Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 Tillsammans gör vi det hållbara möjligt! HÅLLBART NÄRINGSLIV & AFFÄRSDRIVEN MILJÖUTVECKLING.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 Tillsammans gör vi det hållbara möjligt! HÅLLBART NÄRINGSLIV & AFFÄRSDRIVEN MILJÖUTVECKLING."— Presentationens avskrift:

1 1 Tillsammans gör vi det hållbara möjligt! HÅLLBART NÄRINGSLIV & AFFÄRSDRIVEN MILJÖUTVECKLING

2 2 Att diskutera innan lunch 1.Presentation av varandra och en hjärtefråga 2.Möteskultur- hur lägger vi upp samarbetet i gruppen 3.Boka in datum för nästa träff i maj, 6 h inklusive lunch som länsstyrelsens bjuder på 4.Upplägg av dagen, se bild 3-10 i presentationen 5.Att göra till nästa gång: Ta med förslag på 5-10 redan genomförda goda exempel/ åtgärder vi kan fortsätta med i Västerbotten. Väck frågan i din organisation! 6.Lunch!

3 3 Hur ska vi jobba? SWOT (1 mötet) Åtgärdsidéer (2 mötet) Prioriteringar (3 mötet) Genomförande (4 stora mötet)

4 4 Våra utgångspunkter Miljöpolitikens övergripande mål Miljömålen (särskilt för denna grupp) Nuläget för miljötillståndet i Västerbotten Gruppens samlade kompetens MEN- tänk på alla tre perspektiv av hållbarhet: ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart Västerbotten!

5 5 SWOT analys: för gemensam väg mot ett hållbart Västerbotten Styrkor, svagheter, möjligheter och hot för just vårt specifika område!

6 6 Vilka viktiga områden kan vi beröra i SWOT:en och åtgärderna? T.ex: Miljöledning? Affärsidéer energi-och klimat samt miljö? Hållbara areella näringar? Turism? Ansvarsfulla företag?

7 7 Ta fram åtgärder först nästa gång! Ta fram åtgärder inom resp. grupp som har koppling till miljömålen för: Offentlig verksamhet (länsstyrelsen, kommunerna, landstinget, universiteten, skolorna) Näringsliv (kan vara branschspecifika) Individer och grupper Forskning och utveckling Samarbetsprojekt

8 8 Hur ska åtgärderna se ut? FRIVILLIGA åtgärder! Uppföljningsbara! Tydligt ansvar över vem som gör vad! Tidsatta om det handlar om en konkret åtgärd, processåtgärder behöver inte tidsättas.

9 9 Tidplan för dagen Presentation och upplägg LUNCH Efter lunch max 30 minuter- lst berättar om tillståndet i miljön för några viktiga miljömål som kopplar till området. SWOT kör igång: till fikat ska vi ha SWOT-förslag (15 minuter på varje område x 4) Fika kl går vi igenom resultatet från SWOT:en och kompletterar tillsammans återsamling och en positiv slutkläm på dagen Utvärdering fylls i under tiden Vi ses igen enligt det datum vi bestämt i maj- kallelse och information skickas ut från länsstyrelsen

10 10 Glöm inte- fråga din organisation om 5-10 goda exempel på åtgärder vi bör fortsätta med i Västerbotten!

11 11 Nulägesanalys utifrån några miljömål

12 12 Miljömål Hållbart näringsliv (ett urval) Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö God bebyggd miljö Frisk luft Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö

13 13 Begränsad klimatpåverkan ”Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatet inte blir farligt.” Utsläppen av koldioxid ska minska med 40 procent till 2020 jämfört med 1990 års nivå.

14 14 Ett globalt problem Källa: Carbon Dioxide Information Analysis Center CO2-utsläpp totalt, världen CO2-utsläpp, Sverige Miljoner ton kol Utsläppen av koldioxid ökade mycket kraftigt under 1900-talet Sveriges andel av utsläppen: 0,18 procent procent sedan 1900 År 2008: Sverige: 6,8 ton CO2e/inv Västerbotten: 6,5 ton CO2e/inv

15 15 1,8 globala hektar per människa på jorden 13. Sverige Sverige: 5,9 globala hektar Våra stora fotavtryck har ofta negativa konsekvenser för människor och miljö i fattigare länder, där råvarorna hämtas och där klimatförändringarna drabbar hårdast. Ekologiskt fotavtryck visar hur mycket av jordens produktiva yta som vi använder till vår konsumtion.

