Projektpresentation: Psykoedukation

En presentation över ämnet: "Projektpresentation: Psykoedukation"— Presentationens avskrift:

1 Projektpresentation: Psykoedukation
Om flykt och stress och vad en kan göra för att må bättre JOHAN Psykoedukation riktat till nyanlända barn och ungdomar Presentera projektet! För att ni inte skall bli förvirrade eller besvikna poängtera att vi skall berätta om projektet och genomförande och relevans för Elevhälsa. Ni kommer alltså inte få ”Psykedukation om flykt och stress” nu. Hoppas ni vill lyssna ändå 

2 Introduktion Johan Andersson, leg. psykolog Julia Jabbour, kurator
Teamet för krigs- och tortyrskadade i Malmö Projektet är en del av TKT. TKT ett specialistteam inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Region Skåne. Träffar ungdomar och familjer från hela Skåne men sitter i Malmö. Till oss kommer de barn och ungdomar som bedöms vara komplext traumatiserade. Deras trauman ska vara kopplade till krig eller tortyr. Det här projektet är en del av teamet men vi riktar oss inte till de mest traumatiserade utan vår insats är förebyggande och riktar sig till alla som har flytt.

3 Insatsen Psykoedukation i grupp
Utbildning om traumatisering, långvarig stress och självomhändertagande Barn, ungdomar och föräldrar Mobil verksamhet HVB-hem Asylboende för vuxna och familjer Kommunövergripande (t.ex. familjehem) JULIA Psykoedukation – lära sig om diagnos/symtom eller psykologisk tillstånd. Vilka uttryck det tar, beskriva process, behandling, insatser med mera. Fokus på barn och ungdomar denna föreläsning men liknande insats finns för vuxna och föräldrar.

4 Insatsen fortsättning…
Varierande gruppstorlek (5-40 personer) Tolk på plats JULIA Varierande förutsättningar. Ibland små grupper, ibland stora. Ibland ett språk, ibland 4-5 olika språk samtidigt- då också upp till 5 tolkar på plats i rummet. Tolkarna bokar TKT via vanliga tolkföreningar- brukar försöka boka samma tolk vid alla tre tillfällen, försöker boka tolkar de har jobbat med innan. Ibland fungerar det bra, ibland mindre bra.

5 Bakgrund Hösten 2015 Att ge lite till många
”Psykologisk första hjälpen” JULIA När många människor kom till Sverige såg teamet ett behov och ville göra mer, att erbjuda en kort insats till som skulle kunna nå så många som möjligt. Många vi träffar i nuläget har varit här lite längre så kanske inte riktigt är ”Psykologisk första hjälpen” såsom det vanligtvis beskrivs. Personal inte alltid med- varierar. Vi uppmuntrar verkligen att personalen ska vara med (har gått från rekommendation till stark önskan): deltagande ökar om personal är med. Om svårt att somna om efter mardröm, etc, bra om personalen vet den typen av saker. I vissa kommuner har de även bjudit in socialsekreterare och gode män som har tyckt att det har varit relevant.

6 Barn och Ungdomar 3 tillfällen under cirka 1 månad Första tillfället
Symtom vid traumatisering och långvarig stress, normalisering, självomhändertagande Teman: minnen, tankar, känslor, kropp, sömn och mardrömmar 2,5 timme JULIA Vi har mest varit på boenden- tre tillfällen under en månad. Första tillfället mer som en föreläsning Vi börjar prata om råd och tips, fysisk aktivitet. Konkret att prata om kroppen för dem- vi rekommenderar fysisk aktivitet starkt och det har blivit bra och något som tycks uppskattas i utvärderingar. Sedan pratar vi om de eventuella trauman och svårigheter ungdomarna har gått igenom från kriget i hemlandet, vägen hit och de svårigheter de kan möta här. Försöker prata om de vanligaste symtomen på ett enkelt och pedagogiskt sätt, med hjälp av bilder och exempel. Vi pratar om svåra minnen, mardrömmar, flashback. Vi pratar om triggers och undvikande av platser, personer eller att prata om det man varit med om. Vi pratar om att man förändrade känslor och tankar och att man ibland inte känner igen sig. Vi pratar om överspändhet, sömnproblem, överkänslighet, rädsla och koncentrationssvårigheter. Vi försöker normalisera symtomen och pratar om den naturliga motståndskraften. Därefter går vi igenom viktiga råd för att ta hand om sig själv gällande sömnen, kroppen, tankarna och känslorna. Ger även olika övningar såsom progressiv avslappning som går ut på att spänna och slappna av i olika muskler. 2,5 timme med paus

