Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Jeans i textilslöjden Idag är jeansen mode överallt i världen. De är bekväma, de passar både för arbete och fritid, för båda könen, alla åldrar och alla.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Jeans i textilslöjden Idag är jeansen mode överallt i världen. De är bekväma, de passar både för arbete och fritid, för båda könen, alla åldrar och alla."— Presentationens avskrift:

1 Jeans i textilslöjden Idag är jeansen mode överallt i världen. De är bekväma, de passar både för arbete och fritid, för båda könen, alla åldrar och alla samhällsklasser. Jeansen är ett plagg för hela folket. För en del människor är jeansen till och med en livsstil. På dessa sidor kommer du att få bekanta dig med jeansens historia och annan information om jeans samt få idéer på hur du kan förnya dina jeans eller tillverka nya jeansprodukter. Jeansens historia Jeansens historia Ord som har med jeans att göra Ord som har med jeans att göra Jeans under olika årtionden Jeans under olika årtionden Hållbar utveckling Hållbar utveckling Olika textila tekniker som kan kombineras med jeans Olika textila tekniker som kan kombineras med jeans Projekt/utvärdering Idéer Om författaren Om författaren

2 Jeansens historia Jacob Davis Jacob Davis var mannen som uppfann jeansen. Han hade hört klagomål från guldgrävarna om att deras byxor inte var tillräckligt hållbara. Davis prövade att tillverka ett par byxor av segelduk som var ett slitstarkt tyg. För att förstärka fickorna använde Davis nitar. Dessa byxor blev snart mycket populära bland gruvarbetarna. Jacob Davis Levi StraussLevi Strauss var den första stora tillverkaren av jeans. Han påbörjade jeanstillverkningen år 1873 och dessa byxor var avsedda som arbetsbyxor, främst åt guldgrävarna. Levi Strauss Från att ha varit en arbetsbyxa blev jeansen senare fritidsbyxor. Jeansen spred sig genom att stadsborna firade semester på rancher (lantgårdar på landet) där jeansen var en del av utrustningen. I västernfilmerna kunde man se cowboyer bära jeans, vilket ökade jeansens popularitet. arbetsbyxa blev jeansen senare fritidsbyxorarbetsbyxa blev jeansen senare fritidsbyxor På 1950-talet fann ungdomarna jeansbyxan och tog den med i sin klädsel. Jeansen blev kända bland ungdomarna genom film- och musikstjärnorna, bl.a. James Dean, Marlon Brando och Elvis Presley. fann ungdomarna jeansbyxanfann ungdomarna jeansbyxan Tillbaka till första sidan Tillbaka till första sidan

3 Levi Strauss Familjen Strauss var judar och bodde i Buttheim, Bayern, i Tyskland. År 1829 föddes sonen Loeb (på svenska skrivs och uttalas namnet Löb). Familjens situation ändrades när Fadern Hirsch dog år Ett år efter detta sålde modern Rebecka familjens tillhörigheter och köpte resebiljetter för sig och sina yngsta barn till New York. De två äldre sönerna hade redan en tid bott och arbetat som affärsmän i New York. I möjligheternas förlovade land i väster arbetade den unge Löb snabbt upp sig och ändrade sitt förnamn till Levi. Han arbetade en tid med sina bröder inom textilbranschen i New York. När guldrushen gick som hetast på västkusten beslöt sig Levi för att resa från östkusten till San Fransisco år Där grundade han ett företag som sålde de äldre brödernas varor till guldgrävarna, allt från kläder till tandborstar. När Levi kom till San Fransisco hade han med sig ett grovt bomullstyg som han tänkt sälja åt gruvarbetarna till vagnöverdrag, men tyget var för svagt för detta syfte och ingen ville köpa det. Levi sålde då tyget till en skräddare som han kände, Jacob Davis. Tillbaka till föregående sida Tillbaka till föregående sida Tillbaka till första sidan Tillbaka till första sidan