16 16 Miljötillståndet i Västerbotten Utsläppen av koldioxid 2008 var 3,6 procent lägre än jämfört med Målet 8 procent minskning nås med största sannolikhet inte i Västerbottens län. Utsläppen av totala mängden växthusgaser 2008 var 5,6 procent lägre än Nationellt etappmål: 40 procents minskning till 2020 År 2009 släppte vi i Sverige ut 59,8 miljoner ton växthusgaser. Utsläppen ligger 17,3 procent under 1990 års utsläpp.

17 17 Växthusgaser i Västerbotten Fördelning av växthusgaser av totala utsläpp omräknat till CO2e

18 18 Fakta om transporter i Västerbotten Personbilar släpper ut mest växthusgaser inom transportsektorn. Ökade godsfrakter ökar utsläppen från tunga lastbilar och bussar. Bilresandet ökar, antalet personbilar blir fler och bilparken blir allt äldre. Allt fler i länet arbetspendlar till en annan kommun. Långt till service i Västerbotten. Mer än 25 procent av befolkningen har mer än en mil till närmaste livsmedelsbutik i flera av länets kommuner. Genomsnittet för riket är 2,5 procent. Skillnader mellan män och kvinnor Män konsumerar i snitt 20 procent mer energi än kvinnor. De största skillnaderna finns i bränsleförbrukning och bilinköp där männen använder betydligt mer energi för transporter än kvinnor.

19 19 Energianvändning Västerbottens län använder i ett nationellt och europeiskt perspektiv stora mängder energi, räknat per invånare. År 2008: riksmedel 43,72 MWh och Västerbotten 47,76 MWh. Detta beror bl.a. på vårt kalla klimat, energiintensiva industriproduktion, vår glesa befolkning och stora avstånd som måste överbryggas med transporter. Cirka 30 procent var fossil energi av den totala energi- användningen i länet år 2008.

20 20 Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna

21 21 Bakgrund Kemikalieproduktionen i världen har ökat kraftigt. På ca 50 år har produktionen ökat från mindre än 10 miljoner ton till över 400 miljoner ton per år. Med varuhandeln sprids kemiska ämnen över nationsgränserna. Ämnen sprids när varor produceras, används, återvinns, förbränns eller deponeras. Ämnen sprids också genom läckage med yt- och grundvatten från förorenade områden. EU har världens tuffaste miljölagstiftning REACH på kemikalieområdet. Västerbottens län skiljer sig inte på några avgörande sätt från övriga delar av landet när det gäller förekomst och hantering av kemiska ämnen, produkter och varor. I länet finns tung industri i form av gruvor och ett smältverk men även många andra mer eller mindre kemikalieintensiva branscher är representerade. I länet finns också ca 2500 förorenade områden, främst lokaliserade i älvdalarna, i kustområdena samt i malmrika områden. Av dessa har drygt 400 stycken inventerats och riskklassats. Vid samtliga kända förorenade områden i riskklass 1 pågår undersökningar eller åtgärder. Den största andelen prioriterade förorenade områden tillhör riskklass 2 och arbetet med att undersöka och åtgärda dessa områden har inte kommit lika långt. Kunskapsluckorna är fortfarande stora när det gäller förekomst och eventuella effekter i miljön av flertalet kemikalier. Ett exempel är verksamma ämnen i läkemedel som kan ha en hormonell effekt och innebära miljöpåverkan i mycket låga koncentrationer. Ett annat är de nya nanomaterialen.

22 22 Miljötillståndet i Västerbotten Delmål (ett urval)Status Kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper Miljö- och hälsoinformation om varor Utfasning av särskilt farliga ämnen Fortlöpande minskning av hälso- och miljöriskerna med kemikalier Halter av kvicksilver och cesium i fisk Prioriterade förorenade områden Förorenade områden som innebär akuta risker

23 23 Trender Halterna i miljön av en del kända miljögifter som PCB, DDT och dioxiner har sjunkit, men minskar inte längre. Förekomsten av kvicksilver, kadmium och bly i miljön är fortfarande ett problem. Många nya möjliga problemämnen har också identifierats och samverkan mellan olika kemikalier, s k kombinations- eller cocktaileffekter, är inte tillräckligt kända. Kemikalieinspektionen har alldeles nyligen presenterat en handlingsplan för en giftfri vardag , med särskilt fokus på barn och ungdomar. Vägledning och praxis för efterbehandling av förorenade områden ger goda möjligheter för en ökad saneringstakt i framtiden

24 24 God bebyggd miljö ”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.”

