Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

MEDIEHISTORIA. SPRÅKENS HISTORIA • Vilket var de första språket? Vilket var de första språket? • Att konstatera vilket som var det första språket anser.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "MEDIEHISTORIA. SPRÅKENS HISTORIA • Vilket var de första språket? Vilket var de första språket? • Att konstatera vilket som var det första språket anser."— Presentationens avskrift:

1 MEDIEHISTORIA

2 SPRÅKENS HISTORIA • Vilket var de första språket? Vilket var de första språket? • Att konstatera vilket som var det första språket anser forskarna vara svårt då vi, människor, härstammar i från aporna. Aporna har inget normalt uttal som vi människor har, och måste då alltså under tiden som människan utvecklades ifrån att vara en apa till att bli en människa, fått eller skaffat sig förmågan att tala. Människan, till skillnad mot apor och andra djur, använder olika ljud och betoningar när vi ska kommunicera. Detta har varit en stor fördel för att människan skulle kunna utveckla det första språket. (Apor i sin tur, har människan nu på senare tid börjat lära teckenspråk i stället för tal språk.) Varför skulle då den utvecklade människan lära sig språk? Många forskare tror att de var sociala behov som gjorde att människan lärde sig språk, andra yrkar på att det var lättare att genomföra en jakt om man kommunicera med varandra. Anledningarna finns det många av, men vad var då det första språket? Sandra Enbom SP4

3 SKRIVKONST • Historia & utveckling Historia & utveckling • Kilskriftär det äldsta skrivsystemet man känner till. Den uppfanns av sumererna i Mesopotamien runt år 3400 f.Kr – 75 e.Kr, det är svårt att veta exakt. Vad vi vet är att människan har sedan tiotusentals år tillbaka använt sig av tecken, teckningar och bilder för att kommunicera mellan varandra. Förutsättningen för en ordentlig skrift är att det finns ett förråd av tecken eller symboler, detta är ett system vars framväxt tagit lång, lång tid. Därför är skrivkonstens historia väldigt utdragen och invecklad. Hand i hand med människosläktets egen historia. (Från "Vad vi vet är..." Majki SP2D) Kilskrift

4 ‍Kilskrift Kilskrift är en utveckling av cylindersigill. Cylindersigill gick ut på att man ritade små symboler med motiv av naturen,gudar,personer med mera. Rätt likt grottmålningar. Det utvecklades med tiden till kilskrift,någon gång efter 3400 f.Kr tror man att den kom till. Man skrev oftast kilskrift på lertavlor. Skriften användes främst i Mesopotamien av sumerer,babylonier,kalidéer,elamiter och hettiter. Alla använde Kilskrift för att skriva på sitt egna unika språk. Skriften bestod av cirka 600 tecken. Ett tecken kunde ha tre olika funktioner: Logogram (återger ett ord) Fonogram (återger en stavelse) Determinativ (klassificerar det skrivna ordet)

5 Skrivkonstens historia inleds mellan Mesopotamiens floder Tigris och Eufrat, ett område av mellanöstern som sträcker sig från Arabiska Viken till Iraks huvudstad Bagdad. Under åren 3300 till 2000 före vår tideräkning var området uppdelat av Sumerer i söder och Akkader i norr. Trots att de rent geografiskt sett var varandra nära talade de två språk så skilda att det inte var förståeligt för varandra. Befolkningen levde i småsamhällen runt omkring envåldhärskade städer som t.ex. Babylon. Utöver hovmän, präster och köpmän var en stor del av befolkningen bönder och herdar. Det tolkar vi med hjälp av upptäckta lertavlor från landet Sumer. Lertavlorna innehåller listor över säckar och spannmål, m.m. De allra första skrivtecknen är alltså lantbruksräkenskaper, en förutsättning för ett fungerande samhälle. (Majki SP2D)