4 Jacob Davis Jacob Davis var en skräddare från staden Riga i Lettland. Davis kom till San Fransisco 1856 och han försörjde sig med att bl.a. sy hästtäcken. Davis fick höra klagomål av guldgrävarna över att byxorna inte var tillräckligt hållbara, i synnerhet fickorna var inte starka nog. Davis fick idén att försöka använda segelduk till byxorna – ett material som han tidigare använt till de hästtäcken han tillverkat. Han valde tråden med omsorg för att sömmarna skulle vara hållbara. För att få fickorna att hålla prövade Davis med att förstärka ficköppningarna med nitar, precis som han hade gjort när han fäste remmarna på de hästtäcken han sytt. Experimentet med de nya byxorna av segelduk blev en fullträff och snart hade Davis fått beställningar från både kända och okända, ja flera än han själv kunde klara av att tillverka. Uppmuntrad av framgången beslöt han sig för att söka patent på sin uppfinning, men också höja kapaciteten på tillverkningen skrev Davis ett brev till Levi Strauss, som han tidigare gjort affärer med, och berättade om de nitförstärkta byxorna han hade kommit på. Davis berättade att han ville söka pantent på sin uppfinning, men att han inte hade tillräckligt med pengar för detta. Han bad om hjälp med betalningen och sade att de två tillsammans kunde påbörja tillverkning av dessa nitförstärkta byxor och tjäna stora pengar på detta. Strauss tog emot erbjudandet och tillsammans sökte Davis och Strauss patent på nitbyxorna. Som man kan se på märket bak på Levi´s byxor står det att byxorna patenterats den 20 maj Strauss startade tillverkningen av arbetskläder samma år och detta blev ett stort genombrott. Nitbyxornas popularitet bland västkustens gruvarbetare blev stor, för att byxorna var hållbara, bekväma och billiga. Tillbaka till föregående sida Tillbaka till föregående sida Tillbaka till första sidan Tillbaka till första sidan

5 Från arbetsbyxa till fritidsbyxa Det var egentligen depressionen på 30-talet som gjorde att jeansen erövrade också östkusten. Eftersom inte heller de rikaste stadsborna österifrån hade råd att resa till Europa på semester, nöjde de sig med semester på rancherna på landet i Västern. På de så kallade dude-rancherna kunde man utöva olika slags aktiviteter, bl.a. ridning. Naturligtvis skulle man ha utrustning som hörde till, bl.a. jeans. Och med dudes som förmedlare började detta västernplagg att finna vägen österut. Stadsborna hämtade med sig jeansen hem. Arbetsbyxorna hade blivit fritidsbyxor. På 1930-talet blev jeansen kända även genom att de kom med i filmindustrin. Man kunde se äkta cowboys i äkta Levi’s jeans, som stod för självständighet och individualism. Jeansen anknöts inte längre till arbetarna utan mera till cowboyerna. Tillbaka till föregående sida Tillbaka till föregående sida Tillbaka till första sidan Tillbaka till första sidan

6 Jeansen blir ett ungdomsplagg På 1950-talet uppstod ett nytt fenomen i västvärlden – ungdomsmodet. Ungdomsmodets framtåg berodde delvis på att ungdomarna började arbeta, på grund av bristen på arbetskraft efter andra världskriget. De unga männen tjänade ihop sina egna pengar som de kunde använda för sina egna behov. På 50-talet blev jeansen symbol för de rebelliska ungdomarna. Vissa skolor förbjöd jeansen eftersom de stred mot deras normer för klädsel samt stod för rebellism. Film- och musikvärldens idoler var bl.a. James Dean, Marlon Brando och Elvis Presley och de bar förstås jeans. Jeansen blev en del av amerikansk kultur. Tillbaka till föregående sida Tillbaka till föregående sida Tillbaka till första sidan Tillbaka till första sidan

7 Ord som har med jeans att göra Denim DenimDenim Varför heter byxorna jeans? Varför heter byxorna jeans?Varför heter byxorna jeans?Varför heter byxorna jeans? Kärt barn har många namn Kärt barn har många namnKärt barn har många namnKärt barn har många namn Tillbaka till första sidan Tillbaka till första sidan

