Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Pensionsbarometern September-oktober 2003 Projektnummer 1511228 2003-10-13 Sifo Research & ConsultingSE-114 78 StockholmTel: +46 (0)8 507 420 00 Secondary.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Pensionsbarometern September-oktober 2003 Projektnummer 1511228 2003-10-13 Sifo Research & ConsultingSE-114 78 StockholmTel: +46 (0)8 507 420 00 Secondary."— Presentationens avskrift:

1 Pensionsbarometern September-oktober 2003 Projektnummer Sifo Research & ConsultingSE StockholmTel: +46 (0) Secondary name toSwedenFax: +46 (0) Research International ABVisiting Linnégatan 87www.sifo.se Registered Office: Stockholm Corp. Identity No.: SE

2 Om undersökningen Denna rapport är kundens egendom. Frågeformulär och övrigt material till denna undersökning förblir Sifo Research & Consultings egendom. Vid publicering skall Sifo Research & Consultings publiceringsregler gälla. Se Appendix sista sidan.

3 Sammanfattning Jämfört med förra årets mätning har den ekonomiska oron inför pensioneringen ökat. Detta gäller speciellt kvinnor. 50 procent av kvinnorna känner ekonomisk oro inför pensioneringen Den önskade pensionsåldern fortsätter att ligga kring 60 år men den troliga vid 65 år. Sju av tio sparar själva inför pensioneringen De allra flesta tror att pensionen blir mindre än 80 procent. Nästan fyra av tio vet inte alls hur stor den blir. 56 procent tycker att staten skall stimulera pensionssparande. Detta bör främst ske genom minskad skatt på sparandet

4 Oron ökar •Oron inför pensioneringen ökar nu bland kvinnorna.50 procent av kvinnorna men bara 29 procent av männen känner ekonomisk oro inför pensioneringen. •Arbetare (45%) och offentligt anställda (48%) känner större oro än andra grupper. •Den önskade pensioneringen ligger idag kring 60 år. Hela 66 procent önskar pensionera sig senast vid 61 års ålder. •Den starkaste önskan om tidig pensionering finns i åldersgrupperna mellan 30 till 50 år. I denna grupp är det var femte som vill bli pensionerade redan vid 56/57 års ålder. Överhuvudtaget vill denna grupp pensionera sig tidigt. Totalt är det endast 17 procent av de förvärvsarbetande som vill arbeta till 65. Nästan inga vill fortsätta till 67 (3%). Däremot tror man inte att man kommer att kunna pensionera sig då utan endast 23 procent tror på en pensionering vid 61 eller tidigare.

5 Fr 1:”Känner du oro rent ekonomiskt för att gå i pension?” - andel ”ja”.

6 Fr 2: ”Vid vilken ålder skulle du vilja gå i pension?”

7 Fr 3: ”Vid vilken ålder tror du att du kommer att gå i pension?”

8 Fr 2+3: ”Gapet mellan när man vill gå i pension och när man tror att man kommer att göra det”

9 Svårt bedöma pensionsstorleken •Debatten om arbetskraftbrist påverkar människornas bedömning av hur länge de måste arbeta men fortfarande gäller att de allra flesta inte tror att det påverkar dem själva och deras pensionsstart. •Sju av tio sparar idag till sin pension. Fyra av tio sparar femhundra kronor eller mer. Anledningen till att man inte sparar mer är främst att man inte har råd men också att det är nu pengarna behövs och inte vid pensionen. •Drygt fyra av tio bedömer att det minskade värdet av deras pensionssparande gör att de måste arbeta längre än de tidigare trott. •Nästan fyra av tio har ingen uppfattning om hur stor deras pension kommer att bli. De allra flesta tror att den blir max 80 procent av deras lön. Vanligaste svaren hamnar kring 60 procent.

10 Fr 4: ”Har debatten om den framtida bristen på arbetskraft påverkat dig så att du nu tror att du måste pensionera dig senare än du tigare trott?”

