Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Den skogsfinska kulturens historia. Finland under äldre tid • Finland blev Sveriges östra del under mitten av 1200- talet. • Det svenska styret växte.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Den skogsfinska kulturens historia. Finland under äldre tid • Finland blev Sveriges östra del under mitten av 1200- talet. • Det svenska styret växte."— Presentationens avskrift:

1 Den skogsfinska kulturens historia

2 Finland under äldre tid • Finland blev Sveriges östra del under mitten av talet. • Det svenska styret växte under och 1500-talen. • Västra Finland hade en svenskspråkig jordbrukskultur. • Östra Finland hade en finskspråkig jakt- och svedjebrukskultur. Tavastehus anlades av Birger Jarl ca Bildcopyright: Wikipedia.

3 Den skogsfinska kulturen • Den östliga jakt- och svedjebrukskulturen var mycket ålderdomlig. • Den har gemensamma drag med folk i områden från Ryssland till Asien i det så kallade barrskogsbältet. Barrskogsbältet löper över norra halvklotet. Bildcopyright: Wikipedia.

4 Den skogsfinska kulturen • Skogsfinnarnas ursprung ligger i ett område i sydöstra Finland. • Från detta område utvandrade de som sedan skulle komma att kallas skogsfinnar eller svedjefinnar. Bildcopyright: Karta över Finland med 1638 års gränser och områden viktiga för den skogsfinska kolonisationen utmärkta samt nuvarande huvudstad Helsingfors. Maud Wedin

5 Orsaker till utvandringen • Det blev brist på odlingsmarker genom expansiv kolonisation i skogsfinnarnas områden. • Sverige låg i krig med Ryssland åren • Bondeupproret Klubbekriget åren gav oro. • Det fanns förmåner för nybyggare i Sverige. • Bönderna led av skattetryck och dagsverken, bl. a. under renoveringen av fästningen Olavinlinna. Fästningen Olavinlinna vid Nyslott. Bildcopyright: Museiverket, Helsingfors.

6 Den skogsfinska kulturens särdrag • Svedjebruk • Jordbruk och boskapsskötsel • Jakt och fiske • Byggnader utan skorsten • Storfamiljer, klaner • Naturbaserad folktro • Muntlig kultur

7 Svedjebruket • Svedjebruket innehåller flera moment: – Skogen fälls – Träden får ligga kvar och torka ett eller två år – Träden bränns – Svedjeråg sås i den varma askan • Det var främst granskog som svedjades men även blandskog. • Svedjebruket var mycket effektivt och gav ofta en hundrafaldig återbäring. Bildcopyright: Anna Forsberg. Svedjerågen växer sig manshög på svedjan.

8 Jordbruk och boskapsskötsel • Jordbruket blev inom några generationer den huvudsakliga försörjningen. • De använda svedjorna blev ofta mycket näringsrika beten och sedan åkrar. • Havre och korn var de vanligaste kornslagen. • Boskapsskötseln var viktig. Man höll bl.a kor, hästar och får. Bildcopyright: Lantmännen.

9 Jakt och fiske • Jakt och fiske var ett viktigt komplement till jordbruk och boskapshållning. • Man jagade fågel och småvilt. • Fiske utfördes med nät eller spö på skogstjärnar och mindre sjöar. Ekorren jagades med pilbåge för sin vackra päls. Bildcopyright: Ingemar Olofsson.

10 Byggnadsskick • Byggnadsskicket var till synes enkelt men mycket raffinerat. • Rökstugan var det permanenta och stora bostadshuset. • Rökbastun användes för bastubad. • Rian användes för att torka rågen eller andra kornslag där en ugn värmde upp huset. Rökstuga på Glomdalsmuseet, Elverum, Norge. Bildcopyright: Anna Forsberg.

11 Rökstugan • Rökstugan användes som bostad. • I rummet fanns den stora rökugnen som täckte ca ¼ av golvytan. • Rökugnen värmde upp rummet genom sin rök. • Rökugnen behövde eldas ca ett dygn för att bli helt varm men magasinerade då värmen under en lång tid. Bildcopyright: Det skogsfinska kulturarvet, Arne Östman.