8 Denim Denim är det tyg som används för att sy jeans av. Detta tyg är ett kraftigt bomullstyg i kypertbindning (tyget har diagonalränder) avsett för inredning och klädesdräkter. Traditionellt är tyget indigofärgat. Jeanstyget har diagonalränder. I södra Frankrike finns en stad som heter Nîmes. Denim anses ha fått sitt namn efter ett tyg som kallats för serge de Nîmes, på svenska ett tyg från Nîmes (serge betyder tyg). Tillbaka till föregående sida Tillbaka till föregående sida Tillbaka till första sidan Tillbaka till första sidan

9 Varför heter byxorna jeans? Ordet jean har definierats som ett kyprat bomullstyg av kraftig kvalitet, och pluralformen jeans omtalas som ett plagg, byxor i detta material. En annan förklaring är att ordet jeans kommer från de byxor som sjömännen från Genoa i Italien använde. Jeansen liknar dessa genoese, som sjömännens byxor kallades. Tillbaka till föregående sida Tillbaka till föregående sida Tillbaka till första sidan Tillbaka till första sidan

10 Kärt barn har många namn  Jeansen har även kallats för dungarees eller dongerier, en benämning som användes när man pratade om jeans som arbetsbyxor. Namnet dungarees kommer från sjömännens arbetsbyxa.  I Norge har man kallat jeansen för dongeribukser och i Sverige för dongerier eller farmarkalsonger.  Danskarna har kallat jeansen för cowboybukser.  I spansktalande länder har de kallats för tejanos vilket betyder texasbo.  På finska har man använt namnet farmari eller farkut.  På finlandssvenska används ordet farmare.  Namnet Levi’s används också när man pratar om jeans. Det kommer från Levi Strauss som var den första stora tillverkaren av jeansbyxor. Tillbaka till föregående sida Tillbaka till föregående sida Tillbaka till första sidan Tillbaka till första sidan

11 Jeansen under olika årtionden När jeansen blev ungdomsmode var det först pojkarna som tog till sig jeansbyxan, men 60-talets manchesterjeans fick tonårsflickorna att tänka om. Nu blev jeansen populära även bland flickorna. Under större delen av 60-talet hade jeansen i stort sett samma snitt, dvs. de var rakt skurna, ganska åtsittande över höfterna. Många ungdomar ville visserligen ha dem mera åtsittande men då fick de i så fall själva sy om dem. I slutet av 1960-talet kom mode in i jeansvärlden. De originala basmodellerna dekorerades med bl.a. broderier, dekorativa lappar, paljetter. På sommaren år 1970 var det dags att presentera en ny en variant vid sidan av den gamla vanliga jeansmodellen. Det var de så kallade V-jeansen som tog steget från basmodellen till modejeans. Det nya med V-jeans var skärningen på benen. Tighta jeans blev populära under 1970-talet. Dessa jeans var så tighta att man måste ligga på rygg på golvet för att få på sig jeansen. Även modeller som var lågt skurna i midjan, åtsittande över baken och låren blev populära. Byxbenen på jeansen blev utsvängda ner i fållen och var så långa baktill att de släpade i marken. Märkesmedvetenheten blev starkare på 1970-talet och konkurrensen mellan de olika fabrikörerna blev stor. Olika mönster syddes på fickorna för att man skulle känna igen de olika jeansmärkena. På 1970-talet började man även tillverka andra produkter av jeans, såsom jackor, kjolar, shorts och skor. Även jeans av mönstrat tyg kom på 70-talet. I skiftet mellan och 80-talet blev de så kallade stentvättade jeansen populära. Dessa jeans hade tvättats så att de såg färdigt använda och urtvättade ut. Bilder Tillbaka till första sidan Tillbaka till första sidan

12 På 70-talet blev jeansen förändrade på många sätt (Dessa bilder är från jeansmuseet i Petäjävesi) Bilder: vjeans, hippei, monatrat, stentvattat (ur mappen jeansmuseet) V-jeansen ändrade på jeansens snitt. Jeans av mönstrade tyger. Stentvättade jeans blev populära i skiftet mellan 70- och 80-talet. Tillbaka till första sidan Tillbaka till första sidan Tillbaka till föregående sida Tillbaka till föregående sida

