Utredningen om förbättrad bostadsfinansiering

En presentation över ämnet: "Utredningen om förbättrad bostadsfinansiering"— Presentationens avskrift:

1 Utredningen om förbättrad bostadsfinansiering
Susann Bard, särskild utredare Ulrika Hägred, huvudsekreterare Han-Suck Song, utredningssekreterare Anette Martinsson Lindsten, jurist

2 Utredningens syfte Förbättrade finansieringsförutsättningar för ny- och ombyggnad av bostäder ”… som kan säkerställa en långsiktigt fungerande finansiering, även vid perioder av finansiell kris” på svaga marknader för mindre aktörer för byggande av hyresrätter, inkl. studentbostäder

3 Bakgrund Avvecklingen av de statliga lånen och räntebidragen → annan riskfördelning Finanskrisen Befolkningsökningen, för lågt bostadsbyggande Staten beredd att spela en mer aktiv roll

4 Underlag Utvärdering av befintliga statliga kreditgarantier
Erfarenheter från tidigare statlig bostadsfinansiering Forskning kring effekter av garantikonstruktioner m.m. Internationella erfarenheter

5 Uppdrag Analysera hur de statliga kreditgarantierna kan utvecklas
Lämna förslag på statliga topplån för nyproduktion av hyresrätt och studentbostäder Lämna övriga förslag som bedöms lämpliga

6 Förutsättningar i ett sämre konjunkturläge? – vid finansiell kris?
Kapitalet söker sig någon annanstans? Svårare att få lån för bostadsbyggande? Kreditgarantierna får större betydelse? Eftersatt underhåll och uteblivna ombyggnader? Ökat intresse för att poängtera hållbarhet? Kanske inga problem om bara räntan är låg? Vad hände ? - Hur såg det ut under finanskrisen? Vad har förändrats sedan dess?

7 Problem på svagare marknader?
Lägre betalningsvilja hos befolkningen Svagt intresse från byggare och banker Lokalt bankkontor saknas Marknadsvärdet blir för lågt i förhållande till investeringskostnaden Krav på nedskrivning Kreditgarantierna otillräckliga Svårt även att finansiera ombyggnad

8 Förutsättningar för mindre aktörer?
Sämre kreditvärdighet och ingen historik hos banken Krav på hög egeninsats Varje projekt har stor påverkan på företagets ekonomi Kreditgarantierna har större betydelse Ny på marknaden – kommunen skeptisk? Svårt klara finansieringen i projekteringsfasen

9 Förutsättningar för hyresrätt? – och studentbostäder
Långsiktigt avkastningskrav Sårbarhet inför ev. minskad efterfrågan Särskilt svårt att få lån i bank (?) Dålig kunskap om studentbostäder hos kreditgivare Svårt för nya studentbostadsbyggare att komma in i kommunerna Brist på hyresbostäder – problem att klara inflyttning, såväl som kvarboende och rekrytering av arbetskraft, underlaget för servicen viker.

10 Tänkbara åtgärder…

11 Statliga kreditgarantier 2.0
Vidgad krets av möjliga finansiärer Höjd nivå på schablonbeloppet Bredare tolkning av ”ombyggnad” Tak för garantiavgiften Kreditgaranti för lån till projekteringen

12 Främja lokala initiativ
Återbetalningsgaranti för kooperativa hyresrättsföreningar Startbidrag för byggemenskaper

13 Nya källor för lånefinansiering
Statlig fond för socialt hållbar bostadsutveckling Fokus på svagare marknader och små och medelstora byggherrar Nyproduktion av hyresrätter där det inte byggts på länge och ingen bygger på marknadens villkor Överkomliga bostäder i attraktiva lägen Upprustning där betalningsförmågan är svag Landsbygdslån Banken 50 %, Statligt topplån 35 %, eget kapital 15 % Geografisk/annan avgränsning?

14 Översyn av redovisningsreglerna
Ändringar i regelverket eller bara ensa tolkningen? Är marknadsvärderingar och direktavkastningskrav orimliga?

15 Justering av investeringsstöden
Samma normhyra överallt? Högre bidragsbelopp på svagare marknader? Kortare åtagandetid? Tidigare utbetalning för att minska lånebehovet

16 sou.gov.se  N 2017:01 ulrika.hagred@regeringskansliet.se
Hör gärna av er! sou.gov.se  N 2017:01