Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION stärka föräldraskapet och lyssna på barnet när en förälder har psykisk ohälsa Heljä Pihkala Hannele Renberg.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION stärka föräldraskapet och lyssna på barnet när en förälder har psykisk ohälsa Heljä Pihkala Hannele Renberg."— Presentationens avskrift:

1 1 BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION stärka föräldraskapet och lyssna på barnet när en förälder har psykisk ohälsa Heljä Pihkala Hannele Renberg

2 2 Varför  Prevention – riskgrupp  HSL – barn anhöriggrupp, som har rätt att få information  SoL – anmälningsplikt  Socialstyrelsen – vuxenpsykiatrin ska ge bättre stöd till barn till psykiskt sjuka  Barnkonvention

3 3 Barnets behov, när föräldern lider av psykisk ohälsa Kan vara på olika nivåer:  Skyddsbehov.  Behov av psykiatrisk bedömning eller behandling.  Behov av att stötta utveckling, förebygga problem. Tytti Solantaus

4 4 Psykisk ohälsa och familjen  När en förälder lider av psykisk ohälsa berör det hela familjen  Föräldern kan förlora en del av föräldraskapet och sin förmåga till en nära relation och interaktion med sitt barn  Barnets viktiga utvecklingsfaser kan därmed bli försenade eller förvrängda

5 5 När en förälder har en allvarlig depression:  Barnets risk att insjukna i en depression/affektiv störning är mångfaldig  Barnets depressioner debuterar tidigare, är allvarligare, självmordsrisken högre. Även andra störningar finns med  Risken är förhöjd även om föräldern är under behandling Tytti Solantaus

6 6 Problemets omfattning  Risk att drabbas av psykisk ohälsa är % för barn till psykiskt sjuka föräldrar. Affektiva störningar: - cirka 40 % av barnen insjuknar före 20 års ålder, cirka 60 % före 25 års ålder  En stor del av psykiatrins patienter har en förälder med psykisk ohälsa (enl finsk studie 75 %)  Problemet berör allt fler familjer p g a att psykisk ohälsa ökar. Allt fler patienter med psykiatrisk problematik är inom öppenvård Tytti Solantaus

7 7 Hinder för samtal när en förälder har psykisk ohälsa  Allmänna myter om psykisk ohälsa - det är en privat sak - ens ”eget fel”, skamligt, skuldbelagt  Brist på kunskap - man vet inte vad man har drabbats av → omöjligt att förklara för andra Tytti Solantaus

8 8 Hinder för samtal när en förälder har psykisk ohälsa, forts  Myter om barnets bästa ”Barn ska inte behöva oroa sig”  Myter om barnets förmåga att förstå ” Barnet vet ingenting och har inte märkt någonting” ”Det påverkar inte barnet” ”Barnet bryr sig inte” ”Barnet förstår inte” Tytti Solantaus

9 9 Myter om patientens bästa ”Patienten får mer ångest” ”Patienten står inte ut med att prata om barnen” Rädsla för att barnen tas ifrån patienten ”Patienten är så sjuk att han/hon inte kan prata om sådant” Tytti Solantaus

10 10 Att prata med barnen är en främmande tanke  Man vet inte varför man skall prata  Man vet inte vad man borde prata om  Man vet inte när man skall prata  Man vet inte hur man skall prata Tytti Solantaus

11 11 Förälderns frågor om barnet  Har barnet fått lida?  Kan barnet också drabbas av detta?  Har jag förstört mitt barns liv och framtid?  Kan jag göra någonting? Tytti Solantaus

12 12 Barnens frågor  Vad är det med mamma/pappa?  Vad kan man göra?  Vad beror det på?  Blir han/hon återställd?  Hur länge pågår det här?  Hur ska det gå för oss?  Kommer mamma och pappa att skiljas?  Kommer hon/han att göra sig någonting?  Kommer jag också att bli sjuk?  Är det mitt fel? Tytti Solantaus