13 Hållbar utveckling Det är svårt att påverka hela världens konsumtion som enskild människa. För att inte konsumtionen av varor ska bli så stor kan du åtminstone tänka över dina egna konsumtionsvanor.  Tänk efter när du köper en ny sak, behöver du den verkligen?  När du köper kläder, se efter vilket/vilka material plagget är tillverkat av och hur det ska tvättas. Kläder som kräver kemtvätt kan bli dyrare i längden.  Följ skötselråden på plaggen för att garantera deras hållbarhet.  Nötta kläder kan t.ex. lappas eller sys om.  Av gamla kläder kan du sy barnkläder, lappteknik, pannlappar, väskor, m.m.  Dina gamla kläder kan bli nya kläder för någon annan om du för dem till en loppmarknad eller ger dem åt någon som behöver dem.  Gamla kläder kan doneras till hjälporganisationer. Jeans och hållbar utveckling Jeans och hållbar utvecklingLänkar:http://www.tkukoulu.fi/handmade/keke/index.htmlhttp://www.tkukoulu.fi/handmade/opettajanpoyta/kekeope.htmlhttp://www.tkukoulu.fi/handmade/materiaali-ja-kuluttajatieto/index.html Tillbaka till första sidan Tillbaka till första sidan

14 Jeans och hållbar utveckling Jeanstyget är ett mycket slitstarkt tyg så det är inte ofta man nöter det helt och hållet. För att förlänga jeansens liv kan du ge dem åt någon som behöver dem eller sälja dem på loppis. Du kan även sy om dem eller sy andra produkter av dem. Jeansen har många delar som kan användas:  tyget  hällorna  fickorna  linningen  dragkedjan  fållarna och de förstärkta sidsömmarna  märken Fundera ut var du skulle använda dessa delar i en ny produkt? Tillbaka till föregående sida Tillbaka till föregående sida Tillbaka till första sidan Tillbaka till första sidan

15 Olika textila tekniker som kan kombineras med jeans Kloritblekning Sömnadstekniker Dekorationstekniker Tillbaka till första sidan Tillbaka till första sidan

16 Kloritblekning Är du trött på dina gamla jeans? Genom att bleka dem med klorit får du dina jeans att se häftiga ut! Du kan även bleka jeanstyg som du sedan syr om till nya produkter. Kom ihåg att fråga dina föräldrar innan du bleker! (Mamma blir kanske inte glad om du bleker dina nyaste jeansbyxor utan lov). Det är även viktigt att du prövar på att bleka något liknande jeanstyg först för att se hurudant resultat du kan få genom att bleka. Innan du börjar bleka Innan du börjar bleka Olika tekniker Olika tekniker Tillbaka till föregående sida Tillbaka till föregående sida Tillbaka till första sidan Tillbaka till första sidan

17 Innan du börjar bleka  Kom ihåg att klor är ett mindre hälsosamt ämne – skydda dig själv och din omgivning! Använd plast/gummihandskar och plastförkläde och skydda bord och golv med plast.  Det är mycket viktigt att ventilationen fungerar i det utrymme där du arbetar med kloritblekning, eftersom kloriten luktar mycket starkt och kan orsaka huvudvärk. Om möjlighet finns kan det vara bra att arbeta utomhus eller vid ett dragskåp.  Om du använder en teknik där du stänker klorit på tyget ska du använda skyddsglasögon för att undvika att få klorit i ögonen!  Om du av misstag får klorit i ögonen eller på huden, skölj med vatten och kontakta läkare. Om du får klorit på dina kläder ska du genast skölja dem med rikligt med vatten.  När tyget/plagget blekts färdigt skall du skölja det ordentligt för att få bort all klorit. Tillbaka till föregående sida Tillbaka till föregående sida Tillbaka till första sidan Tillbaka till första sidan

18 Olika tekniker Du behöver: plast att täcka bord och golv med, förkläde, plasthandskar, burkar (t.ex. filburkar) att blanda/späda ut kloriten i, ett större eller mindre kärl om du ska dränka tyget, duttar, penslar, stänkflaska  Kom ihåg att det tar tid innan tyget bleks, du behöver gott om tid för att arbeta med detta.  När tyget/plagget blekts färdigt skall du skölja det ordentligt för att få bort all klorit. Måla med klorit Måla med klorit Dränk tyget i klorit Dränk tyget i klorit Spraya med klorit Spraya med klorit Täck över ytor Täck över ytor Tillbaka till föregående sida Tillbaka till föregående sida Tillbaka till första sidan Tillbaka till första sidan

