Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Så här funkar mötet - Kort om sammanträdesteknik.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Så här funkar mötet - Kort om sammanträdesteknik."— Presentationens avskrift:

1

2 Så här funkar mötet - Kort om sammanträdesteknik

3 Föredragningslista •Ett antal dagar (oftast 14 dagar) innan mötet skickas en preliminär kallelse ut. Bäst är om denna även innehåller en preliminär föredragningslista. •Om någon vill lägga till en punkt på föredragningslistan, t ex en motion, se stadgarna för hur snabbt detta måste göras.

4 Vad händer på mötet? •Mötet öppnas av utsedd person •Mötet börjar alltid med preliminärerna (saker som ska gås igenom på varje möte, står i sammanträdesordningen), t ex justering av röstlängd, val av sekreterare, val av mötesordförande, godkännande av föredragningslistan.

5 Röstlängd •Röstlängden justeras i början av varje möte för att se hur många röstberättigade som är närvarande. •Röstlängden kan justeras kontinuerligt under mötet av en utsedd person, alternativt att de bara räknas när mötet/mötesordföranden anser att det är för många personer som kommit eller gått.

6 Adjungering – vem får prata? •I era stadgar skall det stå vem som har närvarande, yttrande respektive rösträtt på mötet •Om någon inte har denna rätt så måste man bli adjungerad •Vid Chalmers Studentkår innebär en adjungering att man får närvaro- och yttranderätt, aldrig rösträtt.

7 Jag vill tala! •Begärandet av ordet sker normalt genom handuppräckning. •Mötesordföranden ger ordet till den som står näst på tur! •Om det blir rörigt på mötena kan en talarlista föras

8 Ordningsfråga – vad är det? •En ordningsfråga kan vara i stort sett vad som helst. En ordningsfråga avbryter den pågående debatten och har en egen talarlista. För att ta upp en ordningsfråga säger man ”ordningsfråga” mellan två talare. •Exempel på saker som kan tas upp under ordningsfråga är: –Sakupplysning –Fråga om ajournering –Streck i debatten –Bordläggning

9 Sakupplysning •Om det i en diskussion uppkommer en fråga om en viss detalj eller om någon har ett sakfel i sin argumentation kan vem som helst ge en sakupplysning. När denna får ordet har han/hon rätt att berätta de korrekta fakta som han/hon vet i frågan och därefter går diskussionen vidare enligt den vanliga ordningen.

10 Ajournering •Ajournering betyder rast •En ledamot kan när som helst väcka ordningsfråga om ajournering •Mötesordföranden kan när som helst besluta om ajournering

11 Streck i debatten •Om någon tycker att det är rundgång i diskussionen kan streck i debatten begäras. Om det efter omröstning bifalls får de som önskar sätta upp sig på talarlistan. När de talare som står på listan är färdiga så går man till beslut.

12 Bordläggning •Man kan bordlägga en fråga till ett senare tillfälle (vanligast nästkommande möte). Detta gör man genom att yrka på bordläggning.

13 Apostrofering och replik •Om du talar och vill rikta en fråga till någon, kan du apostrofera den personen genom att säga dennes namn i anslutning till ditt yttrande •Denne person kan då begära replik, genom att säga ”Replik!” och får då kort svara på ditt yttrande. •Genom att göra samma sak igen, kan den förste talaren få möjlighet att begära kontrareplik. Kontra-kontrarepliker brukar inte tillåtas

14 Yrkanden •På mötet har du möjlighet att skriva och lämna in yrkanden •Det finns två sorters yrkanden: –Tilläggsyrkanden •Du vill lägga till en att-sats till de som redan ligger –Ändringsyrkanden •Du vill ändra på någon av de att-satser som redan ligger

