Välkommen till handledarutbildning

En presentation över ämnet: "Välkommen till handledarutbildning"— Presentationens avskrift:

1 Välkommen till handledarutbildning

2 Samarbete mellan utbildare och arbetsgivare Kvalitetssäkring
Intyg/diplom efter avslutad utbildning Nyckelorden: samverkan, samhandling, partsgemenskap, kvalitetskriterier, diplom, riktlinjer, styrdokument, handledarutbildning, validering och certifiering

3 Webbmodul 1 och 2 rl=%2fportal För att gå utbildningen registrerar du dig här med namn och e-postadress. Lösenord skickas till din mejl…

4 Handledarens ansvar Huvudansvarig för eleven under APL
Ansvarig för elevens utveckling Bidra till yrkesutveckling för eleven Bidra till personlig utveckling Positiv till nya tankesätt Vägleda eleven under sin praktik in i en yrkesutbildning

5 Rollen som handledare och pedagog
Förebild för eleven Begreppet handledning: leda någon vid handen Räcka en hjälpande hand praktiskt eller bildligt Vägleder den som ska utvecklas i sitt yrke Pedagogisk process – möte Empati, självinsikt, självrespekt, tillit, privat, personlig, professionell, självreflektion, identitet, yrkesidentitet

6 Diskussionsfrågor Vem är jag? privat, professionellt, egna värderingar, egen livssituation i förhållande till de jag möter i mitt arbete. Vilka möjlighet/svårigheter ser jag i min roll som handledare? Hur blir hela arbetsplatsen involverad i handledningsuppdraget? Kan göras i bi-kupor och kan tas upp i klassrummet.

7 Förtrogenhetskunskap
Vad är kunskap? KUNSKAPER Faktakunskap Exakt och absolut Inget att diskutera Förtrogenhetskunskap Behärskar ämne/område Helhet/sammanhang Förståelsekunskap Har förstått kunskapen Färdighetskunskap Praktisk kunskap Personlig kunskap Sitt eget sätt Värderingar, synsätt och attityder Knowing that, veta att Teoretisk kunskap Situation – göra åt det Ex Dåligt vätskeintag – konsekvens - åtgärder Knowing how, veta hur Praktiska kunskapen Situationen – hur lösa Vätskelista, urinmätning, prover mm Tyst Kunskap Veta vad man gör, svårt att sätta ord på det Faktakunskap=något som finns men inget att fundera över ex omvårdnadsprocessen Förståelse kunskap=i omvårdnadsprocessen vad finns jag i prossecen vad är min roll? Att förstå min roll Färdighetskunskap=kan även kallas för praktisk kunskap ex ta pulsen på någon Förtrogen hetskunskap=att jag kan mitt område ex jag har arbetat med dementa personer kan även kallas för tyst kunskap Personlig kunskap=vi utför saker på vårt sätt, kan vara utifrån våra värderingar och normer Veta att: en som inte dricker ska du veta vilka förebyggande åtgärder du ska göra Veta hur: hur ska du göra rent praktiskt för att få personen dricka och ha koll på hur det går. Vätskelista, mäta urinmängd, odling

8 Professionell kompetens
Formell kompetens Gått utbildning med examen Yrkeskompetens Förmågan att klara uppgifter inom specifikt område Professionell kompetens Reflektion, ansvar, medvetenhet till den egna yrkesgruppen Reell kompetens Fått erfarenheter Affektiv kompetens Kunna hantera känslor/reaktioner på professionellt sätt Kognitiv kompetens Situation –konsekvens - åtgärder Handlings kompetens Kunna handla rationellt och säkert vid olika situationer/tillfällen Formell=utbildning Reell=lösa situationer på plats Yrkeskompetens=att kompetens inom ett specifikt område Kognitiv kompetens=bedöma en situation och se vilka lämpliga åtgärder som kan behövas Affektiv kompetens=hantera sina känslor ex. döden Handlingskompetens=att veta vad man gör och hur man gör i olika situationer ex rutinerna som behöver sitta i ryggmärgen Professionell kompetens=yrkesidentitet att reflektera över sina egna handlingar hur man hanterar olika situationer i arbetet. Våga kritiskt granska själv Nyckelkvalifikationer=att bli anställningsbar Ev göra övn på sid 22 vilken kunskapsform är viktigast? Nyckelkvalifikationer Förmågan att ta emot nya kunskaper, färdigheter Kunna möta och hantera förändringar i yrkeslivet Förmåga att samarbeta, arbeta självständigt, goda relationer, Ha empati och inlevelseförmåga

9 KOMMUNIKATION Envägskommunikation: Tvåvägskommunikation
Någon sänder ut ett budskap – budskapet tas emot av någon Envägskommunikation: Meddelandet går bara i en riktning Tvåvägskommunikation Meddelandet går fram och tillbaka (dialog) Verbal kommunikation Kommunikationen består av ord Icke-verbal kommunikation ordlös kommunikation - kroppsspråket (röst, tonfall, gester och mimik) Symbolisk kommunikation Uttrycks genom klädsel, utseende, kulturell tillhörighet

10 Kommunikationens betydelse
Det är genom kommunikationen vi uttrycker våra tankar Det är genom den vi lär oss och utvecklas Det är genom den vi kan meddela oss och förstå varandra.

