Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

ANPASSA SPRÅKET EFTER SITUATION Svenska Ht-12 Ändrar vi vårt sätt att kommunicera beroende på vilken miljö vi befinner oss i? Hur vårt sätt att kommunicera.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "ANPASSA SPRÅKET EFTER SITUATION Svenska Ht-12 Ändrar vi vårt sätt att kommunicera beroende på vilken miljö vi befinner oss i? Hur vårt sätt att kommunicera."— Presentationens avskrift:

1

2 ANPASSA SPRÅKET EFTER SITUATION Svenska Ht-12

3 Ändrar vi vårt sätt att kommunicera beroende på vilken miljö vi befinner oss i? Hur vårt sätt att kommunicera ändras beroende på om vi till exempel är på vår arbetsplats, i vårt hem eller om det är en tredje part inblandad. Det är ett automatiskt beteende som vi lär oss genom interaktionen med den verkliga världen. Man bör känna till de olika kommunikationsformernas roll vid interaktion med andra individer och inte minst med oss själva.

4 Hur anpassas vår språkliga förmåga till olika miljöer? Olika miljöer: sociala kontakterna med andra människor men också den inre kommunikationen. Vi använder språket annorlunda beroende på om vi kommunicerar med andra individer, intraindividuellt eller gruppsammanhållande.

5 Kommunikationsformer Mellan individer kan kommunikationen vara uppbyggd av verbal och/eller ickeverbal. Ickeverbal kommunikation innebär att vi kommunicerar med hjälp av kroppsspråk. Detta sätt delas in i två grupper: paralingvistisk och extralingvistisk. Paralingvistisk kommunikation innebär ansiktsuttryck, suckar och gester som vi utför medvetet. Extralingvistisk kommunikation innebär däremot omedvetna händelser som till exempel ansiktsuttryck eller rodnande. Det kan ibland vara svårt att skilja på dessa båda kommunikationsformerna. Det verbala språket är uppbyggt utav ord och kombinationer av ord.

6 Anpassad kommunikation För att kunna kommunicera bra med en annan individ är det viktigt att kunna lägga sig på samma språkliga nivå. När man till exempel pratar med en familjemedlem har man en mer avslappnad kommunikationsform och det språk som används bygger på att man har känt varandra en längre tid. Detta sätt att prata kräver inte etthundra procent korrekthet, utan man kan oftast förstå motparten genom den personkunskap man har om varandra. Denna personkunskap underlättar kommunikationen för både sändare och mottagare. Man skulle kunna göra en jämförelse med när man samtalar med en arbetskamrat eller en person som man känner mindre. I dessa situationer måste man vara utförligare i kommunikationen, eftersom det kan vara svårt för motparten att förstå vissa underliggande betydelser. Man kan jämföra dessa två miljöer med två kulturer som skiljer sig åt från varandra. Den här sortens språkadaptering sker utan att vi tänker på det. Om man leker med tanken att vi skulle använda samma språk på en arbetsplats som vi gör i hemmet så skulle nog inte följderna bli så lyckade.

7 Ytterligare ändring i tillämpningen av talet sker vid samtal med individer som kan antas inte klara av det språkbruk man för. Detta bedöms genom att snabbt avgöra vilken nivå motparten ligger på. Ett vardagsexempel på en sådan språklig manipulering sker vid till exempel samtal med barn. Detta förekommer också med andra vuxna som inte är insatta i det ämne som samtalet handlar om, man byter då ut komplicerade fackord och andra krångliga formuleringar för att göra kommunikationen så lättförståelig som möjligt. Kommunikation mellan individer kan också vara mellan en människa och en dator, eller mellan två människor och en tredje part som kan vara en dator. I de fall där en dator är inblandad på något sätt i en kommunikation, brukar oftast vi människor få anpassa oss efter den. Exempel: En nybliven mamma ringer till kommunen för att ställa sitt barn i dagiskön. Oftast i sådana situationer är man medveten om vilka uppgifter man måste lämna och i vilken ordning. (Se nästa sida)

8 Tjänstemannen: Barbro Andersson. Mamman: Ja hej, mitt namn var Stina Karlsson. Tjänstemannen: Ja hej. Mamman: Jag skulle vilja anmäla min dotter till dagis. Tjänstemannen: Ja, kan jag få barnets personnummer. Mamman: Mmm (datorljud i bakgrunden) Tjänstemannen: Och de fyra sista siffrorna? Mamman: (skratt) 1958 hoppas jag, usch det har jag glömt bort nästan. Det är så sällan man använder. Tjänstemannen: När vill du vara aktuell för barnomsorg? Mamman: Jaa, någon gång i november. Samtalet fortsätter och det är tydligt att det styrs helt och hållet av den datorskärm som tjänstemannen sitter framför. Olika tecken på detta är att ämnesbyten sker snabbt och på tjänstemannens villkor samt att ord såsom ”barn” (istället för dotter) och ”aktuell för barnomsorg” används för att de motsvarar kategorierna på datorskärmen. Den här sortens samtal skiljer sig från ett samtal mellan vänner på det sättet att det saknar respons i form av instämmande, ojanden och andra uttryck och strävan efter en gemensam uppfattning.

