Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Nätverksträff 26 november 2015 Mikael Almén, projektsamordnare Karin Bengtsson, projektsamordnare.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Nätverksträff 26 november 2015 Mikael Almén, projektsamordnare Karin Bengtsson, projektsamordnare."— Presentationens avskrift:

1 Nätverksträff 26 november 2015 Mikael Almén, projektsamordnare Karin Bengtsson, projektsamordnare

2 Agenda – – Inledning – – Motstånd i jämställdhetsarbete – – Rast – – Lärdomar från förra regeringens jämställdhetssatsningar – – Jämställdhetsutredningen presenterar sina resultat – – Ny satsning på jämställdhet i högskolor och universitet – – Ny nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor – – Lunch – – Workshop och diskussion om mäns våld mot kvinnor – – Fika – – Insända dilemman

3 Praktiskt Lunch Toaletter Mikrofoner – alla använder av tillgänglighetsskäl Nödutgångar Dokumentation: [Lösenord: integrering]

4 Check in Välj ut ett av effektmålen i din myndighets handlingsplan. Dela bordsvis i en runda.

5 Motstånd i jämställdhetsarbete Klara Regnö, utredare vid Nationella sekretariatet för genusforskning

6

7

8 Varifrån får du stöd i ditt arbete? I vilka sammanhang? Hur har det sett ut? Från någon särskild Har du mött motstånd? I vilka sammanhang? Hur har det sett ut? Vad har hänt/vad har du känt? Hur har du hanterat det?

9 -Varför arbetar ni inte med jämställdhet?

10 Gymnasieläraren: -Det måste finnas tidigare, redan i grundskolan.

11 Grundskolläraren: -Det måste börja tidigare, redan i förskolan.

12 Förskolläraren: -Vi försöker så gott vi kan, men de har redan tagit så mycket intryck av föräldrarna.

13 Föräldrarna: -Vi försöker kämpa emot men de har redan tagit så mycket intryck av media.

14 Media: -Vår uppgift är bara att spegla samhället så som det ser ut.

15 Vems är problemet? Jämställdhet - rör inte oss/ icke-fråga - redan realiserat - en generationsfråga - en naturlig utveckling - att hjälpa kvinnor - diskriminering av män - att locka män - medför lägre krav på kompetens - innebär att tillvarata kompetens - att omfördela makt - en mänsklig rättighet

16 Vilka sätt att prata om jämställdhet förekommer i din organisation? Finns det något sätt som inte fanns med på listan?

17 Jämställdhetsarbete - komplext

18 Förändring beror på flera faktorer Organisationens interna struktur och kultur Omgivande struktur och kultur Centrala aktörers agerande innanför och utanför organisationen

19 Frågor att ställa i jämställdhetsarbete MÅL/DEFINITION – vad är det organisationen strävar mot? Vilket/vilka ”problem” ska avhjälpas? a)I organisationen b)I samhället i stort AKTIVITETER/METODER. Hur ska vi arbeta för att uppnå jämställdhet/mångfald? MOTIV/DRIVKRAFTER: Vad är våra motiv/drivkrafter? ANSVAR? Vem/vilka har ansvar för att uppnå jämställdhet

20 Arbetsprocessen Steg 1. Ledningens beslut Steg 2. Utredning om jämställdhetsläget Steg 3. Formulering av jämställdhetspolicy/övergripande arbetssätt Steg 4. Målformulering Steg 5. Utbildning Steg 6. Uppföljning och revision Steg 7. Redovisning Steg 8. Utvärdering

21 MÅLFORMULERING Realistisk och utmanande Angelägen inte bara görbar Mätpunkter; tidsbestämda och utvärderingsbara Skilj på mål och aktiviteter

22 Centrala aktörer Ledningen Mellanchefer – viktig länk mellan ledning och mer operativa nivåer Specialister Nätverk Fackliga organisationer Alla som arbetar