7 Barn och Ungdomar fortsättning…
Andra tillfället Uppföljning, repetition och fördjupning Individuella konsultationer 1,5 timme Tredje tillfället Utvärdering JULIA Repetition är viktig. Här fortsätter vi prata om olika råd beroende på vad ungdomarna är intresserade av eller vad vi har hunnit med förra gången. Individuella konsultationer för de som t.ex. inte vill ställa frågor i grupp. Brukar ofta vara mer som en diskussion. Tredje tillfället ger vi ut en utvärdering där barnen själva får säga vad de tycker om insatsen och hur de upplever det.

8 Statistik 432 personer 242 personer <18 år 190 personer >18 år
377 män (87%) 55 kvinnor (13%) JOHAN Det går att nå många människor på kort tid. Sedan december har vi träffat 432 personer. Vi når fler pojkar än flickor. ANTAL DELTAGARE HVB ANTAL DELTAGARE FÖRL. <18 <18 95% 4% >18 >18 5% 96% Män män 96% 76% Kvinnor kvinnor 4% 24%

9 Utvärdering Frågeformulär vid tredje tillfället
1. Inte alls, 2. Lite, 3. En del, 4. Mycket, Väldigt mycket Lära sig hantera bekymmer med… sömn, minnen, tankar, känslor och kropp Allmän symtomminskning Hantering av livssituation Rekommendation (Ja eller Nej) JOHAN Gör psykoedukation någon skillnad för ungdomarna? Frågor som: Har jag lärt mig mer om hur jag kan hantera sömn/minnen/tankar/känslor/kropp? Skala minst, 5 lärt mig mycket Allmän symptomminskning? Hantering av livssituation bättre? Rekommenderar?

10 Utvärdering fortsättning…
Medelvärden (N = 51) Minnen = 2,47 Kropp = 3,27 Symtom = 2,30 Coping = 2,67 Rekommendation Ja – 82% Nej – 18% Inte alls Lite En del Mycket Väldigt mycket JOHAN Gäller ungdomar ej vuxna. Få utvärderingar i relation till antal personer vi träffat - insatsen har hela tiden utvecklats och även utvärderingen. Utvärderingen delas ut tredje tillfället - ofta färre personer då. Bra/godkänt utifrån insatsen omfattning och i linje med våra förväntningar. Vi kan inte uttala sig om effekt och det finns klar bias i urvalet eftersom de som kommer flera gånger är de som fyller i. Men hittills säger det oss att det är skälig/rimlig insats som uppskattas av många deltagare och som upplevs kunna ge kunskap och till viss del hjälpa (mer eller mindre) inom vissa utvalda områden. Det är ”lite till många”. Ibland kan lite göra skillnad.

11 Utvärdering fortsättning…
Feedback från boenden Populär aktivitet Normalisering Benägenhet att ta emot hjälp Korta intervaller Tidigare insats JOHAN Stor efterfrågan! Väckt mest intresse bland ungdomarna ”Jag mår dåligt och det är normalt!” Bättre närvaro på tider inom BUP. Öka benägenhet att ta emot hjälp. Inte för lång tid mellan besök! Utifrån våra reflektioner hittills: Hjälper de som mår lite/medel dåligt. Men insatsen kan också hjälpa till att fånga de som mår mycket dåligt och motivera till hjälp.