13 13 BEARDSLEE´S FAMILJEINTERVENTION  Professorn WILLIAM BEARDSLEE, Harvard University USA. Forskning från 80-talet  TYTTI SOLANTAUS, finsk barnpsykiater  STAKES – riksomfattande forsknings- och kliniskt projekt ”Barn och familj i samspel”  ULEÅBORG, utbildning över gränser: specialistsjukvård, primärvård, skola, barnomsorg, socialtjänst  MÅLSÄTTNING: Interventionen erbjuds till alla familjer som har en förälder med psykisk ohälsa  UTVIDGNING gentemot somatiken, t ex föräldrar med cancer, stroke

14 14 BEARDSLEE´S FAMILJEINTERVENTION  Enkelt arbetssätt  Krävs ingen terapeututbildning  Inte heller nödvändigt med erfarenhet av att ha arbetat med barn  Utbildningen består av fem teoridagar samt praktiskt arbete under handledning  Metoden påverkar riskfaktorer i positiv riktning, även i långtidsuppföljning  Ska inte användas vid akuta kriser, pågående familjevåld eller missbruk och om föräldern inte har sjukdomsinsikt

15 15 SYFTET MED FAMILJEINTERVENTIONEN Förebygga problem och psykisk ohälsa hos barnet GENOM ATT  Stärka skyddande faktorer  Minska eller lindra riskfaktorer  Stärka föräldraskapet och hjälpa föräldrar att söka hjälp i tid Tytti Solantaus

16 16 Skyddande faktorer/processer  Barnrelaterade: - social kompetens och kognitiv förmåga, lättsam temperament - självförståelse: rätt förståelse om förälderns situation, att det är föräldern, som har problem. Realistisk uppfattning om den egna förmågan att kunna hjälpa föräldern – kan inte bota föräldern. Beteende som speglar förståelsen – kan leva ett eget liv Solantaus

17 17 Fortsättning  Familje- och hemrelaterade - Ömsesidig förståelse inom familjen om familjens situation - Fungerande föräldraskap och familjerelationer: kärlek, omsorg, trygghet, ansvar, flexibel problemlösning Solantaus

18 18 Fortsättning  Barnets liv utanför familjen - Kompisar, intressen - Tillhörighet: dagis, skola - Andra stödjande vuxna Samhällsrelaterade faktorer – utvecklingsfrämjande och förebyggande service Solantaus

19 19 Riskfaktorer för barnen  Barnrelaterade: - Genetisk belastning - Samspel gener – omgivning - Svår temperament Solantaus

20 20 Fortsättning  Föräldrarelaterade: - Hur allvarlig, intensiv eller kronisk förälderns psykiska ohälsa är, får hon /han behandling - Andra förälderns problem Solantaus

21 21 Fortsättning  Familjerelaterade: - Problem i äktenskapet - Våld inom familjen - Problem i föräldraskapet, relationer mellan föräldrar och barn - Arbetslöshet, dålig ekonomi Samhällsrelaterade: problem i bostadsområdet, brist på service Solantaus

22 22 Fokus för preventivt familjearbete  Skyddande faktorer inom familjen: öppen kommunikation och ömsesidig förståelse, föräldraskapet, relationer, problemlösning  Skyddande faktorer utanför familjen: lek, kompisar, intressen, engagemang i skola, stöd utanför hemmet Solantaus

23 23 FAMILJEINTERVENTION – TEORETISKA OCH PRINCIPIELLA UTGÅNGSPUNKTER  Psykisk ohälsa ses som en störning/sjukdom enligt stress-sårbarhetsmodellen, den kan därmed externaliseras, skuld och skam minskar  Ömsesidig förståelse  Fokus på barnen - varje barn för sig  Frivillig  Preventivt arbete, ersätter inte behandling, är inte terapi - folkhälsoperspektiv

24 24 FAMILJEINTERVENTION – TEORETISKA OCH PRINCIPIELLA UTGÅNGSPUNKTER  Tydlig struktur, tidsbegränsad process  Målsättning tillsammans med föräldrar – respektera föräldraskapet  Stärker föräldraskapet, som är en viktig del av identitet  Hjälpa föräldrar att formulera sin oro om barnen och känna igen barnens behov  Framtidsorienterad, hoppingivande