23 Drivkrafter för ett aktivt jämställdhetsarbete Lagar och deklarationer Demokrati och rättvisa Jämställdhet är lönsamt Jämställdhet för att tillvara ta alla medarbetares potential Könsfördelning ska spegla kunder/konsumenter Medel för att konkurrera om arbetskraft Jämställdhetskrav vid offentlig upphandling

24 Samtidiga processer Jämställdhetsarbete pågår samtidigt med andra organisatoriska processer Jämställdhetsarbete  ifrågasättande Rekrytering, ledarutveckling, organisationsförändringar  återskapande Återskapande osynligt och neutralt den ”vanliga verksamheten”

25 Jämställdhetsintegrering ”innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet.” Europarådet

26 Jämställdhetsarbetets dilemma och utmaning Att förändra de befintliga villkoren inom ramen för de befintliga villkoren 26

27 Stöd och motstånd Aktiva och passiva former av stöd och motstånd. Chefers roll som aktiv stödjare mycket viktig. Frågan finns med på agendan Direkt stöd till samordnare, aktivt och uttalat Samordnaren har adekvata resurser och strategisk placering

28 Vanliga motståndsreaktioner… Olustkänslor inför området Negativ bild av världen, problemskapande Skuld Stigmatisering Vanmakt Bemäktigande - empowerment Kritiskt perspektiv i forskning – förändring

29 Klassiska pärlor Hemma hos mig i badrumsskåpet ……. Måste du vara så negativ….. Internaliserat motstånd som man måste förhålla sig till

30 Prat och handling Prat föregår handling - led i förändringsprocess Prat i stället för handling - uttryck för motstånd Hur påverkar frikoppling medarbetare?

31 Motstånd - olika former Repressiva – öppet straffande eller i frågasättande ”Det har har aldrig varit ett problem hos oss” ”Det är ju du som är experten. Jag vet inte vad vi ska göra” Pastorala – Vänlig och ombesörjande, döljer olika intressepositioner, vill skapa samförstånd kring att vissa förväntingar t.ex är orimliga eller orealistiska. Det är jätteviktiga frågor. Du kan väl titta igenom och komma fram med ett prioteringsfråga så pratar vi om det lägre fram. Reglerande makt – i regler, institutioner, sätt att organisera brist på tillgång i resurser, ostrategisk placering

32 Motstånd Jämställdhetsarbete – ett förändringsarbete som, likt allt förändringsarbete aktiverar motstånd. Maktordningen förhandlas, återskapas eller förändras i våra dagliga aktiviteter Försök att utmana genussystemet aktiverar nästa alltid någon form av motstånd Motstånd ett kvitto på att förändringsarbete är på ”rätt spår” Det är i motståndet positioner förhandlas, förändring skapas

33 Motstånd och gränser Jämställdhetsarbete – att hålla i och hålla ut! Det finns ingen plats vid sidan om – förändringsaktörer blir indragna i relationer mellan makt och motstånd. Var går gränsen i rollen/mandatet? Var går gränsen för dig?

34 Mycket har hänt men en del återstår Otroligt mycket har hänt på 150 år! Förändringsarbete ger resultat!

35 Stöd och samarbete Hur kan vi i den här gruppen hjälpa och stödja varandra?

36 SLUT

37 Riksrevisionen Maria Bond och Emma Wallin berättar om Regeringens jämställdhetssatsning – tillfälligheter eller långsiktiga förbättringar.

