Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Astrid Schlytter Stockholms universitet Heder - tvångsäktenskap Omfång - situation - behov.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Astrid Schlytter Stockholms universitet Heder - tvångsäktenskap Omfång - situation - behov."— Presentationens avskrift:

1 Astrid Schlytter Stockholms universitet Heder - tvångsäktenskap Omfång - situation - behov

2 Schlytter, Stockholms universitet Enkätundersökningen - UNG 08  2300 elever i årskurs 9  36 skolor: 18 kommunala och 18 fristående  Elever som fyllde i enkäten: 1501 kommunala skolor 791 fristående skolor  Bortfall 17 % (16 % respektive 23 %)  40% två utlandsfödda föräldrar medan snittet i Stockholm stad är 30%

3 Schlytter, Stockholms universitet Heder i möte med det moderna samhället ur flickors perspektiv Oskuld Pojkvän Äktenskaps- traditioner Köns- segregation skola fritid hemmet Själv välja partner?

4 Traditioner  Flickor ska vara oskuld fram till äktenskapet (Får inte idrotta, cykla, hopprep, inte vara glad)  Familjen väljer partner  Pojkar ska gifta sig med en oskuld – kontrollera systrar  Får inte umgås socialt med det motsatta könet  Könsstympning Schlytter, Stockholms universitet

5 Schlytter, Stockholms universitet Resultat: Enkäten - flickor 7 % + hot & våld i ett hedersrelaterat sammanhang 11 % + har restriktioner skola och/eller fritid Kategorin som har hedersrelaterade normer och begränsningar 16 % + Får inte välja vem gifta sig med och/eller umgås med pojkar i vänskapliga relationer 23 % Oskuldsnormer = förväntas vara oskuld + får inte ha pojkvän

6 Schlytter, Stockholms universitet Etnisk bakgrund - hederskategorin Ca en av tre flickor har två utlandsfödda föräldrar - mer än fem gånger större än gruppen pojkar (6%) Andelen pojkar ändå lika stor som andelen flickor Inga flickor med två svenskfödda föräldrar

7 Schlytter, Stockholms universitet Utsatta pojkar 7% 3 av 4 följande begränsningar: 1.vänta med sex tills de gifter sig, 2.inte ha flickvän, 3.inte umgås med jämnåriga flickor, 4.inte själv få välja vem gifta sig med 4% + restriktioner skola och/eller fritid Kategorin som har hedersrelaterade normer och begränsningar 3% + hot & våld i ett hedersrelaterat sammanhang

8 Schlytter, Stockholms universitet Gift mot sin vilja (2009:5)  Ungdomar som förväntas följa andras vilja i val av framtida partner  13 % av samtliga flickor  9 % av samtliga pojkar

9 Schlytter, Stockholms universitet Könsrollsystemet (Mernissi 1982)  Att inte ha sex före äktenskapet  Fejkad mödomshinna  Blir förälskad/pojkvän  Trakasserier  Blir kontrollerad  Att ha sex före äktenskapet  Gifta sig med med en oskuld  Smutsar ned flickan + de män som bundna till henne  Kontrollera syster/kusin FLICKOR POJKAR

10 Kollektivism och individualism  Individualism och kollektivism refererar till det sätt på vilket människor uppfattar sig själva i förhållande till andra medlemmar i samhället (Kagicibasi, 1996). Den stora majoriteten av människor på jorden lever i kollektivistiska kulturer.  Hur individen (självet) definieras och hur individen socialiseras utifrån attityder/normer som råder i specifikt kultur. Schlytter, Stockholms universitet

11 Individualism – Kollektivism  oberoende av den grupp de tillhör  självständighet, självförtroende, tävling, konkurrens och njutning.  samberoende av andra, betonar relationer mellan människor, familjer, klaner och nationer.  offra sig för sin egen grupp, acceptera order från auktoriteter i gruppen. Schlytter, Stockholms universitet

12 Olika familjestrukturer Kag ̆ ıtçıbas ̧ ı C. (2007) ModernaTraditionellModern traditionell KärnfamiljUtökade storfamiljKärnfamilj i relation till släkten Tillåtande föräldraskapAuktoritärt föräldraskapFöräldraskap med auktoritära inslag Kvinnor hög statusKvinnor låg statusKvinnor ökande status Söner ingen särskild preferens Söner hög preferensMinskande preferens söner Astrid Schlytter Stockholms universitet

13 Traditionella familjen  Agrart/landsbygd  Lågt välstånd  Den utökade storfamiljen  Tillgångar går till föräldrarna  Fertiliteten är hög  Kvinnans status är låg  Socialisationsvärden: familj- och grupplojaliteter  Känslomässig och materiell investering i föräldrarna  Ömsesidigt beroende mellan generationerna  Hög preferens för söner - patrilineära bindningar  Föräldraskapet auktoritärt - Värden i uppfostran av barnen är lydnad och beroende. Schlytter Stockholms universitet