11 FR 5: ”Sparar du själv inför din pension?”

12 Fr 6: ”Hur mycket sparar du per månad?” *) *) Drygt sju av tio sparar inför pensioneringen

13 Fr 7: ”Varför sparar du inte mer?”

14 Fr 8: ”Tror du att ditt pensionssparande nu blivit så mycket mindre värt än tidigare att du måste arbeta längre än du tidigare trott?” *) *) Frågan ställd till dem som sparar själva till pensioneringen

15 Fr 9: ”Hur stor tror du att din sammanlagda pension - den allmänna pensionen och den du får från arbetsgivare dvs tjänste- eller avtalspensionen - kommer att vara vid din pensionering?”

16 Mindre pengar som pensionär •Ungefär hälften av de tillfrågade tror att de kommer att lägre levnadsstandard som pensionärer. Fyra av tio tror att det blir ungefär som nu •Det är fler kvinnor (55%) än män (37%) som tror på en lägre levnadsstandard •De flesta tillfrågade har ingen uppfattning om hur mycket man måste spara för att kunna få 80 procent av lönen som pensionär •44 procent tror att ett ökat sparkapital kan leda till att man bara får betala högre avgifter som pensionär. Detta gäller främst de äldre förvärvsarbetande över 50 år.

17 Fr 10: ”Tror du att din levnadsstandard som pensionär kommer att vara större, mindre eller ungefär lika stor som idag”

18 Fr 11: ”Hur mycket tror du att du skulle behöva spara per månad för att få cirka 80 procent av din lön som pensionär?”

19 Fr 12: ”Är du rädd för att ett ökat sparkapital kan leda till höjda avgifter för dig inom t ex vård och omsorg”

20 Stöd för stimulanser till pensionssparande •56 procent av de tillfrågade tycker att staten skall stimulera pensionssparande Stödet för statliga stimulanser är något högre bland borgerliga väljare (64%) än bland socialistiska (50%). •Stimulanserna skall främst ske genom att skatterna på pensionssparandet minskas (65%). Ökade avdragsmöjligheter svarar var fjärde.

21 Fr 13: ”Tycker du att staten skulle stimulera det privata pensionssparandet?”

22 Fr 14: ”På vilket sätt tycker du i så fall staten skulle stimulera det privata pensionssparandet?”

23 Appendix Metodbeskrivning av Sifos Telefonbuss Fältarbete Sifos Telefonbuss är en regelbunden telefonundersökning som genomförs med ett slumpmässigt urval av den vuxna befolkningen. Intervjuerna görs med personer 15 år och äldre från Sifo Research & Consultings telefonintervjucentral i Ronneby. Urval Urvalet är slumpmässigt i alla steg och riksomfattande. Om rätt person i hushållet ej anträffats har han eller hon ersatts av annan intervjuperson. I det första steget är urvalet framtaget genom Sifo Research & Consultings urvalsprogram för telefonundersökningar (KATURV). I det andra steget väljs enligt en slumptabell den person i hushållet som skall intervjuas. Om den personen inte är hemma väljs i första hand annan intervjuperson i hushållet enligt slumptabellen, i andra hand person i annat hushåll. Sifo Research & Consulting respekterar de utvaldas integritet och rätt att vägra svara på enstaka frågor eller vägra att medverka i en intervju. De utvalda är anonyma för Sifo Research & Consulting. Tabellernas uppbyggnad Tabellrapporten består av dataskrivna tabeller. Tabeller betecknade "procent vertikalt" (anges i övre högra hörnet) innehåller procentberäkning kolumnvis. Sifferraden "vägt bastal" visar de siffror på vilka de procenttal som står därunder är baserade. I vissa fall ändras bastalen för procentberäkning mitt i tabellsidan. Då har en ny bastalsrad, betecknad "nytt bastal", lagts in och de efterföljande procenttalen är baserade på dessa bastal. Bastal för procentberäkning anges alltid i absoluta tal. Ett + eller ett - efter procenttal markerar statistiskt signifikant avvikelse inom gruppen. Ibland kan smärre avvikelser uppstå vid avrundningar i procentberäkning och vägning. Om flera svar tillåtits i en fråga, dvs att respondenten fått avge mer än ett svar, summerar inte de olika svarsalternativens delsummor nödvändigtvis till 100 procent.

