Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Om psykiatrisk tvångsvård i Sverige

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Om psykiatrisk tvångsvård i Sverige"— Presentationens avskrift:

1 Om psykiatrisk tvångsvård i Sverige
NFSMH nätverkskonferens, Norge dec 2013 Lars Kjellin

2 Historik i fickformat 1858 års Stadga för de Sinnesjukes behandling och Wård 1929 års Sinnessjukhuslag 1967 LSPV – Lagen om Sluten Psykiatrisk Vård i vissa fall 1992 LPT – Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård LRV – Lagen om Rättspsykiatrisk Vård. 1858 utfärdades Kongl. Maj:ts nådiga Stadga angående sinnessjukes behandling och wård där man förde in sjukdomsbegreppet och krav på behandling. De som skulle läggas in på hospital var: 1) de nyligen insjuknade vilka man bedömde ”mera sannolikt kunna till helsan återställas” 2) mer långvarigt sjuka som betraktades som ”wåldsamme eller opålitlige” 3) de som behövde undersökas rättsmedicinskt pga. ”det twifwelaktiga i deras sinnesbeskaffenhet” samt 4) ”de, hwilka af domstol förklarats, i anseende till wansinne, icke kunna fällas till answar för brottslig handling”. Vid intagningen krävdes ett antal formulär såsom läkarintyg och prästbetyg, vilket väl kan ses som en föregångare till våra dagars vårdintyg. Enligt stadgan skulle det finnas en överläkare och minst en biträdande läkare på varje hospital. Överläkaren fick ”ensam bestämma om de sjukes behandling”. Stadgan slog dock fast att ”De sjuke skola wid hospital med mildhet behandlas. Inga andra twångsmedel må anwändas, än sådana, genom hwilka den sjuke, utan att kroppsligt misshandlas eller moraliskt förnedras, sättes ur stånd att skada sig eller andra”. ”Tillfälle till klagomål över sinnessjukas behandling å enskilda hospital finnes visserligen enligt § 57 af stadgan angående sinnessjuka. Men intet är sagdt om hvem som skall göra denna anmälan och intet är stadgadt om en möjlighet för de på hospitalen intagna att till öfverstyrelsen eller någon inspektor anföra klagomål öfver intagning och behandling. Intet är här sagdt, som låter en ana, att hospitalspatienterna på något vis få underrättelse om, att en medlem af Medicinalstyrelsen eller annan läkare, som öfverstyrelsen därtill utser, skall utöfva inspektion och skulle vara beredvillig att mottaga klagomål af de sjuka.” Någon informationsskyldighet i likhet med 48 § LPT tycks således inte ha funnits. Anton Nyström fortsätter dessutom med att konstatera: ”Huru föga det hjälper en hospitalspatient att klaga med skrifvelser, synes bäst af § 38 af stadgan angående sinnessjuka, där det heter: ”Å hospital eller asyl intagen sjuk må icke af någon besökas utan läkarens vetskap och samtycke; - - ej häller må bref eller andra handlingar den sjuke tillställas eller från honom fortskaffas med mindre läkaren haft tillfälle att om dem taga kännedom och tillåtit deras vidare befordran” 1929 års sinnessjuklag, trädde i kraft Första paragrafen slår fast att ”Överinseendet över sinnessjukvården utövas av medicinalstyrelsen, som därvid särskilt har att vaka över att de sinnessjuka erhålla omsorgsfull vård och behandlas med mildhet efter människokärlekens fordringar”. Begreppen hospital och asyl försvann, Sedan 1858 hade det inte varit möjligt att söka vård frivilligt. Detta ändrades nu. Intagning enligt den nya sinnessjuklagen kunde ske genom egen ansökan eller genom förmyndare, god man, make eller anförvant. Om ingen närstående ingrep, skulle ansökan göras av ordföranden i hälsovårdsnämnden eller i fattigvårdsstyrelsen eller av polisen. Till ansökan skulle fogas läkarintyg, levnadsberättelse och prästbevis. Läkaren skulle senast inom 14 dagar pröva beslutet om intagning efter undersökning. Man kunde således lägga in sig frivilligt men sedan bestämde läkaren när det var dags för utskrivning (denna s.k. kvarhållningsrätt försvann inte förrän 1959). Någon 1858 201?

3 Antal tvångsvårdstillfällen per 100.000 inv. i riket
samt de landsting med högst respektive lägst värden (HG/LG) Ökande gap! Kjellin et al, Int J Law Psychiatry 2008

4 Antalet Vårdplatser Heldygnsvården 1996-2010
Källa: SKL

5 Antal vårdplatser 2010 157 st BUP 1127 st. Rättspsykiatri 3228 st
Landsting 157 st BUP 1127 st. Rättspsykiatri 3228 st Allmän vux. psyk. 0,32 vpl./1000 inv.

6 Har på riksnivå minskat något från 0,34 per 1000 inv till 0,32
6 6

7 Antal vårdade unika patienter enligt olika lagrum (en dag)
24% av vårdplatserna upptas av LPT-vårdade LPT-effekt Källa: Socialstyrelsens Endagsinventeringar

8 Antal utskrivna LPT-vårdade unika individer/100.000 inv. 2010
baserat på konsumtion Det 3,5 ggr. fler som tvångsvårdas i Stockholm jmf. med Västmanland. Det är nästan 60% mer LPT-vård/ inv. i Stockholm jmf. med VG-reg.

9 Patientdays in psychiatric hospitals that are involuntary

10 79% Frivilligt 19% 2% Tvång Rätts psyk
Hur många patienter vårdas inom psykiatrin 79% Frivilligt 2% Rätts psyk 19% Tvång

11 Inkl. TV och Radio – PAR-registrering spelar roll!
Exempel på hur viktigt media tycker det är att granska tvångsvård. Denna och flera andra artiklar bidrog till en stor nationell satsnng på inga kvinnor med sjäövskadebeteende. I region Skåne bidrog det till en budgetförstärkning med 10 miljoner krinor per år för just denna grupp. Just budgetförstärkningar och inte korta projekt är ovanligt nuförtiden. Data hade alltså en viktig betydelse!! Frågan om tvångsåtgärder kring unga kvinnor uppmärksammades i många stora nyhetsmedia Inkl. TV och Radio – PAR-registrering spelar roll!

12 Fastspänningar 2011 Bild som visades på Svenska Psykiatri-
Del av presentation som Socialstyrelsen höll på Svenska Psykiatrikongressen 2012 – cirka 150 psykiariker närvarande. Frågan kring att just unga kvinnor är så märkbart överrepresenterade vid bältesläggning väckte stor debatt. Bild som visades på Svenska Psykiatri- kongressen mars 2012 12


Ladda ner ppt "Om psykiatrisk tvångsvård i Sverige"

Liknande presentationer


Google-annonser