”LIKA VILLKOR” INFÖR ALMEDALEN. Bakgrund  Från och med 1 juli 2009 förändrades möjligheterna för fristående aktörer, utifrån riksdagens beslut i propositionen.

En presentation över ämnet: "”LIKA VILLKOR” INFÖR ALMEDALEN. Bakgrund  Från och med 1 juli 2009 förändrades möjligheterna för fristående aktörer, utifrån riksdagens beslut i propositionen."— Presentationens avskrift:

1 ”LIKA VILLKOR” INFÖR ALMEDALEN

2 Bakgrund  Från och med 1 juli 2009 förändrades möjligheterna för fristående aktörer, utifrån riksdagens beslut i propositionen 2008/09:171 ”Offentliga bidrag på lika villkor”.  Den nya lagstiftningen har nu tillämpats och prövats under drygt 3 år.  Vår samlade erfarenhet är att det faktiska utfallet av tolkningen och tillämpningen av lagstiftningen ännu inte uppfyllt det uttalade syftet  I förarbetena till den nya lagstiftningen är det dock tydligt att Regeringen vill skapa goda förutsättningar för att starta och driva enskild verksamhet. ”Förändringarna syftar till att stärka principen om likvärdiga & rättvisa villkor för alla skolor oavsett huvudman”

3 Frågan om lika villkor är i diskussioner med politiker och tjänstemän ofta starkt sammankopplad med:  Vinstfrågan  Kvalitetfrågan Är vi duktiga på att påvisa att vi levererar kvalitet och hur vi disponerar våra överskott blir vanligen likavillkorsdiskussionen enklare

4 Elever, andel i gymnasieskolan Fördelning av totalt 350 000 elever läsåret 2012/13 Källa: Skolverket (2013)

5 Elever, andel i grundskolan Fördelning av totalt 900 000 elever läsåret 2012/13 Källa: Skolverket (2013)

6 Associationsform, skolor Andel av samtliga grund- och gymnasieskolor i olika driftsformer. Källa: Skolinspektionen (2012) * Kommanditbolag, Handelsbolag, Trossamfund och Enskild firma

7 Elever per företag I de tio största skolföretagen går 45 procent av eleverna (2010). Källa: Dagens Samhälle (nr 5 2012) *Skolor med fler än en skola, men inte bland de 10 största

8 Inriktningar på skolor Fördelning av officiella inriktningar på 1230 fristående grund- och gymnasieskolor läsåret 2010/11 Källa: Skolverket (2012) * Rymmer skolor profilerade med ex pedagogik (Montessori, Freinet mm), ämne (Idrott, Musik mm) och språk (Engelska, Finska mm)

9 Rörelsemarginal 2011 Källa: Friskolornas riksförbund (2012), SCB (2012) * Skolor som drivs som aktiebolag **Preliminära siffror från SCB 2011-12-06

10 Fortfarande föreligger inte lika villkor!!  Kostnaden för den svenska grundskolan var 2010 ca 71,0 miljarder kronor varav 7,8 miljarder kronor eller ca 11,0 % avser fristående skolor.  Totalt gick det läsåret 10/11 888 478 elever i grundskolan varav 105 136 eller 11,8 % gick i fristående skolor.  Detta innebär att kostnaden för en elev i en kommunal skola är ca 80 700 kr vilket skall jämföras med en ersättning till fristående skolor på ca 74 600 kr.  Detta innebär också att de fristående skolorna är underkompenserade med ca 8 %. källa: Kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2010, utgiven av skolverket 2011-09-15 med dnr 71-2011:14 sid 9-13.

11 Mycket stor variation i ersättningsbeloppen Grundskola Källa: SCB • Förutsättningarna att driva för- och grundskola varierar kraftigt mellan olika kommuner • I vissa kommuner och årskurser skiljer över 100 % mellan lägst och högst ersättning Åk7-Åk9Åk4-Åk6Åk1-Åk3Fk Max Min Medel Tkr per år

12 Problemområden  Transparens  Resurstillskott/underskott  Administrationsschablonen  Lokalersättning  Moms  Särskilt stöd

13 Problemområde 1: ”Transparens”  Skollagen ger vissa direktiv kring hur skolpeng skall beräknas och i vilka kategorier som kommunens kostnader skall redovisas.  De prövningar som gjorts i förvaltningsrätt av fristående aktörers överklagan visar dock att bevisbördan i stor utsträckning läggs på de fristående aktörerna när det gäller att påvisa felaktigheter i beräkningar.  Ofta har inte kommunerna velat/kunnat visa för de fristående aktörerna hur beräkningarna är utförda. Pitch: Krav på transparens och enhetliga beräkningar för skolpeng bör införas för att säkra likvärdiga villkor och förbygga domstolsprövningar.

