Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Www.gu.se Betygsättning i svensk högre utbildning – ett hinder för mobilitet? Mats Edvardsson Göteborgs universitet Verkställande ledamot i SUHF:s expertgrupp.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Www.gu.se Betygsättning i svensk högre utbildning – ett hinder för mobilitet? Mats Edvardsson Göteborgs universitet Verkställande ledamot i SUHF:s expertgrupp."— Presentationens avskrift:

1 Betygsättning i svensk högre utbildning – ett hinder för mobilitet? Mats Edvardsson Göteborgs universitet Verkställande ledamot i SUHF:s expertgrupp för studieadministrativa frågor Ledamot i Forum för internationalisering Studentavdelningen | Mats Edvardsson

2 Betygsättning i svensk högre utbildning – ett hinder för mobilitet? Först och främst – denna föreläsning handlar INTE om hur vi sätter betyg i högre utbildning i Sverige eller vilka bedömningsgrunder som används …. Utan om att betyg spelar roll för studenternas möjligheter att vara mobila särskilt i ett internationellt perspektiv då betygens roll och funktioner ser olika ut i olika länders utbildningssystem. De svenska betygssystemen är problematiska i ett mobilitetsperspektiv då antalet betygssteg är få (för få) och där praxis vid meritöverföring är mer transparent (vilket kanske inte är ett problem). Sverige intar en särställning i flera olika avseenden – vilka avseenden det gäller är vad jag ska prata om! Studentavdelningen | Mats Edvardsson

3 Betygsättning i svensk högre utbildning – ett hinder för mobilitet? Vilka är problemen – vilka hinder finns? Svenska studenter missgynnas när de söker arbete utomlands och de missgynnas också när de säker fortsatta studier – ex vis masterutbildning med en svensk kandidatexamen. Utländska studenter missgynnas primärt vid tillgodoräknande av utbildning vid svenskt lärosäte inom ex vis utbytesprogram i relation till hemmauniversitetets utbildningsstruktur. Betygen inom svensk högre utbildning är (för) få – betygsskalan i de olika betygssystemen ej finfördelad – och det är svårt att urskilja prestationsskillnader. En annan sak är att betyg i Sverige sätts på kurs och inte på examen Studentavdelningen | Mats Edvardsson

4 Betygsättning i svensk högre utbildning – ett hinder för mobilitet? Betygssystem i svensk högre utbildning Studentavdelningen | Mats Edvardsson

5 Betygsättning i svensk högre utbildning – ett hinder för mobilitet? När vi höll på att få ECTS-betyg (2005) 2007:års reform (ny examensstruktur) Grundförslag: ECTS-betyg alternativt på begäran Det blev inte så av flera anledningar: divergerande syn inom sektorn, ECTS-systemet var ett relativt betygssystem (vissa ville göra det målrelaterat), pedagogiska invändningar, jämförelser ändå inte möjliga, ökade kostnader inte minst kring betygsättning och omställning av dataystem (LADOK), betygssystem var inte en del i Bolognaprocessen m m Det blev inget av detta! Studentavdelningen | Mats Edvardsson

6 Betygsättning i svensk högre utbildning – ett hinder för mobilitet? Betygssystemet ECTS finns kvar men är inte EU-kommissionens huvudrekommendation. ECTS – relativt betygssystem med distribution över betygsstegen med 10%, 25%, 30%, 25% och 10% samt en eller två omdömen vid underkänt. Huvudrekommendation sedan 2009: redovisa det faktiska betygsutfallet! European Grading Table (EGT) EU-kommissionen har, vid sidan om BFUG-organisationen (Bologna Follow Up Group(-s), satt samman en grupp som ser över rekommendationen i denna del – klart Studentavdelningen | Mats Edvardsson

7 Betygsättning i svensk högre utbildning – ett hinder för mobilitet? European Grading Table (EGT) Huvudprincip: använd de betygssystem som finns och tillämpa dessa, men redovisa hur betygen sätts, på vad de sätts och hur betygsutfallen ser ut. SUHF rekommenderar sina medlemslärosäten att fr o m vårterminen 2011: -Redovisa betygsutfall på kurser äldre än två år i transcript of record – systemstöd i LADOK finns! -Ev behöver denna information föras in i Diploma Supplement (alt som en bilaga till DS). Motsvarande hantering i Norge Studentavdelningen | Mats Edvardsson

8 Betygsättning i svensk högre utbildning – ett hinder för mobilitet? Hur utveckla EGT och praxis? EU-finansierat projekt under perioden 2012 – 2015 – Göteborgs universitet är konsortiemedlem. EGRACONS - European GRading CONversion System – Practical Approach to Improving ECTS Implementation in Europe Syftet är bl a att undersöka praxis och utveckla en databas och webbplats med information – öka kunskapen om hur betyg sätts, vilka system som används och hur de används! Studentavdelningen | Mats Edvardsson

9 Betygsättning i svensk högre utbildning – ett hinder för mobilitet? Slutsats från projektet hittills: Betyg sätts på olika sätt, enligt olika system och med olika skalor samt på olika enheter …. - Målrelaterade kontra relativa betygssystem? -Användning – urval, behörighet, arbetsmarknad? -Betygsskalor – hur många, vilka utbildningar? -Praxis – överprövning, överskrivning? -Vilka enheter betygssätts – kurser, program, fakultetsområden, examen, lärosäten? -Vem sätter betyg – lärare, examinator, administratör? Den övergripande målsättningen – öka informationen och underlätta mobiliteten! Studentavdelningen | Mats Edvardsson

10 Betygsättning i svensk högre utbildning – ett hinder för mobilitet? Fortsatt diskussion -Problembilden – hur stort är problemet? (det ökar, helt klart) -Vill verksamheten ha betygssystem med fler betygssteg/betygsskalor? -Kan vi ha parallella system? (betygssättning i flera steg, ”överskrivning” som metod) -Kostnadsaspekten – betygsättning innebär arbete och kostnader liksom också utveckling av systemstöd – flera lärosäten måste samarbeta! Studentavdelningen | Mats Edvardsson


Ladda ner ppt "Www.gu.se Betygsättning i svensk högre utbildning – ett hinder för mobilitet? Mats Edvardsson Göteborgs universitet Verkställande ledamot i SUHF:s expertgrupp."

Liknande presentationer


Google-annonser