9 Kontextberoende kommunikation Kontextberoende kommunikation innebär att man bör anpassa sättet att kommunicera på till den situation som för tillfället råder, för att minimera riskerna att missuppfattningar uppkommer. En intressant vinkling är de olika betydelser och innebörder vissa utsagor får beroende på var och när vi yttrar dem. Som till exempel frågan ”Hur mår du”? och hur den får en annan innebörd om den ställs i mitten av ett samtal istället för en inledningsfras.

10 Indirekta talhandlingar är när man säger en sak men att det finns en underliggande betydelse som är nått annat än den precisa utsagan. Ordspråk av olika slag skulle man kunna kalla indirekta talhandlingar. Exempelvis ”Du ska inte kasta sten i glashus”, med denna utsaga menar man inte bokstavligen att man inte bör kasta stenar när man befinner sig i ett glashus. Utan den underliggande betydelsen är att man inte ska lägga sig i andras angelägenheter när ens egna är ouppklarade. För att veta om det finns en underliggande innebörd i en utsaga måste man ha kontexten i åtanke. Det vill säga på vilket sätt det sägs på (tonfall på röst, ansiktsuttryck, gester etcetera) och i vilket sammanhang det sägs i. Alla dessa betydelser tolkar vi automatiskt i förhållandet till den kontext som samtalet har. En vardaglig situation kan vara i de fall då vi pratar i telefonen, båda parter kan då befinna sig i två helt olika miljöer och missuppfattningar kan förekomma på grund av det.

11 Gruppsammanhållande kommunikation En annan mycket viktig sida av språket, är dess roll som gruppsammanhållande. Begreppet grupp innefattar allt från en liten kamratgrupp till en stor nation. De individer som talar samma språk, eller samma typ av språk känner sig som en grupp. Grupptillhörighet skapar också en sorts identitet åt den enskilde individen ty utvecklingen av en social grupp och den enskilde individens utveckling är oftast sammankopplade. En persons uppfattning av vem han eller hon själv är och andras uppfattning av vem han eller hon är sammanhänger också mycket med vilken grupp personen tillhör, eller anses tillhöra. Därför kan personer som inte riktigt tillhör någon specifik grupp ha problem med sin egen identitet och självkänsla och känner sig därför ofta otrygg och rotlös i tillvaron. Att kommunikationen är ett gruppsammanhållande verktyg passerar oss utan större eftertanke, men det märks tydligt de gånger vi kommer till ett annat land eller kanske bara till en annan stad. En av de aspekter som gör att vi känner oss hemma på en viss plats eller hos en specifik grupp är just på sättet vi kommunicerar.

12 Intraindividuell kommunikation Denna form av kommunikation innebär att samma person är både sändare och mottagare, det vill säga man har en inre dialog. Denna kommunikationsform tillämpas framförallt när man resonerar, planerar och löser problem. Vi resonerar med oss själva när vi till exempel konfronteras med en yttre händelse som påverkar oss på ett eller annat sätt. Planering innebär också en sorts resonemang men är ett mer medvetet tänkande. När vi planerar finns ett mål som ska uppfyllas. En inre problemlösningsprocess innebär att vi delar upp ett problem i mindre komponenter. Dessa mindre delar prövas och motbevisas tills dess att en korrekt lösning framtagits. Men det förekommer även intraindividuell kommunikation när vi samtalar med andra individer, då talaren styr lyssnarens orientering i omvärlden. Ett exempel på hur lyssnarens uppfattning och förståelse påverkas av berättaren: ”Minns du discot vi var på i fredags? Den där skäggige mannen som satt bredvid Micke vid biljardbordet, det var hans bonuspappa… Och han har en stuga i fjällen, alldeles i närheten av det där fina fiskestället, du vet. Skulle vi förresten inte kunna åka dit och hälsa på någon gång? Du tycker ju så mycket om att vara där uppe i Norrland och fiska, eller hur?…”

13 Det som hjälper lyssnaren i det här fallet är modelleringen av information som dels intagits vid tidigare händelser, som till exempel fredagens dans och vistelser i Norrland, men också den informationen som utdelas nu i form av talarens utsaga. Talaren kan också med hjälp av språkliga medel få lyssnaren att uppmärksamma ting som denne inte annars skulle se. Den intraindividuella kommunikationen kan vara bra att tillämpa om man till exempel är ensam i en situation där det inte finns någon att lösa problemet tillsammans med. Då kan det komma väl till pass med en inre dialog. Genom en sådan dialog håller man hjärnan fokuserad på det specifika problemet och håller lättare reda på information och informationsflödet.

14 Vår vardag fylls av olika kommunikationsformer. Eftersom det till viss del är en automatisk handling, så reflekterar vi inte över varför vi kommunicerar på olika sätt beroende på de miljöer vi befinner oss i. Det är inte enbart det verbala språket som varierar utan också hela vårt kroppsspråk, där allt ifrån kompletta beteendemönster till enstaka gester ingår. Att det inte vore att rekommendera tillämpning av samma sorts språk vid fikabordet som när vi larmar polisen om något brott, behöver väl knappast konstateras. Diskutera hur omvärlden reagerar om man tillämpar fel sorts språk i fel miljö. Försök att upptäcka vilken stor del av kommunikationen som uppfylls av språkvalet. Lycka till! Övning (2-3 personer):

15


Ladda ner ppt "ANPASSA SPRÅKET EFTER SITUATION Svenska Ht-12 Ändrar vi vårt sätt att kommunicera beroende på vilken miljö vi befinner oss i? Hur vårt sätt att kommunicera."

Liknande presentationer


Google-annonser