12 Utmaningar och Reflektioner
Pedagogik! Att nå kvinnor och flickor Flera tolkar vid samma tillfälle Struktur och planering Att väcka jobbiga tankar och känslor Medverkan av personal eller andra vuxna JOHAN Vi har fått lära oss var mycket pedagogiska. Vilka ord använder vi? Går dessa att översätta? Vilken förkunskap tror vi deltagarna har? Vad baserar vi det på? Vi använder t.ex. inte ordet trauma i presentationen för att de ofta översätter dåligt till andra språk. Förklara hellre, annars gör tolken det och då riskerar det att inte bli det ni vill säga. Också allmän pedagogik, men det kan ju ni mycket bättre än vi. Vi når cirka hälften så många kvinnor som vi av statistiken att döma borde nå. Nytt upplägg för flyktinganläggningar, ännu ej testat. På HVB-hem inte lika svårt. Försöker nå fler familjehemsplacerade barn. Vi tror att fler flickor bor i familjehem än på boenden. Tydlighet i struktur och med tolkar. Rummet. Förbereda tolkarna. Gärna samma tolkar. Viktigt att man kan vara två. Hjälpas åt att se stämningen i gruppen. Bra struktur, planering, teknik osv. Ibland kan det blir jobbigt för ungdomarna. Uppmärksam och reglerande i detaljer beroende på hur jobbigt det blir. Mycket kommunikation med boende och personal. Ungdomarna tryggare, mer intresserade om personal är intresserade, om det blir jobbigt nån är mer som har relation, viktig info även för personal.

13 Relevans för Elevhälsa
Rimlig insats för Elevhälsa? Liknande initiativ i Skåne Hälsofrämjande och förebyggande Ökad tillgänglighet Ökad kunskap personal Måluppfyllelse? Fånga upp de i behov av mer hjälp GEMENSAM. JULIA BÖRJAR. Vi tror något som skulle kunna göras på Elevhälsonivå (om tid och intresse finns). Liknande insatser har genomförts i Lund och Burlöv. Det finns färdiga presentationer som kan användas med ungdomar och föräldrar. Också ett dokument som beskriver insatsens upplägg så tillsammans med informationen i denna presentation tror vi att insatsen skulle kunna införas och genomföras på andra platser. Kanske bra ifall en kan läsa in sig lite på psykotraumatologi för att känna sig mer förberedd. Bra ifall en kan kolla upp och lära sig avslappnande och affektreglerande övningar såsom progressiv avslappning och djupandning. Behöver dock inte vara ”expert” i vidare bemärkelse tror vi. Alltså, en behöver inte jobba på en specialistmottagning eller vara extra bra på trauma. En hälsofrämjande och förebyggande åtgärd (framförallt förebyggande?) Som en del av undervisning på skola? En ytterligare lektion men som genomförs av Elevhälsa kanske? Lättare att nå fler? Inte beroende av boendets engagemang och de allra flesta kanske ändå går i skolan. Kan nå familjehemsplacerade och de som bor hos släktingar. Traumatisering innebär ofta svårigheter gällande koncentration och uppmärksamhet. För vissa kan kanske en sådan här insats ge redskap att hantera dessa svårigheter och på sikt ge dem större möjligheter att lyckas i skolan. Dock i kombination med andra insatser!

14 Tack! የቀንየለይ شكراً شكريه Hvala Vam! Благодаря! تشکر JULIA Mahad!

15 Frågor och Reflektioner?
Johan Andersson 040 – Julia Jabbour 040 – JULIA Diskussion i grupper: Familjehemsplacerade barn, de faller utanför alla insatser som riktas mot HVB-hem, ibland svårt att hitta familjehem, integration till hälsostödet- kan bli en del av det. Fördel när man känner eleverna. Utmaning: olika vilka tolkar som finns att tillgå, för att bemöta killar och tjejer lika. Bra också att bjuda in tolkarna innan. Åldersuppskrivningar, utvisningar- hur tacklar ni det? Viktigt att fortsätta med detta även då. Alla barn behöver träffa vuxna som lyssnar, hör deras frustration. Svårigheter fortsätter i Sverige, viktigt att få hjälp att hantera det. Finna något de kan ha makt över, när allt annat rasar.