11 Störningar i kommunikationen
Ofullständiga budskap Grumliga budskap Indirekta budskap Det finns inget att diskutera

12 Envägskommunikation ”Kom nu så går vi, det är lite bråttom. Efter tre veckor vet du hur vi ska göra hos Märta? Jo så här är det; du börjar med att dammsuga så går jag in och bla, bla, bla ………… Vad händer om vi bara mal på? Släpper vi in eleven?

13 Ofullständiga budskap
”Du vet Ulla är lite speciell så vi……. Ja du vet väl vad jag menar………………. Vi gör som vi brukar” Hur uppfattar eleven detta?

14 Grumliga budskap ”Visst går du ut i köket så länge?” Efter en stund kommer du ut och undrar varför eleven inte har dukat och börjat med maten………………………. Hur tydliga är vi?

15 Indirekta budskap ”Tänk att de inte har läst eller övat på att laga mat i skolan och inte hemma heller, hur ska hon klara av att vikariera i sommar?” Hur skulle du känna det om du var eleven och hörde på?

16 Det finns inget att diskutera
”Jag har jobbat här i snart 7 år och jag vet hur det ska vara…..! Vi gör som jag alltid brukar göra.” ”Var min idé så konstig?”, undrar eleven?

17 Diskussionsfrågor Hur kan du genom samtal, utmana och motivera, elever till förändring och insikt? Vilken roll har du som handledare? Vilka möjligheter/svårigheter upplever du? Hur kan dina arbetskamrater/chef vara delaktiga?

18 Förutfattade meningar
” Herregud ska vi ta emot en punkare nu som elev…..! Han kommer säkert inte i tid, skrämmer våra gamla, vill han verkligen jobba med gamla?” Vad säger sådana yttranden om oss?

19 Hur kan man förbättra kommunikationen?
Tydlighet Använda jag - budskap Feedback – spegling - återkoppling Lyssna aktivt Ställa frågor vid otydligheter

20 Reflektionscykeln enligt Gibbs (1988) ur Sarvimäki A (red) Reflektioner kring omvårdnad. FoU-rapport 51. Stockholm: Vårdförbundet 1997. Beskrivning. Vad hände? Känslor. Vad tänkte och kände du? Värdering. Vad var bra och vad var dåligt med erfarenheten? Analys. Hur kan du förstå situationen? Slutsats. Kunde du ha gjort något mera? Handlingsplan. Vad skulle du göra om det händer igen?

21 Reflektion Hur kan du använda reflekterande förhållningssätt i handledningssituationer? Läxa till dag 2: kapitel 2, konflikter kapitel 3 samtal

22 Webb modul 3 och 4 rl=%2fportal För att gå in på utbildningen igen skriv e-postadress och lösenord

23 Dag 2 konflikthantering
Diskussionsfrågor: Hur kan du använda reflekterande förhållningssätt i handledningssituationer och konflikhanteringssituationer? Hur gör du när du kört fast och samtalet har blivit blockerat? Utgå ifrån litteraturen och egna erfarenheter rollspel? Görs i grupp och sedan redovisas i klassrummet. Bi-kupor ex fyra grupper med 4 olika fall

24 Susanne är 30 år och går vuxenutbildning till undersköterska
Case delas ut till deltagarna

25 Mayra 41 år Case delas ut till deltagarna

26 Handledning, handledningsprocess och kunskapsutveckling
Några exempel på handledning av: -Nyanställd -brukare och patienter -elever (praktikhandledning) -kollegor -personlig

27 Praktikhandledning Läs om praktikhandledning sid 76-77
Vad är det positiva och negativa med att gå med olika handledare?

28 Diskussionsfrågor Vilka möjligheter/svårigheter ser du i olika handledningssituationer? Människor lär sig på olika sätt. -Hur kan du identifiera och använda kunskap? Reflektera och diskutera över situationer med till exempel elever/brukare/anhöriga.