12 Rian • Rian är en smal och hög byggnad med ett sinnrikt system för torkning av säd. • Rian värmdes upp med en enkel kallmurad ugn. • Röken steg upp genom den höga byggnaden och ut genom hål strax under takfoten. Bildcopyright: Det skogsfinska kulturarvet, Arne Östman.

13 Rökbastun • Rökbastun är en byggnad med ett rum och en kallmurad ugn. • Den användes mest till det viktiga bastubadet. • Byggnaden var den renaste på gården och användes också till förlossningar och att förvara familjens avlidna inför begravningen. Bildcopyright: Det skogsfinska kulturarvet, Arne Östman.

14 Familjelivet • Skogsfinnarna levde i något som påminner om ett klansystem. • Släktnamnen var viktiga. • Man behöll många finska seder och bruk långt fram i tiden. Bildcopyright: C. A. Gottlund, Dagbok över mina vandringar på Wermlands och Solörs finnskogar 1821.

15 Slöjd och tillverkning • Det är främst flätad näverslöjd som förknippas med skogsfinnarna men även svenskbygdens invånare använde näver. • Man slöjdade också träföremål. • Skogsfinnarna använde lin och ull till tyg, garner för stickning samt vävda band. • Bilden föreställer ett så kallat vinkelböjt spånadsfäste för spinnande av lin från Ockelbo socken. Det förvaras i Länsmuseet Gävleborgs samling. Bildcopyright: Maud Wedin.

16 Språket • Skogsfinnarna var helt finsktalande. • Det tog i vissa områden lång tid innan de lärde sig svenska. • De kunde därför inte delta i de svenska gudstjänsterna. • Kulturen var muntlig och har därför inga egna förstahandskällor. Biskop Michael Agricola grundade det finska skriftspråket. Bildcopyright: Åbo Universitet, Agricola2007- projektet.

17 Kulturförmedling och folktro • Skogsfinnarna hade en naturreligion som påminner om de föreställningar som finns bland andra finsk-ugriska, ryska och asiatiska folkslag. • Man ville hålla sig väl med alla naturväsen och offrade därför till bland andra skogs- och sjöråen. • Vardagen präglades också ofta av besvärjelser och ritualer som skulle skydda mot onda makter. • Finnarna ansågs trollkunniga av den svenska befolkningen. Kajsa Vilhuinen från Östmark i Norra Värmland var kunnig om den finska folktron. Bildcopyright: Torsby Finnkulturcentrum, Torsby.

18 Kulturförmedling och folktro • Vid jakt och fiske offrades bytesdjurets ben efter måltiden tillbaka till naturen. • Jägaren svor eder till skogens gud Tapio eller skogväsendet Köyry. • Boskapen skyddades av besvärjelser när de var ute på sommarbete. • Ofta märktes föremål och hus med tjärade eller inristade kors och figurer. Bildcopyright: Seppo Remes

19 Björnjakt • Björnen var ett respekterat rovdjur som jagades och togs om hand under en ”björnfest”: – Björnens päls och huvud togs tillvara. Köttet fick endast kokas. – En man sjöng en runosång om björnen. Björnens ben offrades tillbaka till naturen och fick inte skadas, då kunde björnen inte återuppstå i andevärlden. – Björnskallen hängdes upp högt i en rak fura där den vördades tills den vittrade bort. • Liknande ceremonier finns bland hela barrskogsbältets kulturer.

20 Flytten till Sverige • Det var hertig Karl, sedermera Karl IX, som uppmuntrade kolonisationen från öster. • Invandringen skedde under perioden • Ankomsthamnar var bl.a: – Gävle – Stockholm Bildcopyright: Karlskoga kommun.