6 Hur började det? Tryckkonsten uppfanns långt före tryckpressen. Romarna använde sig av infärgade trästämplar för att trycka mönster redan på 200-talet. Detta fortsatte man med 300 år framöver. På 870-talet trycktes den första boken där texten var utskuren i ett enda träblock. Ibland ersatte man träblocken mot stenblock, för det fungerade ändå på samma sätt. Som med mycket annat utvecklades trycktekniken med tiden och under talet kom man på att man kunde trycka med träsnitt och kopparstick. Tryckkonsten

7 Johann Gutenberg var den tyska, fenomenala mannen som låg bakom boktryckarkonstens genombrott. Han skapade en originell tryckteknik som innebar att man använde sig av lösa typer. Man kunde alltså sätta ihop en text på ett snabbt och enkelt sätt. Det finns andra människor som troligen har tänkt utveckla denna teknik, men själva idén stod Gutenberg för. Den 42-radiga bibeln på latin från 1456 är det enda trycket man helt säkert vet är hans kreation, eftersom han (troligen medvetet) inte brukade signera sina tryck. Bibeln han skrev, Gutenbergbibeln, även kallad Mazarinbibeln eftersom det första exemplaret hittades i den franska kardinalen Mazarins bibliotek, trycktes i folievolymer i 150 exemplar. Idag finns det ca 40 bevarade exemplar. Istället för att det tog 1 år med en skrivare att framställa 300 sidor, tog det bara en dag med den nya tekniken. Böckerna minskade i värde på nolltid och boktryckarkonsten spreds snabbt. Dagens IT-revolution motsvarar informationsrevolutionen vi fick då