14 Modern, traditionell  Urbaniserat, industrialiserat  Ett ökande välstånd  Kärnfamiljen står i relation till släkten  Tillgångar går till barnen  Fertiliteten är låg  Kvinnor har en ökande status  Socialisationsvärden: familj-, grupp- och individuella lojaliteter  Känslomässig investering i föräldrarna och emotionell/materiell investering i barnen  Emotionella ömsesidigt beroende  Minskande preferens för söner  Föräldraskapet auktoritativt, familjerelationer är baserat på både kontroll och autonomi Schlytter, Stockholms universitet

15 Moderna familjen  Urbaniserat, industriellt  Högt välstånd  Kärnfamiljskonstellationer  Tillgångar går från föräldrar till barn  Fertiliteten låg  Kvinnor har hög status  Socialisationsvärden: individuella lojaliteter  Emotionella och materiella investeringar i barnen  Självständighetsvärden  Låg preferens för söner  Föräldraskapet relativt, tillåtande Schlytter Stockholms universitet

16 Äktenskap Särskilt i den traditionella familjen har föräldrar/släkt stor makt över barnens val av äktenskapspartner. Äktenskapstraditionerna är en viktig sammanhållande faktor. Schlytter Stockholms universitet

17 Maktstrukturer - ekonomiska  Den ekonomiska makten hos män Stort beroende av familjen/gruppen – svag stat eller ingen stat (grupper utan eget land)  Sönerna har arvsrätt, särskild ordning mellan dem de får inte lämnar familjen/släkten Schlytter Stockholms universitet

18 Maktstrukturer  Manlig identitet – att gifta sig med oskuld, att närstående kvinnor oskuld  Äldre män bestämmer över yngre män  Gifta kvinnor beroende av sina söner  Kvinnor kontrollerar kvinnor Schlytter Stockholms universitet

19 Barnets – pojkars -ekonomiska värde  Barn är en ekonomisk resurs för gruppen  Pojkar ska föra släkten vidare  behöver inom den egna gruppen finnas flickor som pojkarna kan gifta sig med  Alla människor är födda av en kvinna  nödvändigt att kontrollera flickors/kvinnors beteende och sexalitet Schlytter Stockholms universitet

20 IDEOLOGI – filosofi – födelse metafor för skapande, ex Platon Andelig födelse = skapande = tänkande Sker utanför kroppen Maskulin och asexuell Jungfrudom – renhet och oskuld - lyfts upp Faktiskt födelse Förutsätter kropp och sexualitet Kvinnligt Orent

21 Schlytter, Stockholms universitet Splittring av kvinnan Kvinnan = föderskan som förutsätter sexualitet och farlighet Jungfrun = oskuld och en yta för spegling av manlighet (rena, ej mens)

22 Oskuld, jungfrun Symbol för manligheten: Ska gifta sig med oskuld Ska kontrollera att närstående kvinnor (systrar/kusiner) oskuld Bestraffas om inte gör detta Schlytter, Stockholms universitet

23 Kvinnans överflödighet  Platon Gamla testamente ( ca 450 f kr) (900 – 160 f kr) möttes när kristendomen började expandera framförallt gnosticismen ( f kr) Islam e kr

24 Kropp + medvetande = subjektet  Flickan är av män fråntagen sin kropp  Kroppen är min fiende (kroppen är problematiskt)  Män är fiender – farliga Schlytter, Stockholms universitet

25 Övergång till puberteten En flicka uttrycker detta som att ”kan inte någon stoppa min ålder” “nu var den lilla ’frihet’ som jag hade som ett barn slut”. “När jag hade fått mens fick mina bröder och pappa ett konkret bevis på att jag faktiskt inte var en av dem.” Schlytter, Stockholms universitet

26 Vad är heder?  Manlig egenskap: att gifta sig med en oskuld, att ens dotter är oskuld vid äktenskapets ingående Omdöme i andras ögon Kontroll av flickor/kvinnor avgörande för mäns/familjens ställning i andras ögon Schlytter, Stockholms universitet

27 Kontroll = kärlek  Pojken behöver internalisera att det både är av hänsyn till släktens intressen, som av ”omsorg och kärlek” till hans syster som han behöver kontrollera och även misshandla sin syster.  Detta rör, som FN-rapportören Asma Jahangir, beskriver själva kärnan i hedersbegreppet, nämligen att det är som följd av något gott och positivt – heder - som kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet sker. Schlytter, Stockholms universitet

28 Pojkar - flickor  Flickvän, kan vara bra  Äktenskap kan ge status/fördelar  Gäng, ”tredje rummet”- kan vara bra och dåligt  Behöver stöd hemifrån för satsa på skolan  Pojkvän kan vara enormt farligt  Arrangerat äktenskap – mycket negativt  Tredje rummet = internet, begränsat kan vara farligt  Flickan behöver inte stöd hemifrån för att satsa på skolan Schlytter, Stockholms universitet

29 Större frihet?  Pojkar och unga män har mindre att förlora på att gifta sig med den familjen utser än vad fallet är för flickor.  Samtidigt som de har mer att förlora om de inte gör det. Pojkar kan komma att förstärka sin maktposition när han får ett eget hushåll och ses som vuxen i förhållande till den egna ursprungsfamiljen Schlytter Stockholms universitet