25 25 Bakgrund Västerbotten är ett stort län till ytan med en stor del glest befolkade områden. Umeåregionen växer, medan invånarantalet minskar i inlandskommunerna. Länet har rika naturtillgångar som skog, fjäll, vatten, våtmarker, vilt, mineraler och förnybar energi. Glesbygden har stort överskott på energi och natur- och råvaruresurser per invånare jämfört med länets mer befolkningstäta delar. Länet är beroende av ett väl fungerande vägnät och bra kommunikationer. I trakter där man bor glest är bilen det enda alternativet och det är oftast inte möjligt att minska sitt bilåkande för att nå service och arbete. Inlandskommunerna med gles befolkning har ofta inte tillräckligt med resurser för att kunna upprätthålla en kvalificerad fysisk planering. Bebyggelsen utgör också en stor del av vårt kulturarv. Därför är det viktigt att ett representativt urval av länets bebyggelse skyddas mot rivning eller ovarsamma förändringar. I Västerbotten har endast en mindre del av bebyggelsen ett långsiktigt skydd. Kommunerna saknar resurser för att arbeta strategiskt med skydd av kulturhistorisk bebyggelse och det är även oftast en lågt prioriterad fråga.

26 26 Miljötillståndet i Västerbotten Delmål (ett urval)Status Planeringsunderlag Arkitekturens estetiska värden Minskning av energianvändningen Lägre halt av radon i alla skolor och förskolor Återvinning av hushållsavfallet Minskning av buller från kommunala vägar

27 27 Trender Återvinning och sortering ökar i Västerbotten medan deponering minskar. Materialåtervinning ska prioriteras framför energiutvinning när det är miljömässigt motiverat. Ökade krav på fysisk planering, nya strandskyddsbestämmelser, vindkraftsutbyggnad samt kustplanering är exempel på verksamheter som inneburit att kulturmiljövärden uppmärksammats mer I Västerbottens län är bullermiljön relativt bra. Problemen finns längs de större vägarna och i Umeå, Skellefteå och Lycksele tätorter. Användningen av naturgrus har minskat väsentligt de senaste 20 åren och främst ersatts med bergkross. År 1991 stod naturgrus för 85 procent av ballastproduktionen. Denna andel hade år 2009 sjunkit till 14 procent. Energismart och kretsloppsanpassat byggande är på frammarsch i länet. Som exempel kan nämnas att Umeås kommunala bostadsföretag uppför ett kvarter med flerbostadshus där ledorden kommer att vara energismart och kretsloppsanpassat. Ett nätverk för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat har också bildats. Via bl.a. statliga bidrag till planering har resurssvaga kommuner inom länet gått samman för att ta fram gemensamma planeringsdokument som exempelvis vindkraftplanering och kommuntäckande översiktsplaner.

28 28 Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.

29 29 Bakgrund luftföroreningar Luftföroreningar är ett hot mot människors hälsa men bidrar också till försurning av mark och vatten, vittring av byggnader, skador på vegetation m.m. Befolkningen längs kustens större städer/orter är mest utsatta för luftföroreningar. I glesbygden är det föroreningar från vedeldning som utgör hälsohotet. Långväga transporterade föroreningar: utgörs främst av svaveldioxid, ozon och fina partiklar. Lokalt producerade föroreningar: utgörs främst av partiklar, kvävedioxid och flyktiga organiska ämnen (VOC).

30 30 Tillståndet FöroreningMiljötillstånd Västerbotten Kvävedioxid Höga halter i Umeå och Skellefteå Marknära ozon Minskande men påverkar vegetation Partiklar Tidvis höga Benso(a)pyren Höga på platser med vedeldning Flyktiga organiska ämnen (VOC) Minskande utsläpp men lokal påverkan Svaveldioxid Låga halter

31 31 Källa till olika typer av föroreningar FöroreningOrsak/Källa Kvävedioxid Vägtrafik, arbetsmaskiner (ofta lokal) Marknära ozon Vägtrafik, arbetsmaskiner (ofta långväga) Partiklar Slitage från bildäck, vedeldning (PM10 lokalt, PM2,5 långväga) Benso(a)pyren Vedeldning (ofta lokal) Flyktiga organiska ämnen (VOC) Vedeldning, industrier, tryckerier, måleri och lösningsmedel, bensinstationer, (ofta lokal) Svaveldioxid Industrier, sjöfart (långväga)

32 32 Trender Förändringar till det bättre förväntas av förtätad bebyggelse och omdragning av E4 i Umeå. Fordonsparken förnyelse ger renare utsläpp. Utbyggnad av fjärrvärmenäten minskar behovet av enskilda eldstäder. Utsläpp från sjöfarten ökar relativt sett som utsläppskälla av svavel och kvävedioxid. Generell minskning av utsläppen av flyktiga organiska ämnen.