8 Johann Gutenberg var den tyska, fenomenala mannen som låg bakom boktryckarkonstens genombrott. Han skapade en originell tryckteknik som innebar att man använde sig av lösa typer. Man kunde alltså sätta ihop en text på ett snabbt och enkelt sätt. Det finns andra människor som troligen har tänkt utveckla denna teknik, men själva idén stod Gutenberg för. Den 42-radiga bibeln på latin från 1456 är det enda trycket man helt säkert vet är hans kreation, eftersom han (troligen medvetet) inte brukade signera sina tryck. Bibeln han skrev, Gutenbergbibeln, även kallad Mazarinbibeln eftersom det första exemplaret hittades i den franska kardinalen Mazarins bibliotek, trycktes i folievolymer i 150 exemplar. Idag finns det ca 40 bevarade exemplar. Istället för att det tog 1 år med en skrivare att framställa 300 sidor, tog det bara en dag med den nya tekniken. Böckerna minskade i värde på nolltid och boktryckarkonsten spreds snabbt. Dagens IT-revolution mo tsvarar informationsrevolutionen vi fick då. Ovan ser ni ett porträtt av Johann Gutenberg, hans arbetsplats och bibeln som han skrev. ‍ Olika tryckkonster Akvatintetsning - en reproduktionsmetod som återger tuschteckningens färgschema. Akvatintetsningen är en tonmetod som kan ge hela skalan från ljusaste grått till djupaste svart. Kopparstick - en djuptrycksmetod som går ut på att trycka fördjupningar i kopparplåten. Man gräver mer eller mindre i kopparn för att få fram olika nyanser i trycket. Kopparstick är, precis som etsning, en djuptrycksmetod. Färgen i fördjupningen avbildas på pappret. Litografi - en plantrycksteknik där allt bygger på att utnyttja förhållandet mellan fett och vatten. På en trycksten eller en zinkplåt ritas tryckbilden med en tjock krita. Stenen eller plåten förbereds därefter med en gummilösning som bara fäster där kritan eller tuschen inte är. Litografiets grund bildas först när man blötlägger stenen eller plåten. Etsning - en metod där man ytbehandlar en plåt med hjälp av syror. Ingen planläggning behövs i detta fall. Vid konstgrafisk etsning lägger man en skyddande hinna på en plåt, som oftast är av koppar. Sedan skrapar man bort det skyddande lagret där man vill låta en syra verka och på så sätt bildas fördjupningar i plåten. Resten av den skyddande hinnan tas bort och plåten bestryks med färg som samlas i fördjupningarna. Allra sist trycks själva bilden och färgen sugs upp i pappret. Stålstick - en tryckteknik där man använder en stickel som vid gravering skapar fördjupningar i en stålplåt. Innan plåten är utsliten kan man gravera in trycket i stål, vilket är en fördel om man jämför med t.ex. koppar. I böcker användes denna teknik ofta för att avbilda landskap och porträtt. Idag trycker man värdepapper, sedlar och frimärken i stålstick. Träsnitt - en teknik där bildens konturer skärs fram i relief i en stock av trä eller linoleum. Även kallat xylografi. Trästocken är vanligen skuren i längdträ. Detta är en högtrycksteknik, vilket betyder att den färg som finns på förhöjningarna blir det som avtrycks. Källor: Av: Emilia Olausson Skrivstilar Inkunabler År 1450 uppfann Johan Gutenberg boktryckarkonsten. Det är en teknik där du överför bild och text från en infärgad förhöjd yta med löstagbara typer till papper med hjälp av pressens tryck. Inkunabler är bokhistoriens äldsta och modernaste böcker. Dessa böcker börjades trycka i svart text men detta utvecklades sedan med röda eller blå anfanger styckvis i texten. Illustrationerna i dessa böcker gjordes av anlitade illustratörer. Typsnittet i de första böckerna hette antikva, eller gotisk stil, även kallas fraktur som humanisterna i Florens uppfann en gång i tiden. Fraktur Typsnittet Fraktur utvecklades i början av 1500-talet under befallningen av Maximilian I i Tyskland. Inte långt efter det blev frakturstilen populär i Nord- och Centraleuropa och Schwabacher och Textualis som tidigare var populära ersattes. Frakturen dominerade från 1500-talet till mitten på 1800-talet i vårat avlånga land Sverige. Gotisk skrift På talen användes denna medeltida skönskrift i handskrivna arbeten. Denna stil kommer ursprungligen från romarnas skrifter som hämtades av senmedeltidens munkar. Anfangerna är mycket färgstarka och fantasifull. I koral- och mässböckerna från den senmedeltida tiden tog Gutenberg intryck av denna stil. Det var så detta började. Dessa stilar som användes tidigt i böcker och dylikt som hade drag av Gotisk stil (munskrift) trängdes sakta bort av det stilar som blev väldigt populära. Fraktur- och Antikvanstilen. Bildredigering: Sofia Karlsson ‍ Bokens historia En film från St OLOFS antika bokhandel i Graninge Ångermanland Gutenbergs tryckstil Här är en film om tryckkonsten förr i tiden, dvs inkunabler och andra stilar. Källor: Av: Sofia Karlsson En intervju med Anders nyberg som jobbar på tryck i norr. Där han berättar om hur man gör när man tycker men även hur det var när han böja samt en kort vissnig av marinerna som användes både nu, men även en från för.

9 Vem uppfann kameran? Ordet ”kamera” kommer från det latinska ordet ”camera obscura” som i sig betyder mörkt rum och man visste att om man hade ett mörkt rum med ett litet hål i ena väggen, så tog ljuset sig igenom det hålet och avbildade det solbelysta landskapet på andra sidan väggen.Det var så tidigt som på medeltiden (runt 1500-talet) som man byggde trälådor, borrade ett litet hål i lådans framsida och satte en spegel på baksidan. Sedan satte de ett genomskinligt papper ovanpå glasskivan och ritade av bilden som projicerades på glaset. För att göra bilden tydligare använde man sig av en glaslins som man stoppade i hålet, det drog ihop ljuset och förstärkte det inuti trälådan. Dessa ”kameror” var däremot inte till för att fotografera utan för att rita av landskap och stadsbildningar. Så egentligen har kameran ingen uppfinnare, men den fortsatta utvecklingen mot den moderna kameran började på 1700-talet då man kom på att silversalter var ljuskänsliga, vilket innebär att silvermetall svärtas när ljuset får lysa på den. Under det tidiga 1800-talet framgick längtan efter att avbilda människan och att i bild kunna berätta om de erövringar som gjordes av land och mark. Man hade kameran och man hade kunskapen om silversalterna, så man kunde till och med ta bilder med kamerorna. Problemet var att man inte visste hur man skulle behålla bilderna, de försvann efter ett tag.

