckning av ett föräldraperspektiv.

26 Astrid Schlytter, Stockholms universitet Vad vi ser gällande socialtjänstens förståelse av heder... (2)  Om flickan tar tillbaka lämnade uppgifter har socialtjänsten svårigheter att motivera omhändertagande.  Syskonens situation uppmärksammas inte.  Handlingsplan gällande HRV har inte använts/riskbedömning gällande HRV görs inte.  Lite samverkan.

27 Astrid Schlytter, Stockholms universitet Socialtjänstens svaga punkter 1 (2)  Brister i kunskaperna: Kan mera om familjer som delar samhällets/socialtjänstens värdegrund och som inte lever upp till denna än om familjer som har en annan värdegrund  Föräldrarna använder ”svenska” argument om att skydda döttrarna - deras egentliga motiv osynliga

28 Astrid Schlytter, Stockholms universitet Socialtjänstens svaga punkter 1 (2)  Kan mera om flickor som liknar Fadime och Pela än om flickor med somalisk bakgrund (könsstympning)  Förstår inte mödrarnas dubbla roller

29 Astrid Schlytter, Stockholms universitet LVU studien: Övergripande mönster - heder  Gränsen mellan hemmet och skolan uppluckrad, familjens värderingar ersätter skolans  Ingen egen fritid, fritiden villkorad av familjen  Gränssättning inom hemmet, begränsa påverkan av det omgivande samhället  Omfattande fysisk och psykisk misshandel i uppfostrande syfte  Våld i form av bortgifte och könsstympning

30 Astrid Schlytter, Stockholms universitet Exempel Flicka 13 år (1) Flickan 9 år: Anmälan från ett sjukhus om barnmisshandel från pappans sida, sannolikt hedersrelaterat. Mamman gör en polisanmälan. Under utredningstiden inkommer anmälan från skolan Ingen insats för flickan. Föräldrarna erbjuds kontakt med öppenvården. Föräldrarna avslutar kontakten.

31 Astrid Schlytter, Stockholms universitet Exempel Flicka 13 år (2) Flickan 11 år: Ny misshandel och dödshot mot flickan och mamman. Ny polisanmälan. Mamman och flickan till skyddat boende. När pappan får besöksförbud återvänder de hem. Anmälan från skolan p g a hård kontroll. Skolpsykologen remitterar flickan till BUP. BUP hänvisar familjen till socialtjänstens öppenvård då de anser att problemen är av hedersrelaterad karaktär. Föräldrarna erbjuds fortsatt kontakt med öppenvården, som de inte vill ha. Insatsen avslutas.

32 Astrid Schlytter, Stockholms universitet Exempel Flicka 13 år (3) Flickan 12 år: Nya dödshot från pappan mot flickan. Hotar att slakta henne. Socialtjänsten gör ett avtal med flickan om att inte ha kontakt med pappan då det är i kontakt dem emellan som hoten kommer. Flickan 13 år: Självskadebeteende, suicidal, tvångstankar - tror sig vara bevakad. Socialtjänsten, akut- och kristeamet och BUP samtycker kring att flickan är i behov av en samtalskontakt vid BUP. Mamman samtycker men inte pappan. Ingen insats. Nytt dödshot mot mamman och flickan. Pappan besöksförbud. Flickan beviljas kontaktperson men pappan samtycker inte. Föräldrarna beviljas en stödinsats utifrån deras olika syn på barnuppfostran. Ingen insats för flickan.

33 Astrid Schlytter, Stockholms universitet Exempel Flicka 13 år (4) Flickan in på barnpsykiatrisk avdelning efter suicidhot. Barnpsykiatrin anser att flickan är i behov av skydd från pappan och inte av vård. Kontakt tas med ett skyddat boende som ifrågasätter flickans behov av skydd (behöver psykiatrisk vård). Socialtjänsten föreslår jourfamilj - pappan samtycker inte. Flickan blir kvar hemma då SN inte anser att situationen är LVU-grundande.

34 Astrid Schlytter, Stockholms universitet Exempel Flicka 13 år (5) Polisanmälan inkommer om att flickan snattat. Flickan återigen inskriven vid barnpsykiatriska akutavdelningen p g a suicidhot i samband med pappans rättegång. Sjukhuset skickar hem henne då hon inte uppvisar några psykiatriska kännetecken och inte heller bedöms som suicidal.

35 Astrid Schlytter, Stockholms universitet Exempel 1 Flicka 13 år (6)  Flickan påträffas berusad, hon uppger att hon mår mycket dåligt.  Flickan omhändertas av SN p g a av ett eget accelererande destruktivt beteende då hon bl a har rymt hemifrån, snattat, skadat sig själv, rökt och varit berusad.  Länsrätten menar dock att beteendet emanerar ifrån hemsituationen och att hon också ska beredas vård p g a brister i omsorgen.


Ladda ner ppt "Astrid Schlytter, Stockholms universitet Hedersrelaterade traditioner i en svensk kontext En studie av omhändertagna flickor  Hur kan vi se vilka som."

Liknande presentationer


Google-annonser