Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Riskbedömning – nyckeln till ett hälsosamt arbetsliv En europeisk kampanj om riskbedömning.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Riskbedömning – nyckeln till ett hälsosamt arbetsliv En europeisk kampanj om riskbedömning."— Presentationens avskrift:

1 Riskbedömning – nyckeln till ett hälsosamt arbetsliv En europeisk kampanj om riskbedömning

2 Syftet med presentationen •Att hjälpa företag, särskilt små och medelstora företag, att förstå riskbedömningsprocessen och dess betydelse. •Att ge dem ett verktyg så att de själva kan utföra en riskbedömning. •Att ge tillgång till viktiga informationskällor.

3 Lagstiftningen – Riskbedömning •Arbetsgivarna har allmän skyldighet att garantera arbetstagarnas säkerhet och hälsa i alla delar av arbetet. •Riskbedömningar gör att arbetsgivare kan vidta de nödvändiga åtgärderna för att skydda sina arbetstagares säkerhet och hälsa. •Enligt arbetsmiljölagstiftningen måste alla arbetsgivare regelbundet utföra riskbedömningar (ramdirektiv 89/391, införlivat i nationell lagstiftning). •Denna presentation bygger på de vägledande principerna för riskbedömningar (se den särskilda lagstiftning som gäller i ditt land).

4 Vad är riskbedömning? •Riskbedömning är en process för att utvärdera arbetsmiljörisker till följd av faror på arbetsplatsen. Det innebär en systematisk granskning av arbetets alla delar där man bedömer ►vad som kan orsaka skada, ►om farorna kan elimineras och, om inte, ►vilka förebyggande åtgärder eller skyddsåtgärder som behöver finnas för kontroll av riskerna. •Riskbedömning är grunden för att framgångsrikt kunna hantera arbetsmiljöfrågor och nyckeln till att minska arbetsrelaterade olyckor och arbetssjukdomar.

5 Observera: faror och risker •En fara kan utgöras av vad som helst som kan orsaka skada – arbetsmaterial, utrustning, arbetsmetoder eller praxis. •En risk är sannolikheten, hög eller låg, för att någon ska skadas på grund av faran.

6 Vem utför riskbedömningen? •De som utför riskbedömningen kan vara: ►Arbetsgivarna själva ►Arbetstagare som utses av arbetsgivaren ►Externa utvärderare eller tjänsteleverantörer, OM kompetent personal saknas på arbetsplatsen •Utvärderare måste förses med nödvändig information, utbildning, resurser, tid och stöd. •Vem som än genomför riskbedömningen är det arbetsgivaren som i sista hand är ansvarig för bedömningen.

7 Hur bedömer man riskerna? Det finns två principer som man alltid bör ta hänsyn till när en riskbedömning ska utföras: •Riskbedömningen bör vara upplagd så att alla relevanta faror och risker tas upp (t.ex. så att inte sekundära uppgifter förbises, såsom städning). •När en risk identifierats bör riskbedömningen börja från grunden, genom att ställa frågan om risken kan elimineras.

8 Riskbedömning i fem steg Det finns andra metoder som fungerar lika bra, särskilt för mer komplexa risker och omständigheter. Steg 2 Utvärdera och prioritera riskerna Steg 3. Besluta om förebyggande åtgärder Steg 4. Vidta åtgärder! Steg 5. Övervaka och granska situationen Steg 1. Identifiera faror och personer i farozonen Arbetstagarna bör delta aktivt i riskbedömningen För de flesta företag bör en strategi i fem steg räcka för riskbedömningen:

9 Steg 1: Identifiera faror och personer i farozonen (1) Några tips om hur man kan identifera viktiga faror: •Gå runt på arbetsplatsen och se efter vad som skulle kunna orsaka skada. •Prata med arbetstagarna och/eller deras företrädare om vilka problem de har stött på. •Tänk på långsiktiga hälsofaror (höga ljudnivåer eller exponering för farliga ämnen), och var inte bara inriktad på uppenbara eller omedelbara risker. •Gå igenom företagets dokumentering av olyckfall och arbetssjukdomar. •Sök information från andra källor, som ►tillverkarnas och leverantörernas bruksanvisningar eller faktablad, ►webbplatser om arbetsmiljö, ►dokumentering av rättsliga föreskrifter och andra krav för arbetsplatsen.

10 Exempel på användbara verktyg för att identifiera faror: checklista NrFara: BRANDJANEJ 1Används oxiderande eller brandfarliga ämnen? 2Förvaras oxiderande eller brandfarliga ämnen i ventilerade rum? 3Finns det några antändningskällor? 4Har brandfarliga områden fått lämplig markering? 5Finns det beredskaps- och utrymningsplaner? 6Finns det brandlarm? 7Är utrymningsvägarna markerade?

11 Steg 1: Identifiera faror och personer i farozonen (2) •För varje fara är det viktigt att göra klart ►vem eller vilka som kan skadas: detta bidrar till att identifiera det bästa sättet att hantera risken, ►hur dessa personer samverkar med faror (t.ex. genom direkt eller indirekt exponering), ►hur de kan skadas, t.ex. vilken sorts skada eller sjukdom som kan tänkas uppstå. •Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt könsrollsfrågorna och grupper av arbetstagare som kan löpa ökad risk eller ha särskilda behov: ►Arbetstagare med funktionshinder ►Ungdomar och äldre arbetstagare ►Gravida och ammande kvinnor ►Otränad eller oerfaren personal (t.ex. nyanställda, säsongsarbetare och tillfälligt anställda)

12 Steg 2: Utvärdera och prioritera riskerna •För att bestämma om risken är låg, medelhög eller hög, bedöm ►hur sannolikt det är att faran orsakar skada, ►hur allvarlig skadan kan bli, ►hur ofta arbetstagarna exponeras (och hur många som exponeras). •En enkel process grundad på omdöme och utan krav på specialistkunskaper eller komplicerad teknik bör räcka för ►verksamheter med låga risker, ►arbetsplatser där riskerna är väl kända eller lätt identifierade och där det finns god beredskap för att hantera dem. •Vid mer komplexa risker och verksamheter kan yrkesmässiga kunskaper, stöd och råd behövas.