14 Problemområde 2 : ”Resurstillskott och avvikelse från budget”  Nuvarande lagstiftning utgår från kommunernas budgeterade kostnader.  Oenighet råder, trots att lagstiftning finns, om hur underskott ska hanteras.  Vid efterkalkyl har konstaterats att budget inte alltid hålls av kommunernas skolor och att den kommunala skolan i dessa fall får högre anslag vilket ej är konkurrensneutralt.  Utav 22 granskade kommuner var det 9 av kommunerna som avskrev underskotten, 11 kommuner som överförde resultat mellan åren och 2 kommuner som kompenserade de fristående skolorna för underskotten i den kommunala verksamheten. Vissa kommuner hävdar att man ”rullar” underskott men i praktiken blir dessa ofta avskrivna efter några år Pitch: Kommunerna ska kompensera fristående skolor vid underskott för att lika villkor ska uppnås.

15 Problemområde 2 : ”Resurstillskott och avvikelse från budget” forts Argumentation Det motargument man ofta får är att fristående skolor överkompenseras vid överskott i kommunal verksamhet, vilket kommunerna inte har rätt att återkräva. Detta kan bemötas genom att säga att vi anser att kommunerna ska kunna ackumulera/spara överskott och använda vid senare underskott. Kommunen bör inte bli kompensationsskyldig vid underskott om man täcker ett underskott med tidigare upparbetade överskott. Dock bör man inte kunna rulla underskott framåt utan att ha överskott att ta av.

16 Problemområde 3 : ”Administration”  Reglerna i skollagen, att de fristående skolornas administrativa kostnader ska ersättas med en administrationsschablon på 3 procent istället för skolan faktiska budgeterade kostnader, har lett till en stor sänkning av bidragen.  Orsaken till att en schablon valdes i lagändringen, var att det skulle vara svårt för kommunerna att räkna fram de faktiska administrationskostnaderna.  AcadeMedias och PWC:s granskningar visar att den faktiska administrationskostnaden ligger mellan 6-9 % av grundbeloppet. Pitch: Det har visat sig vara relativt enkelt att beräkna de faktiska administrationskostnaderna vilket visar att ersättning för faktiska administrationskostnader skulle vara enkelt att införa. Detta skulle även sätta press på kommunens effektivisering.

17 Problemområde 4: ”Lokaler”  Ersättningen för lokalkostnader baseras på kommunens genomsnittliga hyresnivå vilken inte överensstämmer med kostnaden för nya lokaler då många kommunala verksamheter betalar inte marknadsmässig hyra.  Detta omöjliggör möjligheten till att bygga nya skolor då nybyggnation i nuläget är väsentligt dyrare än genomsnittshyran..  I praktiken hindrar lagstiftningen ofta fristående aktörer att starta ny verksamhet på samma konkurrensvillkor som de kommunala aktörerna.  Kommunen äger i många fall egna fastigheter, antingen själva eller genom ett bolag, vilket gör att genomsnittliga kostnaden inte speglar den verkliga kostnaden marknadshyran Pitch: Ersättningen bör motsvara en marknadsmässig hyra

18 Problemområde 5: ”Moms”  De fristående aktörerna har inte rätt att göra avdrag för momskostnader vilket innebär högre kostnader för bland annat hyra och inköp av material.  En schablon på 6 % har införts för att täcka dessa kostnader. Ernst & Young´s rapport visar att den faktiska momskostnaden är högre än 6 %.  En utredning är genomförd av statskontoret gällande storleken på momsersättningen och utredningen anser att ersättningen borde sänkas med 1-2 procentenheter. Pitch: Lika villkor uppstår först fullt ut om friskolor blir momspliktiga vilket är möjligt.

19 Problemområde 6: ”Särskilt stöd”  Praxis har efter en dom i högsta förvaltningsdomstolen blivit mycket restriktiv gällande tilläggsbelopp.  Kommunerna medger i regel inte tilläggsbelopp utan menar att detta stöd ska kunna ges inom ramen för grundbeloppet.  Denna dom innebär att elever som är i behov av särskilt stöd ej kan få detta. Pitch: Att lagstiftning eller praxis ändras så att barn/elever som är i behov av särskilt stöd kan få detta för att kunna uppnå målen.

20 Projekt med Friskolornas riksförbund

21 PWC:s syn på problemområdena efter ett antal genomförda kommungranskningar  Administration  Kommunens administrationskostnad överstiger ofta 3 %  Oklarheter till vilken kostnadspost vissa kostnader ska hänföras då dessa med självklarhet inte ingår i någon av dem. Viktigt att analysera kommunernas administrationskostnader och gemensamma kostnader för att säkerställa att kostnaderna har klassificerats på ett korrekt sätt.  Lokaler  Kommunens kostnad för lokaler understiger i de flesta fall marknadshyrorna  Kommunerna har lättare att ta sig ur hyreskontrakt än fristående skolor

22 PWC:s syn på problemområdena forts.  Efterkalkyler, resurstillskott  Olikheter kring huruvida efterkalkyler upprättas och ligger till grund för korrigering av skolpengen.  Oklar lagstiftning - Kommunerna hanterar oftast inte underskott i verksamheten som resurstillskott.  Viktigt att följa upp bokslutet för kommunens egen verksamhet för att kontrollera överensstämmelse med budget.

23 PWC:s syn på problemområdena forts.  Transparens  Kompetens, samarbetsvilja och bemötande hos kommunerna varierar stort  Transparens kan starkt ifrågasättas hos vissa kommuner  Stor fördel om en muntlig dialog kan upprätthållas