21 Flytten till Sverige och Norge •Den skogsfinska kolonisationen omfattade i stort sett hela mellersta barrskogsbältet i Skandinavien. •I Sverige bildades finnskogsområden från Tiveden i söder till södra Lappmarken i norr, från Gästrikland i öster till Värmland i väster. •I Norge återfanns finnskogsområdena mellan Eidskog i söder och Trysil i norr samt sträckte sig från Solørområdet i öster till spridda bosättningar i väster ända mot Telemark. •Den primära kolonisationsfasen pågick under en relativt kort period från talet fram till 1600-talets mitt, men nya finnbosättningar togs upp av skogsfinnarnas barn och barnbarn ytterligare ett knappt århundrade. Källa: Maud Wedin och Tove Johansson 2004

22 Livet i Sverige • En utskickad familjemedlem utförde först en rekognoscering efter skogsområden. • När skogsfinnarna anlände fick de ett nedsättningsbrev som gav dem tillstånd att bosätta sig här. • Socknens tolvmän måste godkänna nybygget. • Många finngårdar låg först nära vattendrag, men flyttades senare upp i mer höglänt terräng.

23 Livet i Sverige • Rätten att jaga begränsas under 1700-talet. • Svedjebruk beläggs med restriktioner allmänt Skogen ska istället användas till kolproduktion till järnbruken. • Finnarna assimileras snabbt: – Släktnamn försvinner – Språket försvinner – Ingiften med svenska familjer

24 Skogsfinska ortnamn •Akkalamb (Akkalampi, Käringtjärn) •Itamack (Itämäki, Österåsen) •Pekkala (Pekkas gård) •Ritaso (Riitasuo, Trätmyren) •Heikki Hiroisenlambi (efter förste bosättaren) • Ortnamnen är på skogsfinnarnas dialekt, savolaxfinska. • Ortnamnen gavs åt mindre platser i naturen - mindre sjöar, små kullar eller myrar. De största hade oftast redan svenska namn. • Exempel på några av de ca 2700 finska ortnamnen norr om Dalälven.

25 Bevarade byggnader • Det finns många skogsfinska byggnader i landet: – 48 rökstugor – 76 rior – 172 bastur – 10 kombinerade byggnader • Nya byggnader upptäcks med jämna mellanrum. • I Gästrikland finns även den särskilda gästrikerian med avskilt ugnsrum. Den användes även av den svenska befolkningen.

26 Rökstuga i Rikkenberg, Värmland. Bevarade byggnader - Rökstugor

27 Bastu i Skråckarberget, Värmland. Bevarade byggnader - Rökbastur

28 Ria i Bingsjö, Dalarna Bevarade byggnader - Rior

29 Dokumentation och forskning • Många personer har intresserat sig för skogsfinnarna under seklerna. Här är några: – Johannes Henriksson Schaefer, präst i Gävle, ordnade gudstjänster på finska under 1690-talet. – Carl Axel Gottlund skrev detaljerade dagböcker under sina resor i finnbygderna 1817 och – Ingvar Jonsson har i nutid forskat mycket på Norrlands finnbygder. – Richard Gothe och Richard Broberg forskade och skrev ett antal böcker under 1900-talet. – Maud Wedin och Gabriel Bladh har 2007 och 1995 doktorerat på ämnen om finnskogen. Bildcopyright: Kungliga biblioteket, Stockholm; Museiverket, Helsingfors.

30 Dagens intresse • Idag är intresset för den skogsfinska kulturen väletablerat. • Det finns flera föreningar och museer i Sverige och Norge: – Finnsam, en paraplyorganisation för föreningar och privatpersoner i Skandinavien – Solør-Värmland Finnkulturförening – Gävle-Dala Finnkultur – Finnskogsmuseet i Skräddrabo, Alfta – Släktforskarföreningar i Norge och Sverige – Torsby Finnkulturcentrum, Torsby, Värmland, Sverige – Norsk skogsfinsk museum i Svullrya på Grue Finnskog, Hedmark, Norge Bildcopyright: Anna Forsberg.

31 Bildspelet ”Den skogsfinska kulturens historia” är producerat av Länsmuseet Gävleborg i samarbete med projektet Finnskogarna.com. Text och layout: Anna Forsberg Läs mer om våra verksamheter på våra hemsida: I de fall Länsmuseet Gävleborg eller Finnskogarna.com inte har bildrättigheter till illustrationerna anges upphovsrättsinnehavarens namn. © Länsmuseet Gävleborg, Finnskogarna.com 2010.


Ladda ner ppt "Den skogsfinska kulturens historia. Finland under äldre tid • Finland blev Sveriges östra del under mitten av 1200- talet. • Det svenska styret växte."

Liknande presentationer


Google-annonser