33 33 Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.

34 34 Bakgrund Skogen - viktig livsmiljö för en lång rad arter - cirka 3,1 miljoner hektar skog i länet. - resurs för skogsbruk, friluftsliv, rekreation och jakt. - spår av tidigare nyttjande såsom boplatser, fångstgropar,kolbottnar Länets skogar har brukats intensivt under lång tid. Effekt: påtagliga brister jämfört med naturlandskapet, speciellt när det gäller gamla träd, lövträd, död ved och skog som brunnit. Konsekvens: minskande livsutrymme för många arter som är beroende av en naturlig skog. Fler arter är hotade. I genomsnitt avverkas för närvarande cirka 700 hektar per år av kända, oskyddade naturskogar i länet. Bevarade intakta ekosystem har en bättre motståndskraft mot olika typer av yttre påverkan t.ex. ett förändrat klimat.

35 35 Miljötillståndet i Västerbotten DelmålStatus Långsiktigt skydd av skogsmark 82% av det totala målet i Västerbotten har skyddats. Skydd för kulturmiljövärdenSkadenivån är fortfarande för hög på kända forn- och kulturlämningar. Den främsta orsaken är bristande planering inför skogs- bruksåtgärder. Förstärkt biologisk mångfaldFör att delmålet ska få en positiv utveckling måste dagens skogsskötsel förändras mot att död ved, lövskog och gammal skog lämnas i större utsträckning. Arealen skog där skogsbränning ökarMed nuvarande trend bör målet för naturvårdsbränning kunna uppnås. Digitala databaser över kända fornlämningar Information om registrerade fornlämningar och kulturmiljöer i länet fås genom

36 36 Trender Trenden för de rödlistade arterna är negativ. År 2005 var 385 skogsarter rödlistade i Västerbotten och vid den senaste revisionen har antalet skogsarter på listan ökat till 445. Den miljöhänsyn som tas i samband med föryngringsavverkning har enligt Skogsstyrelsen undersökningar inte förbättrats sedan början av 2000-talet, 25% av avverkningarna når ej lagkravet. Övrigt Skogsstyrelsen arbetar med miljöfrågorna både vid avverkning och mer förebyggande dels som rådgivning men även med stöd av lagen. Sedan 2010 bedrivs ett försök i Västerbotten för en ökad frivillighet inom skydd av skogsmark genom KOMET. Där kommer markägaren in med förslag på objekt att skydda istället för att myndigheterna tar initiativ till skydd.

37 37 Ett rikt odlingslandskap ”Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.”

38 38 Bakgrund Västerbottens läns yta domineras av skogsmark och endast 1,5 procent av arealen är jordbruksmark. Vallodling (73 %) dominerar vårt åkerbruk även om andelen spannmålsodling (15 %) är relativt hög för att vara i ett norrlandslän. Drygt 13 procent av åkerarealen odlades ekologiskt 2009 men andelen gårdar med ekologisk produktion är låg i ett riksperspektiv. Mjölkproduktion är och har traditionellt varit den dominerande inriktningen bland länets jordbruksföretag. Viktiga faktorer för bevarande av biologisk mångfald och synliggörandet av värdefulla kulturvärden i odlingslandskapet är närvaro av betesdjur som kor, får och hästar samt aktivt åkerbruk. Djurens bete håller undan slyet till förmån för många djur och växter som gynnas av bete, tramp och gödsel. Större delen av jordbrukslandskapets hotade arter hör hemma i naturbetesmarker och slåtterängar samt i små rester av dessa markslag som till exempel vägkanter, åkerholmar och dikesrenar.