13 Steg 3: Besluta om förebyggande åtgärder Vid beslut om förebyggande åtgärder och skyddsåtgärder som ska sättas in måste man överväga •om det är möjligt att få bort (eliminera) risken helt, och om inte: •hur riskerna kan minimeras eller kontrolleras så att inte säkerheten och hälsan äventyras för dem som utsätts för dem. Detta kan göras genom att ►bekämpa risken vid källan, ►anpassa arbetet till individen, ►anpassa arbetsplatsen till tekniska framsteg och ny information, ►ersätta farligt med ofarligt eller mindre farligt, ►genomföra organisatoriska eller kollektiva skyddsåtgärder hellre än individuella skyddsåtgärder (som är den sista utvägen), ►ge arbetstagarna lämpliga anvisningar och upplysningar.

14 Steg 4: Vidta åtgärder •Sätt in förebyggande åtgärder och skyddsåtgärder. •För att åtgärderna ska kunna införas på ett effektivt sätt behövs en plan som visar ►vem som gör vad, ►när en uppgift ska vara genomförd, ►vilka medel som avsätts för att genomföra åtgärderna.

15 Steg 5: Övervaka och granska •Effektiviteten av de förebyggande åtgärder som satts in bör övervakas. •Bedömningen behöver granskas och revideras efter behov, bl.a. ►när betydande förändringar sker i verksamheten, ►till följd av vad som framkommit vid utredningen av en olycka eller ett tillbud, ►där de införda förebyggande åtgärderna är otillräckliga eller inte längre är adekvata, ►för att säkerställa att resultaten av riskbedömningen fortfarande är relevanta.

16 Dokumentering av bedömningen (1) •Riskbedömningen måste dokumenteras. •Dokumentationen kan användas som grund för ►information till de berörda personerna, ►bedömning av om de nödvändiga åtgärderna har införts, ►styrkande handlingar till tillsynsmyndigheter, ►revidering av åtgärder om omständigheterna förändras.

17 Dokumentering av bedömningen (2) Åtminstone följande uppgifter bör registreras: •Namn och titel på den eller de personer som genomför granskningen. •Vilka faror och risker som har identifierats. •Vilka grupper av arbetstagare som löper särskilda risker. •En bedömning/utvärdering av riskerna. •Nödvändiga förebyggande åtgärder och skyddsåtgärder. •Uppgifter om införandet av åtgärder (vem som gör vad och när). •Uppgifter om hur arbetstagarna och deras företrädare har deltagit i riskbedömningsprocessen.

18 Arbetsgivarnas skyldigheter Arbetsgivaren är skyldig att •organisera riskbedömningen, •välja ut en eller fler personer och säkerställa att de är kompetenta, •bedöma riskerna och införa skyddsåtgärder, •involvera arbetstagarna i riskbedömningsprocessen, •tala med arbetstagarna eller deras företrädare om hur riskbedömningen är organiserad, liksom med de personer som utför riskbedömningen och inför de förebyggande åtgärderna, •inneha en bedömning av riskerna, •dokumentera riskbedömningen, efter att ha talat med arbetstagarna och/eller deras företrädare, eller involverat dem i arbetet, och göra dokumenteringen tillgänglig för dem, •se till att alla berörda personer är informerade om alla faror, om alla skador de riskerar, och om alla skyddsåtgärder som vidtagits för att förebygga sådana skador.

19 Arbetstagarnas rättigheter och skyldigheter Arbetstagarna och/eller deras företrädare har rätt/skyldighet att •bli tillfrågade angående riskbedömningens organisering och utnämningen av de personer som ska utföra detta, •delta i riskbedömningen, •uppmärksamma sina arbetsledare eller arbetsgivare om upptäckta risker, •rapportera alla förändringar på arbetsplatsen, •hålla sig informerade om arbetsmiljöriskerna och om de åtgärder som krävs för att eliminera eller minska dessa risker, •be arbetsgivaren sätta in lämpliga åtgärder och lämna fram förslag för att minimera faror eller undanröja faran vid källan, •samarbeta för att arbetsgivaren ska kunna se till att arbetsmiljön är säker, •tillvarata sin egen säkerhet och hälsa och säkerheten och hälsan hos andra personer som berörs genom sin verksamhet.

20 Var man kan få tag på hjälp Det finns gott om information och vägledning till din hjälp på arbetsmiljöbyråns webbplats: ►Information om riskbedömningskampanjen  hur man engagerar sig  kampanjmaterial: ►Ett mer utförligt avsnitt om riskbedömning på nätet:  information om riskbedömning  exempel på god praxis från hela Europa  praktiska verktyg: vägledningar, checklistor, etc:

21 Bra för alla. En europeisk kampanj om riskbedömning


Ladda ner ppt "Riskbedömning – nyckeln till ett hälsosamt arbetsliv En europeisk kampanj om riskbedömning."

Liknande presentationer


Google-annonser