10 Det var när man utforskade och började använda fixermedel som man fick bilderna att bli kvar. Fransmannen Joseph Nicéphore Niépce var den första som lyckades framställa en varaktig fotografisk bild (den äldsta som finns bevarad är från 1826) genom att använda sitt arbetsrum som kamera där ett av fönstren är ljuskällan. Det är en bild av utsikten från hans fönster och det tog åtta timmar att exponera bilden. Han använde sig av asfalt som han blandat ut med lavendelolja och fernissa så att den löstes upp. Ljuset gjorde att asfalten härdades och de härdade delarna blev olösliga i råolja. Så han framkallade sin bild genom att skölja bort de ohärdade partierna med råolja. Bilden blev väldigt oskarp och negativ (det svarta blev vitt och tvärt om) men om man tittade på bilden i rätt ljus och vinkel kunde man se den som positiv. År 1839 presenterade en annan fransman Louis Jacques Mande Daguerre sin fotometod för den franska vetenskapsakademin och han var den första som fick till ett acceptabelt resultat genom att göra försilvrad koppar känslig för ljus med hjälp av jodånga. Samtidigt hävdade William Henry Fox Talbot (en engelsk uppfinnare) att det minsann var han som hade varit först med fungerande fotografiska bilder.

11 Det här är den äldsta fotografiska bild som finns bevarad och som togs av Joseph Nicéphore Niépce år Bilden kommer från: _Ni%C3%A9pce.jpg _Ni%C3%A9pce.jpg

12 TELEGRAFI och RADIO • • TELEGRAFI med sina morse signaler var föregångare till radio. • Telegrafi är överföring av information, till exempel text och symboler över stora avstånd. Ordet telegraf myntades i slutet av 1700-talet som en bildning av grekiska tele = fjärran och grafein = skriva.text symboler • Man kan urskilja två huvudsystem för överföringsmediet, optisk telegrafi och elektrisk telegrafi. Det finns elektriska telegrafer både för trådbunden kommunikation och för kommunikation via radio (radiotelegrafi). radioradiotelegrafi • Ordet telegraf användes även om de kontor där dessa apparater var placerade, och dit allmänheten kunde gå för att skicka telegram. telegram

13

14 FILMEN • Början Det hela börjar 1894 i New York där man i en lokal på Broadway ur tio stycken tittskåp kunde se korta filmer. Tittskåpen skapades av W.K.L Dickson på uppdrag av Thomas A. Edison och de fick namnet Kinetoscope. Den 1 november 1985 visas levande bilder för en betalande publik av bröderna Skladanowsky i Berlin. Det är åtta korta filmer med kända artister och musiken som spelas till bilderna är komponerad av Herman Krüger. Apparaturen kom att kallas Bioskop. Samma år konstruerar bröderna Lumiére en kombinerad filmkamera och projektor, den får namnet Le Cinématographe. Det svenska namnet blir Kinematografen och är avsedd för en 35mm bred film med runda perforeringshål. Apparaten kan laddas upp med 18 meters film som matas fram med en vev. Till en början är det 8 bilder per varv men med åren blir det upp till 16 bilder per sekund. Bröderna Lumiére visar film med Kinematografen för första gången i Paris på Grand Café den 28 december Början


Ladda ner ppt "MEDIEHISTORIA. SPRÅKENS HISTORIA • Vilket var de första språket? Vilket var de första språket? • Att konstatera vilket som var det första språket anser."

Liknande presentationer


Google-annonser