39 39 Miljötillståndet i Västerbotten DelmålStatus Brukad mark i kust och inlandMålet att från och med 2006 bibehålla den brukade arealen åkermark i kust och inland på minst 2000 års nivå nås inte. Bevarande och nyskapande av småbiotoper i odlingslandskapet Mängden kulturbärande landskapselement som exempelvis lador, stenmurar och diken som vårdas med miljöersättning ökade gradvis under åren men den positiva trenden bröts år Ekologisk odlingUnder år 2009 odlades drygt 13 procent av åkermarken ekologiskt och 4,8 procent av åkermarken var KRAV-godkänd. Målet är 30 procent. Ekologisk animalieproduktionMålet om att 10 procent av djurhållningen i länet ska vara ekologisk år 2010 nås inte. Skötsel av äng-och betesmarkerArealerna har ökat från 2001 till 2009 men det har skett en oroväckande minskning av särskilt värdefulla marker jämfört med toppåret 2006.

40 40 Trender Antalet djurhållande jordbruksföretag f.f.a. mjölkbönder minskar över hela länet. De som återstår är allt större, effektivare och geografiskt koncentrerade till kustkommunerna. Även antal kor och kg mjölk till mejeriet minskar men inte lika drastiskt. På 15 år har antalet jordbruksföretag minskat i länet med 67 procent eller från 832 till 272 st. Passivt/inget åkerbruk, upphört bete och igenväxning är det stora hotet mot arter och kulturvärden. Ökat intresse för ekologisk mjölkproduktion, naturbetesdrift samt häst- och fårhållning. Stort intresse för ladrestaureringsstöd men lågt för befintliga skötselersättningar för kulturvärden. Lokalproducerade ”miljömärkta” livsmedel har svårt att konkurrera med butiksegna storskaliga märken.

41 41 Storslagen fjällmiljö Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.

42 42 Bakgrund Fjällen i Västerbottens län är ett natur- och kulturlandskap med mycket höga värden ur ett internationellt perspektiv. Rennäringen och den samiska kulturen har stor betydelse och sex samebyar har året-runt-marker i de västerbottniska fjällen. I fjällområdet finns kulturlämningar av olika slag och värdefulla kulturmiljöer som nybyggen, kyrkor, kapell, kyrk- och skolkåtor. Länets äldsta kända boplats har påträffats på en klippa i Tärnasjön och är omkring 8000 år gammal. En stor andel av fjällområdet är skyddad. I området finns 13 naturreservat och ett kulturreservat, varav Vindelfjällen är ett av de största skyddade områdena i Europa. De enda större fjällområden utan formellt skydd är Södra Storfjället, Norra Gardfjället och fjällen kring Stekenjokk och söder om Klimpfjäll.

43 43 Miljötillståndet i Västerbotten DelmålStatus Skador på mark och vegetation Målet är möjligt att nå förutsatt att åtgärderna för att styra främst terrängkörning fortsätter. BullerYtterligare åtgärder krävs om målet ska kunna nås. Natur- och kulturvärdenMålet är svårt att nå i tid, främst på grund av att resurser för att arbeta med kulturmiljöer i fjällen saknas. Åtgärdsprogram för hotade arter Delmålet bedöms vara uppnått. SkoterlederDet kommer att krävas ytterligare åtgärder ifall målet ska kunna nås.

44 44 Indikatorer Exploatering av fjällen ökar lokalt med satsningar på fritidsbebyggelse.

45 45 Trender I Västerbottensfjällen är de flesta områden med höga naturvärden redan skyddade. Mer resurser behövs för att säkerställa fjällens kulturmiljöer för framtiden. I Västerbottens fjällvärld är besöksnäringen med friluftsliv, jakt/fiske och naturturism en betydande del av det lokala näringslivet, och inte minst skidturismen förväntas öka starkt. Ett hållbart nyttjande kommer troligtvis bli ännu viktigare i förhållande till rent skydd, Exploateringstrycket förväntas öka och omfattar även gruvor och vindkraft. Antal terrängskotrar i fjällen ökar.Samebyarna arbetar för att minimera terrängkörning, flera har redan tagit fram terrängkörningsplaner. Rennäring: Rennäringens utveckling i framtiden har en avgörande betydelse inte minst ur kulturmiljösynpunkt. Under kommande år blir med stor sannolikhet effekterna av klimatförändringarna allt tydligare. Effekterna av en höjning av skogsgränsen blir stor i fjällområdet i Västerbotten.

46 46 16 miljömål beslutade av riksdagen styr svensk miljöpolitik och berör de flesta samverkansgruppers områden


Ladda ner ppt "1 Tillsammans gör vi det hållbara möjligt! HÅLLBART NÄRINGSLIV & AFFÄRSDRIVEN MILJÖUTVECKLING."

Liknande presentationer


Google-annonser