19 Måla med klorit Blanda 1 del klorit och 3 delar vatten. Om du inte vill att mönstret ska flyta ut ska du göra en tjockare blandning genom att blanda i tapetklister. Använd pensel, dutt, pinnar och dylikt att måla med Måla med kloritblandning på tyget. Det börjar blekas. Resultatet Tillbaka till föregående sida Tillbaka till föregående sida Tillbaka till första sidan Tillbaka till första sidan

20 Dränk tyget i klorit  Du kan bleka större områden genom att dränka tyget i klorit. Du kan använda en klorit-vattenblandning eller ren klorit. För att få olika mönster kan du knyta tyget liksom vid batikfärgning Knutna paket i blöt. Resultatet. Resultatet. Detta tyg var för ljust från början. Denna tygbit har legat nerstoppad i en filburk med klorit. nerstoppad i en filburk med klorit. Tillbaka till föregående sida Tillbaka till föregående sida Tillbaka till första sidan Tillbaka till första sidan

21 Spraya med klorit Använd en sprayflaska för att få ojämnt blekta ytor. Du kan använda en klorit-vattenblandning eller ren klorit. Kom ihåg att använda skyddsglasögon för att undvika att få klorit i ögonen! Du kan även använda en gammal pumpflaska för hårspray. Resultatet Tillbaka till föregående sida Tillbaka till föregående sida Tillbaka till första sidan Tillbaka till första sidan

22 Täck över ytor Du kan också täcka över vissa ytor som du vill ska förbli oblekta. Använd t.ex. bokplast för att täcka större områden eller klipp ut figurer av bokplast för att skapa mönster. Med hjälp av t.ex. garn kan du också göra mönster. Dränk en bit yllegarn i klorit och ringla det på tyget. Tryck garnet försiktigt mot tyget. När garnstumpen torkar kan du med hjälp av en pensel fukta den med klorit om du vill att mönstret Det blir inte alltid som man tänkt sig. skall blekas mera. Tillbaka till föregående sida Tillbaka till föregående sida Tillbaka till första sidan Tillbaka till första sidan

23 Sömnadstekniker För att få ett mera spännande utseende på din produkt kan du pröva på att sammanfoga tyger på olika sätt. Vanlig söm, sömsmån på avigan Vanlig söm, sömsmån på avigan Sicksack Sömsmån på rätsidan Sömsmån på rätsidan Olika band och snören Olika band och snören Tillbaka till föregående sida Tillbaka till föregående sida Tillbaka till första sidan Tillbaka till första sidan

24 Vanlig söm, sömsmån på avigan Den vanliga sömmen med sömsmånen på avigsidan är den som man oftast använder när man syr ihop tygstycken. Tillbaka till föregående sida Tillbaka till föregående sida Tillbaka till första sidan Tillbaka till första sidan

25 Sicksack Sicksack kan vara ett alternativ för att göra sömmen lite annorlunda. Sicksack kan sys så att tygerna överlappar varandra. Du kan även använda ett bottentyg som du syr på. Då kan bitarna ligga kant i kant och med sicksacken sys båda tygen fast i bottentyget. Du kan även använda symaskinens dekorations- och trikåsömmar för att få en häftigare söm. Tillbaka till föregående sida Tillbaka till föregående sida Tillbaka till första sidan Tillbaka till första sidan

26 Sömsmån på rätsidan Genom att sy ihop tygerna med avigsidorna mot varandra får du sömsmånen på rätsidan. Detta kan vara en kul effekt, speciellt om du fransar sömsmånen. Det kan vara bra att sy två raksömmar tätt intill varandra för att få en stadig söm, om du tänker fransa sömsmånen. Tillbaka till föregående sida Tillbaka till föregående sida Tillbaka till första sidan Tillbaka till första sidan