24 forts. Poststratifiering Före framtagningen av tabellerna genomförs en s k poststratifiering. Den utjämnar fluktuationer i urvalet. Vägning har dels gjorts enligt hushållsstorlek och dels genom kombinationer av celler bildade av ålder, kön och yrkesklass. Tabellerna redovisar bastal före och efter vägning. Procenttalen är alltid vägda. Osäkerhetsmarginaler Vid analys av tabellmaterial från intervjuundersökningar gjorda med stickprov är det väsentligt att komma ihåg att de angivna procentsatserna är ungefärliga värden. Förekomsten av en felmarginal innebär att det är felaktigt att tro att siffrorna från ett stickprov är exakt desamma som skulle erhållits om hela befolkningen besvarat frågan. Det som kallas felmarginal är egentligen en osäkerhetsmarginal. Smärre avvikelser ligger i alla procenttal i tabellerna och de är av något större storleksordning närmare mitten av procentskalan. Så exempelvis har ett "ja"-svar på 50% en något större osäkerhet än ett "ja"-svar på 10% eller 90%. Den osäkerhet som urvalsfel kan medföra beror också på bastalets storlek. Med felmarginal för ett procenttal (p) menar vi här längden av ett halvt 95%-igt konfidensintervall för procenttalet. Ett 95%-igt konfidensintervall skall tolkas så att sannolikheten är att i 95 fall av 100 ligger resultatet inom felmarginalen. I tabellen anges felmarginaler för skattningar av procenttal i storleksordningarna 50%, 30% och 10%. p%n=1000n=750n= ,1%3,6%4,4% 30 (eller 70)2,83,34,0 10 (eller 90)1,92,12,6 Som alltid i stickprovsundersökningar bör man komma ihåg att siffrorna är närmevärden, inte exakta.

25 Varför sparar du inte mer? Några kommentarer:  Anser att det inte behövs.  Anser att det räcker.  Anser att det är tillräckligt.  Anser att jag behöver inte spara mer just nu.  Arbetet täcker upp och dessutom har jag sparat sedan jag var 20 år.  Det har att göra med debatten om livförsäkringsbolagen.  Det är det man får dra av.  Det är inte lönsamt för mig. Jag tar det som är avdragsgillt i deklarationen.

26 Varför sparar du inte mer? •Det är ovisst om hur mycket det blir kvar, när det är dags att ta ut pensionen. •Får bara spara ett halvt basbelopp. •För jag har räknat ut att jag inte behöver spara mer än så för att få ut cirka 90% av min lön och det är jag nöjd med. •Gränsen går där. Man kan inte spara mer än 1500 kr/månad •Har tjänstepension. •Jag får inte dra av för mera. •Jag får inte spara mer på grund av maxtaket. •Jag har inget behov av mer när jag sitter på hemmet. •Jag kan inte spara mer. Jag sparar maxbeloppet, det får man dra av alltså.

27 Varför sparar du inte mer?  Jag köper fastigheter.  Jag sparar 35 procent av lönen.  Jag sparar även i fastigheter.  Jag tror att det räcker med 700 kronor i månaden.  Jag tror inte att det behövs.  Jag tror inte på pensionssparande.  Man kan inte spara så mycket, för att det är för stora skatter.  Pensionsbolagen, livbolagen man sparar i har skött sig så dåligt och gett så dålig avkastning de senaste åren.  Prioriterar annat. Har bland annat fadderbarn som jag skickar pengar till.  På grund av skatterna.  Sparar genom att amortera på mitt hus.  Trött på tjatet om att pensionsspara.


Ladda ner ppt "Pensionsbarometern September-oktober 2003 Projektnummer 1511228 2003-10-13 Sifo Research & ConsultingSE-114 78 StockholmTel: +46 (0)8 507 420 00 Secondary."

Liknande presentationer


Google-annonser