30 Möte mellan familjen och samhället  Kollektivism Hierarkiska strukturer där detta sammanhang viktigare än samhället Auktoritär barnuppfostran  Individualism Lagstiftning Metoder Förhållningssätt Tillåtande föräldraskap Schlytter Stockholms universitet

31 Den unge ej bo hemma Frågar föräldrarna om de accepterar vård utanför hemmet - SoL i stället för LVU Ambition att påverka föräldrar genom dialog Familjearbete Schlytter Stockholms universitet

32 Kollektivism  Föräldern ingår i ett sammanhang där det han/hon säger till oss inte spelar roll, inte det som avgör hans/hennes status och identitet  Auktoritär barnuppfostran (asymmetrisk, beroende)  Det är att hålla ord/följa kraven i släkt/grupp - sammanhanget som är avgörande Schlytter Stockholms universitet

33 Barnskyddsutredningen (SOU 2009:68) Den sociala barnavården är familjeorienterad och bygger på att socialtjänsten ska samarbeta med föräldrar. För att socialtjänsten ska se övergreppet: att övergreppet måste vara mycket tydligt att den unge vill ha hjälp och att vårdnadshavaren inte vill samarbeta med socialtjänsten Schlytter, Stockholms universitet

34 Hur hantera ”vår” svaghet  Handlande avgörande – inte vad föräldrar säger  Inte vad föräldrarna säger till oss om varför  Inte vad föräldrar säger till oss om vad de nu tycker – vill göra  Måste förstå sammanhanget Schlytter, Stockholms universitet

35 Kunskap finns  Att inte ta del av och att använda den kunskap som finns är att nöja sig med okunnighet Schlytter, Stockholms universitet

36 Uppbrottet - Från vad? - Uppbrottet i sig - Till vad?

37 Föräldrars tolkningsföreträde Polarisering Social isolering Flickans skuld Konflikt Schlytter, Stockholms universitet

38 Uppbrott – från vad?  Tvång att gifta sig, inte rätt att skilja sig, ej kärleksförhållande  Fysiskt och/eller psykiskt våld, mordhot

39 1. Schlytter, Stockholms universitet Boende/Släkt •VEM BOR TILLSAMMANS? •Hur bor man? Tät kontakt med släkten? • Mammans ställning? Pappans ställning? Barnuppfostran •Auktoritär •Aga •Flickor och pojkar olika, båda ha mobil och få använda internet? •Döttrar ta hand om sina syskon? •Vem får barnen umgås med? Oskuldstraditioner •Arrangerade äktenskap? •Kusinäktenskap? •Förväntas vara oskuld? •Ej ha pojkvän/flickvän? •Könsstympning? •Klädrestriktioner? Sammanhanget

40 2. Vem misshandlar? Schlytter, Stockholms universitet Pappan •Fysisk misshandel •Psykisk misshandel •Vill luckra upp normer mamman •Fysisk misshandel •psykisk •Försöker luckra upp normerna •Positiv eller negativ förebild? Syskon, andra • Bra- dålig sammanhållning? •Positiv - negative förebilder? • Kontrolleras - Misshandlas •Behöver serva syskon

41 3. Flickans beteenden/strategier Schlytter, Stockholms universitet skolan •Återkommande frånvaro? •Orolig inför sommarlovet? •blåmärken? •Koncentrationssvårigheter? •Trött? •Får inte delta i undervinsingsinslag? •bror/kusin i klassen? •Får inte delta i undervisningsinslag? reaktioner •Självdestruktivitet? •Stress •Suicidal? •Ätstörningar? •isolerar sig? •Missbruk? •prositution? Strategier •Ljuger? •Förhandlar? •Dubbelliv? •Vill gå i skola annan ort? •Gifter sig för att komma undan?

42 4. Bakomliggande Schlytter, Stockholms universitet Varför? •Behöver gifta sig •Har pojkvän •Misshandlas av familjen •Misshandlas av mannen Hur länge pågått? •Systematisk misshandel •Mönster Hur allvarligt? •Riskbedömning

43 Uppbrott - till vad?  Å ena sidan utmattad – pga tvång, våld mm under längre tid (ohälsa som följd)  Å andra sidan – mentalt oförberedd på det nya livet och även mentalt en del av tidigare sammanhanget Styrka och svaghet på samma gång Kollaps, kris, depression = normala reaktioner

44 Nya hot och utmaningar  Att bryta eller flytta hemifrån inte det samma som att hot, förtryck är över  Att bryta upp är skuld/skam,  Leder också till längtan, (De yngre särskilt utsatta, beroendet stort)

45 Trauma  Våldet, hoten mm  Att bryta upp  Att bli ifrågasatt


Ladda ner ppt "Astrid Schlytter Stockholms universitet Heder - tvångsäktenskap Omfång - situation - behov."

Liknande presentationer


Google-annonser