29 Handledningsprocessen
Förberedelser Inventering Planering Genomförande utvärdering

30 Diskussionsfrågor Hur arbetar du på din arbetsplats utifrån handledningsprocessen? På vilket sätt förmedlar du tyst kunskap till eleven? Hur löser ni det på arbetet om du är sjuk och du har en elev? Vem tar hand om denne?

31 Bedömning och utvärdering
Halvtidssamtal, slutsamtal, utvärdering, kunskapskrav APLunderlag

32 Diskussionsfrågor Vilka erfarenheter har du av halv-/heltidssamtal?
Hur vill du att APL samtalen ska se ut? Case 8 fallbeskrivningar - 2 st/grupp

33 Fallbeskrivning 1 Kalle är en mycket duktig elev som ser personens behov och har bra kontakt med dem. Han utför alla arbetsuppgifter noggrant och omsorgsfullt. Däremot har han svårt att passa tider och kommer ca 15 minuter för sent på morgonen. Han har också en tendens att gärna gå lite tidigare för att hinna med bussen”. Han är frånvarande hälften av APL-tiden. Hur agerar du som handledare? Har det här beteendet någon betydelse för elevens utveckling?

34 Fallbeskrivning 2 Klara är punktlig varje dag och gör det som handledaren säger att hon ska göra. Däremot har hon svårt i kontakten med personerna. Hon har svårt att ta i och hjälpa till, med exempelvis den personliga hygienen. Handledaren upplever också att hon uppvisar en negativ attityd till arbetet och de äldre. Hur skulle du vilja ”gå vidare” med den här eleven?

35 Fallbeskrivning 3 Elsa är en mycket öppen och pratsam elev. Hon pratar med allt och alla. Hon berättar mycket om sitt privatliv – även för omsorgstagarna. De boende har klagat. Handledaren har vid flera tillfällen påtalat detta på olika sätt. Men hon verkar inte förstå. Däremot utför hon arbetsuppgifterna med bravur. Hur tänker ni om Elsa? Vad skulle ni vilja säga till henne? Har det här någon betydelse för elevens utveckling?

36 Fallbeskrivning 4 Pernilla tillhör en av de yngre eleverna. Hon har ring i näsa och ögonbryn, håret friserat som ”tuppkam”. Handledaren kommer bra överens med henne och hon sköter sina arbetsuppgifter bra, däremot väcker hennes utseende starka reaktioner hos vissa av omsorgstagarna. Hur tänker ni? Vad skulle ni vilja säga till Pernilla? Har det här någon betydelse för elevens utveckling?

37 Fallbeskrivning 5 Janne saknar det vi kallar social kompetens. Han är blyg, hälsar inte, har svårt att ta ögonkontakt. Han har överhuvudtaget svårt att ta för sig och frågar aldrig vad han skall göra, men gör det han blir tillsagd. Handledaren hittar honom ofta sittande i personalrummet med sin mobil. Hur tänker ni? Hur skulle ni vilja agera?

38 Fallbeskrivning 6 Hans är en missnöjd elev. Han kritiserar vården och tycker inte att han fått någon bra praktikplats då det inte finns något att göra. Han säger till handledaren och läraren att han redan kan det här att han inte har lärt sig något nytt under sin praktik. Tillsammans med sin handledare har han ändrat schemat för att det skall passa hans privatliv dvs. han har i princip tagit bort nästan alla kvällspass. Hur tänker ni? Vad skulle ni vilja säga till Hans?

39 Fallbeskrivning 7 Iman, kom till Sverige för 4 år sedan med sin familj. Hennes dröm har alltid varit att vilja hjälpa andra. Hon har påbörjat sin första APL på ett äldreboende och trivs med omvårdnadsuppgifterna. Allt fungerar jättebra för henne och personalen tycker att hon sköter sin APL strålande. Men varje gång det är lunchdags för de äldre så försvinner hon. Hon behövs i köket mm. När handledaren tar upp detta börjar hon gråta och springer därifrån. Nästa dag vill Iman sluta sin APL.

40 Frågeställning till Fall 7:
Diskutera: Varför försvinner Iman under lunchen? Vad kan det bero på? Hur skall handledaren och personalgruppen lösa detta för Iman?

41 Fallbeskrivning 8 Ismail; tillhör de nya svenskarna. Han kommer ursprungligen från Somalia och har bott i Sverige i 5 år. Enligt sin religion får han inte hjälpa en kvinna med nedre toalett eller delta vid katetersättning. Utan föredrar att städa sköljen, bädda eller springa ärenden. Det finns många uppgifter som han borde lära sig men vägrar göra. Ismail blir ändå ”godkänd” på sin APL och är nu redo att arbeta som undersköterska. Diskutera vad ni anser om Ismails inställning. Föreslå åtgärder.