25 25 FAMILJEINTERVENTION – TEORETISKA OCH PRINCIPIELLA UTGÅNGSPUNKTER Element av:  Narrativt arbetssätt – familjens egen berättelse om sin historia med depressionen, dess betydelse  Psykoedukativt arbete – kunskap, men så att föräldern själv berättar, är expert på sin sjukdom och sitt barn  Dialogiskt arbete – bryta tystnad, starta process, dela erfarenheter, göra barnens röst hörd  Fokusering på styrkor och lösningar

26 26 FAMILJEINTERVENTION STRUKTUR  Man använder en manual, ”loggbok”  Två samtal med föräldrar eller föräldern (2 * ca 60 min)  Träff med alla barn – varje barn för sig (ca 30 min/barn)  Planera familjesamtalet med föräldrar  Familjesamtal  Ett uppföljande samtal med föräldrar  1-2 veckor mellan ovanstående samtal  Efter avslutad intervention är man tillgänglig för familjen efter behov

27 27 Första samtalet  Föräldrarna/förälder med  Information, presentation av metoden och dess förlopp, syftet, skapa allians  Förälderns sjukdomshistoria, tyngdpunkt på den senaste tiden, vad sjukdomen har inneburit för henne/honom och för partnern  Vad barnen har sett, upplevt av sjukdomen, vad det har inneburit för barnen  Kartläggning av föräldrarnas oro för barnen  Formulera interventionens målsättning

28 28 Andra samtalet  Föräldrarna med  Tillbakablick på det första samtalet, reaktioner  Hur partnern har upplevt sjukdomen, vad det har inneburit för honom/henne själv, partnern och barnen  Partnerns syn på vad barnen har sett och upplevt  Föräldrarnas syn på barnens starka sidor, oro för barnen – varje barn för sig  Diskussion inför mötet med barnen: syftet, föräldrarnas medgivande till det, teman för barnträffen, föräldrarnas ev oro inför barnträffen  Kolla om något av barnen redan får professionell hjälp  Psykoedukation

29 29 Syfte med föräldrasamtalen  Skapa gemensam mening och förståelse för sjukdomsprocessen och sätta ord på den  Hjälpa föräldrarna att se varandras och barnens perspektiv  Stärka gemensamt föräldraskap  Avdramatisera psykisk ohälsa Solantaus

30 30 Tredje samtalet  Barnträffar, varje barn individuellt  Förklara syftet  Hur går det hemma, i skolan, med kompisar, fritidsintressen  Barnets upplevelse, förståelse om förälderns sjukdom, föräldrarnas frågor, barnets frågor till föräldrar  Vad vill barnet prata om i familjesamtalet  Man får en bild hur barnet mår och fungerar

31 31 Syfte med barnträffen  Ge röst åt barnets erfarenheter  Börja bilda en bro mellan barn och föräldrar om förälderns sjukdom genom att lyfta förälderns frågor med barnet och hennes/hans frågor till föräldrarna  Kartlägga barnets utveckling, styrkor och sårbarheter Solantaus

32 32 Fjärde samtalet Hur barnen fungerar och förberedelse av familjesamtalet  Barnens och föräldrarnas upplevelse av barnträffen  Vilket intryck man fått av barnen  Samtal om det som barnen har tagit upp  Planera för familjesamtalet, inte ha för bråttom, vid behov flera träffar. Stödja gemensamt föräldraskap.  Familjesamtalet planeras så detaljerat som möjligt  Diskussion om att stödja skyddande faktorer.

33 33 Femte samtalet Familjesamtalet  Bra om föräldrar börjar och leder samtalet så mycket som möjligt, kliniker som katalysator och stöd  Samtal om sådant som man tidigare har kommit överens om  Man uppmuntrar familjemedlemmarna att berätta om sina egna upplevelser (skapa familjens berättelse)  Skapa gemensam förståelse för sjukdomen inom familjen, starta kommunikationen om den  Psykoedukativt material vid behov

34 34 Syfte med familjesamtalet  Främja kommunikationen inom familjen  Samla familjen  Ge hopp om framtiden Solantaus

35 35 Sjätte samtalet Tillbakablick på familjesamtalet och planering framåt  Hur familjen har det nu  Familjens upplevelse av familjesamtalet  Familjens upplevelse av själva interventionen  Tillbakablick på det man har uppnått och det som man inte har berört  Intervention som en början till en process  Komma överens om hur man går vidare