27 Olika band och snören Du kan använda olika snören och band att dekorera med. Banden kan sys på efteråt om du vill täcka över en söm. Du kan också dekorera tyg genom att sy fast olika band. Tillbaka till föregående sida Tillbaka till föregående sida Tillbaka till första sidan Tillbaka till första sidan

28 Dekorationstekniker För att förnya dina gamla jeans eller andra jeansprodukter kan du dekorera dem på olika sätt. Endast din fantasi sätter gränser! Du kan använda nitar och öljetter Du kan använda nitar och öljetter Du kan brodera med pärlor Du kan brodera med pärlor Du kan maskinbrodera Du kan maskinbrodera Du kan applicera Du kan applicera Tillbaka till föregående sida Tillbaka till föregående sida Tillbaka till första sidan Tillbaka till första sidan

29 Du kan använda nitar och öljetter Det finns många olika slags nitar och öljetter som du kan använda för att dekorera jeansprodukter. Dessa finns att köpas i bl.a. tygaffärer, hobbyaffärer och symaskinsaffärer. I förpackningen finns de verktyg som behövs (hammare kan också behövas) samt instruktioner för hur du ska fästa öljetterna/nitarna. Kom ihåg att spara alla små verktyg och instruktioner på samma ställe som nitarna/öljetterna. Tillbaka till föregående sida Tillbaka till föregående sida Tillbaka till första sidan Tillbaka till första sidan

30 Du kan brodera med pärlor Olika pärlor kan köpas i tygaffärer och hobbyaffärer samt en del symaskinsaffärer. För att sy fast pärlorna behöver du en tunn lång nål som går att trä igenom pärlan. Olika pärlor har olika stora hål. Pärlbroderinål och vanlig tunn synål. Pärlbroderinål och vanlig tunn synål. Att dekorera med pärlor är enkelt! Kom ihåg att produkter med pärlbroderi inte kan tvättas i tvättmaskinen utan kräver en varsam handtvätt. Pärlbroderi passar bäst på accessoarer, t.ex. väskor och pärmar. Pärlor på rad Pärlor på rad Enskilda pärlor Enskilda pärlor Tillbaka till föregående sida Tillbaka till föregående sida Tillbaka till första sidan Tillbaka till första sidan

31 Pärlor på rad För att sy pärlor på rad behöver du två nålar: en tunnare nål för att trä pärlorna på tråden med och en vanlig nål att sy fast pärlorna i tyget med. Så här gör du: 1. Ta en bit sytråd och trä en nål i varje ända. 2. Sy ett litet stygn med den vanliga nålen. 3. Trä på pärlor på den tunnare nålen (stick fast nålen i tyget så pärlorna inte glider av). 4. Sy fast en pärla i taget genom att sy ett stygn runt tråden med pärlorna på. För varje stygn fästs en pärla. Genomskärningsbild av pärlornas fastsättning. och pärlrad Genomskärningsbild av pärlornas fastsättning. Tillbaka till föregående sida Tillbaka till föregående sida Tillbaka till första sidan Tillbaka till första sidan

32 Enskilda pärlor För att sy enskilda pärlor behöver du en tunn nål som du kan trä pärlor med. Så här gör du: 1. Fäst tråden på tygets avigsida, stick upp tråden på tygets rätsida. 2. Trä på en pärla och sy ett litet stygn i tyget. Trä genom pärlans hål en gång till och stick nålen tillbaka till tygets avigsida. 3. Stick upp nålen där du vill sy fast nästa pärla (obs! om du vill ha pärlorna längre från varandra kan du sy små stygn på avigsidan för att undvika långa hopp). 4. Trä på nästa pärla och upprepa stegen 3 och När du är nöjd med mängden pärlor, stick nålen ner på avigsidan och fäst tråden. Tillbaka till föregående sida Tillbaka till föregående sida Tillbaka till första sidan Tillbaka till första sidan

33 Du kan maskinbrodera Maskinbroderi är inte så svårt som det kanske låter. Du behöver inte ha en invecklad symaskin för att kunna brodera med den, utan det går bra att brodera med en helt vanlig symaskin. Symaskinen bör ha den funktionen att matartänderna kan sänkas. Du kan använda vanlig symaskinstråd eller maskinbroderitråd (som är mera glansigt) att brodera med. Låt din fantasi löpa fritt! Innan du börjar Innan du börjar Övningar Sy figurer Sy figurer Tillbaka till föregående sida Tillbaka till föregående sida Tillbaka till första sidan Tillbaka till första sidan