15 Omröstning •Omröstning sker med acklamation. Man säger ”JA” högt och tydligt, man svarar aldrig ”NEJ” utan svarar i sådana fall ja på motsatsen. •Om man tycker det var oklart vilka röster som vann kan man säga ”votering”, innan klubban faller till bordet, då sker omröstning med handuppräckning utan räkning. •Tycker man fortfarande det är oklart kan man begära rösträkning. Då sker omröstning med handuppräckning och räkning av antalet. •Begäres röstprotokoll skall detta ske med namnupprop och anteckning i protokollet. •Begärs sluten omröstning hålls omröstning om detta. Stadgan anger normalt vad som krävs för att en sluten votering skall ske

16 Protokollsanmärkning och reservation •Protokollen är normalt sett beslutsprotokoll, alltså finns inget av diskussionen med där. Man kan göra en protokollsanmärkning om man tycker att något behöver klargöras angående ett beslut. Detta gör man genom att anmäla protokollsanmärkning i direkt anslutning till frågan. Anmärkningen skall vara normalt sätt lämnas in skriftligen inom 24 timmar. •Om man absolut inte kan stå för ett beslut och känner starkt emot det kan man reservera sig mot beslutet. Detta gör man genom att säga reservation i direkt anslutning till beslutet. Själva reservationstexten skall vara normalt sätt lämnas in skriftligen inom 24 timmar

17 Att skriva en motion/proposition - tips och trix! •Tänk efter före! Arbetsbörda, ekonomi osv. •Prata med berörda personer. Det är antagligen de som kommer skriva yttrandet på din motion eller de som kommer rösta om den på mötet, och det underlättar ju om de är ”sålda” på idén innan. •Samarbeta över gränserna, då ökar dina chanser att få igenom det du vill! •Kontrollera om det du vill få igenom redan finns i verksamhetsplan eller liknande. Det hjälper inte att begära att någon skall göra en sak flera gånger.

18 Vad en motion/proposition ska innehålla? •Motionen/propositionen bör innehålla en bakgrund som motiverar vad det är du vill göra. •Motionen/propositionen ska innehålla minst 1 att-sats, som säger vad det är du vill få utfört. Tänk på att det är lättare att fatta beslut och få igenom det man vill, om man bryter ner en lång, komplicerad att-sats till flera. •För att underlätta uppföljningen av besluten som fattas bör en motion/proposition även innehålla: –Vem skall verkställa beslutet? –När skall det senast vara utfört? –Hur skall det kontrolleras?

19 Exempel Motion: Angående inköpandet av getter för betning av gräs. Vårt fina kårhus kommer fullt utrustat med en massa trevliga funktioner så som bastu, pool pub etc. Det är dessutom utrustat med gräs på taket. Mig synes det som om något missats i tankeverksamhet. Det är ju störtomöjligt att få upp en gräsklippare till taket. Vi, teknologer som vi är, måste finna en lösning på detta logistiska och tekniska problem. Min lösning är således att köpa in getter, med fördel berggetter, för att beta av gräset under de perioder detta anses nödvändigt. Med anledning av ovanstående yrkar undertecknad: (A) attHusansvarig, innan november månads utgång, införskaffar två getter,för betning av kårtaksgräsmatta. (B) attNödvändiga medel för tas från Husenhetens projekt ”Finare kårhus”

20 •KS yrkar på avslag •Kalle yrkar: (C) att Husansvarig istället för getter köper in en lyftkran för att kunna lyfta upp den vanliga gräsklipparen på taket.

21 Propositionsordning •I det här fallet har vi 2 att-satser (A och B), KS yrkande på avslag, och ett yrkande (C)

22 1212 Motion om getter Yrkande A VinnarenAvslag Yrkande C Motion om getter Yrkande BAvslag I det här fallet kan man anse att B- satsen är ett tilläggsyrkande och faller om inte A/C går igenom – då finns det ju inget att finansiera. Dvs denna omröstning behöver inte göras.

23


Ladda ner ppt "Så här funkar mötet - Kort om sammanträdesteknik."

Liknande presentationer


Google-annonser