36 36 Föra barnen på tal - Kortintervention 1 – 2 gånger - Enbart med föräldrarna P.Mankila

37 37 SYFTET MED FÖRA BARNEN PÅ TAL ÄR ATT… - öka förståelsen inom familjen om förälderns sjukdom - hjälpa föräldrar att stödja barnens välbefinnande, utveckling - arbeta preventivt - få en bild av barnets situation, om det finns behov för stöd utifrån och hjälpa till med att ordna det vid behov P.Mankila

38 38 Föra barnen på tal  Beskriv metoden  Kartlägg barnens situation  Ta upp skyddande faktorer  Eventuellt ge föräldrar material  Gå vidare vid behov, t ex nätverksmöte P.Mankila

39 39 Föra barnen på tal Att beskriva metoden: - Vad handlar det om? Antal gånger o s v - Bakgrund till metoden: ”man har märkt att det är bra för barn om deras situation diskuteras”, ”så här gör vi tillsammans med alla som har barn” - Föräldrarnas frågor, funderingar, farhågor P.Mankila

40 40 Föra barnen på tal Att kartlägga barnets situation - Hur är barnet som person, beskrivningar om barnet, stämningsläge, beteende - Kompisar, hur många, bästis, kommer de hem, sover barnet borta någon gång, är det bra kompisar enl föräldrarna, finns det glädje i livet - Intressen, förändringar (slutat?) - Skola, dagis, om barnet trivs, vilka ämnen gillar barnet, har barnet kompisar i skolan, orka göra läxor, hur funkar det på morgnarna, efter skolan, hur går det i skolan, mobbning, har man haft kontakt med lärare… P.Mankila

41 41 Föra barnen på tal Att kartlägga barnets situation, forts - Barnets förståelse om förälderns situation, vad tror föräldern att barnet förstår, tänker, har man pratat om det, vad har man berättat för barnet, har barnet frågat själv - Finns det vuxna för barnet utanför familjen? - Föräldrarnas oro för barnet? - Barnets styrkor? P.Mankila

42 42 FÖRA BARNEN PÅ TAL - VIKTIGASTE PRINCIPER  Respekt för föräldern - en icke-fördömande attityd - föräldern är inte en motpart eller motståndare, utan samarbetspartner  Förståelse och öppenhet om förälderns sjukdom som en skyddande faktor - inte bara kunskap  Trots svårigheter inge hopp - vad föräldern kan göra för sitt barn, stödja skyddande faktorer - se lösningar och möjligheter

43 43 VIKTIGASTE PRINCIPER, forts  Öppenhet i arbetssättet - visa och ge kopior av loggboken  Styrka = när en sak, tex skola, fungerar normalt trots familjens svårigheter  Sårbarhet = svaghet i stödjande strukturer, oro  Föra barnen på tal är INTE att göra en lista av problem och oro

44 44 NÄR MAN PRATAR MED BARN SKA MAN….  Använda ett språk barnet förstår  Prata om saker, som barnet sett, hört, anat, gissat, känt av  Uppmuntra barnet att prata och fråga  Lyssna på barnet  Också prata om lösningar, så att framtiden blir möjlig

45 45 SPECIELLT VIKTIGA TEMAN  Barnets skuldkänslor  Föräldern tar hand om sig själv, behandling  Hushållssysslor  Förälderns svårigheter med impulskontroll, irritabilitet, risk för våld?  Barnets rädsla för suicid, separation  Barnets liv utanför familjen

46 46 FÖRA BARNEN PÅ TAL  Förberedande samtal - föreslå samtal om barn - varför  Första samtal - kartlägga barnens livssituation och utveckling - styrkor - sårbarheter  Andra samtal - hur förälderns psykiska ohälsa påverkar familjen och barnen, hur barnen kan förstå den, hur prata om det, om förståelse och dess betydelse


Ladda ner ppt "1 BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION stärka föräldraskapet och lyssna på barnet när en förälder har psykisk ohälsa Heljä Pihkala Hannele Renberg."

Liknande presentationer


Google-annonser