34 Innan du börjar För att kunna maskinbrodera bör du kunna hantera symaskinen. Du behöver en syram, tyg och trådar i olika färger. Om du syr på tunnare tyger kan det vara bra att använda ett stödtyg, men jeanstyg är så stadigt att det går bra att brodera på det utan stödtyg. Med hjälp av en syram blir tyget lättare att hantera och drar inte så lätt ihop sig. Genom att hålla ett stadigt grepp om ramen kan du hålla kontroll över ditt arbete. Du behöver fälla ner symaskinens matartänder för att du ska kunna röra tyget fritt. Se i symaskinens instruktionsbok hur du gör för att fälla ner matartänderna. På endel symaskiner kan man justera pressarfotstrycket. Se i instruktionsboken om din maskin har denna funktion. Det blir lättare att röra tyget fritt om man kan lätta på pressarfotstrycket. Som pressarfot är det bra att använda en broderifot eller en stoppfot. Om din maskin inte har någon av dessa fötter kan du använda den vanliga pressarfoten. Tillbaka till föregående sida Tillbaka till föregående sida Tillbaka till första sidan Tillbaka till första sidan

35 Övningar OBS! Eftersom det är du som för tyget vid fritt maskinbroderi måste du vara extra försiktig! Var försiktig med fingrarna så att de inte kommer för nära nålen! Symaskinsnålen kan lättare gå av när du maskinbroderar, så kom ihåg att ta det lugnt! Så här gör du: 1. Placera tyget under pressarfoten. 2. Ta upp undertråden genom att vrida handhjulet mot dig själv. 3. Sänk pressarfoten och sy några stygn. 4. Klipp av trådändarna och börja sy. Det är bra att först öva på att brodera fritt. Du kan pröva på att sy med raka stygn eller Du kan pröva på att sy med raka stygn eller med sicksack för att se hurdana ytorna blir. Öva på att sy med raksöm genom Pröva även att sy krumelurer genom att att föra ramen fram och tillbaka. Pröva även att sy krumelurer genom att att föra ramen fram och tillbaka. röra ramen runt i cirklar. röra ramen runt i cirklar. : Öva sicksack genom att föra ramen fram och tillbaka. Pröva på att sy krumelurer genom att föra ramen i cirklar. Tillbaka till föregående sida Tillbaka till föregående sida Tillbaka till första sidan Tillbaka till första sidan

36 Sy figurer Du kan brodera olika figurer med symaskinen likadant som när du ritar figurer med en penna. För att underlätta sömnaden kan du först rita figuren med en textilpenna. Sy först konturen på din figur. Fyll figuren genom att sy fram och tillbaka med raksöm eller sicksack. Den färdiga figuren. Du kan brodera på med en annan Du kan brodera på med en annan tråd för att få mera liv i figuren. Tillbaka till föregående sida Tillbaka till föregående sida Tillbaka till första sidan Tillbaka till första sidan

37 Du kan applicera Genom att applicera andra textila material på ett jeanstyg kan du göra roliga figurer eller häftiga effekter! Så här gör du: 1. Rita figuren med en textilpenna på det tyg du vill applicera. 2. Nåla fast tyget på bottentyget där du vill ha applikationen. 3. Sy med raksöm runt konturen på den ritade figuren. 4. Klipp runt den sydda konturen, nära sömmen. 5. Sy en bred och tät sicksack runt figuren så att tygets kant göms under sicksacken. Grodan håller vaddpinnarna i förvar medan Grodan håller vaddpinnarna i förvar medan kaninen gömmer en vaddpåse. kaninen gömmer en vaddpåse. Kuddöverdrag med lappteknik och applikationer. Tips! Det applicerade tyget behöver inte alltid vara slätt. Du kan få roliga effekter om du applicerar skrynkligt tyg!Tillbaka till föregående sida applicerar skrynkligt tygTillbaka till föregående sidaapplicerar skrynkligt tygTillbaka till föregående sida Tillbaka till första sidan Tillbaka till första sidan

38 Applicera skrynkligt tyg Såhär gör du: 1. Skrynkla det tyg du vill applicera. 2. Stryk tyget så att skrynklorna hålls bättre. 3. Nåla fast det skrynklade tyget på det bottentyg du vill applicera det på. Med hjälp av nålarna hålls skrynklorna bättre på plats. 4. Sy över skrynklorna med vanlig raksöm eller sicksack. Var försiktig så att inte pressarfoten fastnar i skrynklorna. Skrynklad chiffong applicerad på ett jeanstyg. Tillbaka till föregående sida Tillbaka till föregående sida Tillbaka till första sidan Tillbaka till första sidan

39 Idéer Här hittar du idéer och inspiration till produkter som du kan tillverka. Blandat Kloritblekning Maskinbroderi Bilder från jeansmuseet i Petäjävesi Bilder från jeansmuseet i Petäjävesi Tillbaka till första sidan Tillbaka till första sidan

40 Blandat mera bilder mera bilder Tillbaka till föregående sida Tillbaka till föregående sida Tillbaka till första sidan Tillbaka till första sidan

41 Tillbaka till föregående sida Tillbaka till föregående sida Tillbaka till första sidan Tillbaka till första sidan

42 Kloritblekning Tillbaka till föregående sida Tillbaka till föregående sida Tillbaka till första sidan Tillbaka till första sidan

43 Maskinbroderi Tillbaka till föregående sida Tillbaka till föregående sida Tillbaka till första sidan Tillbaka till första sidan

44 Bilder från jeansmuseet i Petäjävesi Jacka med applikation Gardin med stor ficka.från ett par snickarbyxor. Jeanskjol av lappar och jeansdelar. Svart jeanskjol med applikationer av blåa jeansdelar. applikationer av blåa jeansdelar. Tillbaka till första sidan Tillbaka till första sidan Tillbaka till föregående sida Tillbaka till föregående sida

45 Projekt/utvärdering Jeans kan tas upp som ett enskilt tema inom textilslöjdsundervisningen. Inom ramarna för detta tema kan man ta upp de tekniker och teoriområden som presenterats på dessa sidor och även andra intressanta tekniker. För att utvärdera sekvensen kan eleverna:  Göra plakat med bildserier på arbetets framsteg: hur det såg ut innan arbetet satte igång och hur det färdiga arbetet ser ut, t.ex. om eleverna syr om ett plagg eller tillverkar en ny produkt av ett gammalt plagg. Eleven kan skriva texter som förklarar de olika stegen; hur hon/han gått till väga.  Göra en utställning med prover eller färdiga produkter. Texter med beskrivningar på hur eleven gått till väga kompletterar arbetet.  Eleverna kan skriva om jeansens livscykel, t.ex. när de köpt/fått dem, om de blivit flitigt använda, hur de kommer att användas i framtiden och vad eleven tror att kommer att hända när hon/han inte längre vill använda dem som de är – förnya igen eller...?  Med hjälp av digitalkamera kan eleverna ta bilder under arbetets gång och göra Internetsidor där de presenterar sitt arbete.  Eleverna kan i sina redovisningar skriva om jeansens historia. Tillbaka till första sidan Tillbaka till första sidan

46 Hej! Jag som gjort jeans-sidorna heter Johanna Rauma. Jag studerar till textilslöjdslärare och är nästan klar med mina studier. Mitt jeansintresse började från att jag sydde en ny huva till min symaskin. Därifrån har intresset vuxit och jag skriver till och med mitt avhandlingsarbete om jeans. Hoppas att du blivit inspirerad av dessa sidor och jag vill önska dig lycka till med dina textilexperiment! På utställning vid Vasa stadsbibliotek På utställning vid Vasa stadsbibliotek Du får gärna skicka kommentarer angående dessa sidor! Skicka e-post till adressen: Tillbaka till första sidan Tillbaka till första sidan


Ladda ner ppt "Jeans i textilslöjden Idag är jeansen mode överallt i världen. De är bekväma, de passar både för arbete och fritid, för båda könen, alla åldrar och alla."

Liknande presentationer


Google-annonser