38 Regeringens jämställdhetssatsning – tillfälligheter eller långsiktiga förbättringar? maria bond och emma wallin

39 Har regeringen gett förutsättningar för att satsningen på särskilda jämställdhetsåtgärder ska ge bestående resultat? ›utformningen av satsningen ›institutionella förutsättningar Kort om granskningen Regeringens jämställdhetssatsning

40 ›Många myndigheter var involverade ›Satsningar på många olika områden samt på integrering ›Mycket pengar på kort tid ›Få anvisningar om hur medlen skulle användas ›Pengarna har varit viktiga men det finns utrymme för förbättring ›Vissa resultat lever kvar, andra försvinner Jämställdhetssatsningen Regeringens jämställdhetssatsning

41 Fördelningen av medel Regeringens jämställdhetssatsning

42 För lite fokus på hållbarhet ›Kräv hållbara resultat ›Särskilda åtgärder och jämställdhetsintegrering som två olika spår ›Utgå mer från jämställdhetsintegrering i utformandet av särskilda åtgärder För lite utrymme för strategiskt tänkande ›Jämställdhetsenhetens roll över tid ›Myndigheterna måste ges förutsättningar att planera och bygga in långsiktighet ›Överväg planeringsfas och successiv upptrappning av medel Slutsatser och rekommendationer Regeringens jämställdhetssatsning

43 Jämställdhet i myndigheternas instruktioner regeringens jämställdhetssatsning

44 Glapp mellan ambitioner och reell styrning ›Det finns ingen tydlig systematik i myndigheternas instruktioner ›Generella förändringar i myndighetsstyrningen försvårar ›Kompetens om jämställdhet saknas ofta ›Tydliggör vilka myndigheter som ska ha ett jämställdhet i sin verksamhet och se till så att dessa myndigheter nås av styrsignalerna Slutsatser och rekommendationer Regeringens jämställdhetssatsning

45 Det saknas en förvaltningsstruktur för att ta hand om resultaten ›Ansvaret är delat mellan departementen ›Det finns ingen ansvarig förvaltningsmyndighet ›Den långsiktiga styrningen mot ökad jämställdhet varierar ›Det behövs större utrymme för analys och strategiskt tänkande i genomförandet av jämställdhetspolitiken. Idag finns ingen samlad bild av vad som fungerar och inte fungerar Slutsatser och rekommendationer Regeringens jämställdhetssatsning

46 - Jämställdhetsutredningens förslag (oktober 2015) - Skrivelse från regeringen i december Vad händer nu? Regeringens jämställdhetssatsning

47 Jämställdhets- utredningen Cecilia Schelin Seidegård, utredare vid jämställdhetsutredningen samt Landshövding på Gotland

48 Jämställdhetsutredningen Mål och myndighet – en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Presentation av Jämställdhetsutredningens betänkande den 26 november 2015 Utredare Cecilia Schelin Seidegård landshövding Länsstyrelsen i Gotlands län

49 Jämställdhetsutredningen Utredningens uppdrag Fyra delar 1.Hur har utvecklingen rörande jämställdhet sett ut de senaste 10 åren? 2.Hur har jämställdhetspolitiken genomförts? 3.Vilka mål bör ligga till grund för jämställdhetspolitiken? 4.Hur bör jämställdhetspolitiken styras?

50 Jämställdhetsutredningen Hur har vi gått tillväga? Underlag från 8 forskare om utvecklingen mot jämställdhet de senaste 10 åren. Intervjuer och enkäter myndigheter, länsstyrelser och kommuner samt andra aktörer. Uppföljning av konsultfirma. –Urval av insatser som har gjorts de senaste två mandatperioderna avseende måluppfyllelse, effekter och effektivitet i genomförandet. Referensgrupp med företrädare för civilsamhället Andra parallella utredningar. –Utredningen nationell strategi för mäns våld mot kvinnor. –JA-delegationen (Jämställdhet i arbetslivet). –Riksrevisionens granskning av jämställdhetspolitiken.

51 Jämställdhetsutredningen Forskarrapporter Jämn fördelning av makt och inflytande Prof. Christina Bergqvist Ekonomisk jämställdhet Prof. em. Anita Nyberg Fil dr. Mia Heikkilä Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Prof. Maria Stanfors Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Prof. Maria Eriksson Hälsa Prof. Karin Schenck-Gustafsson Kultur/media Doktorand Vanja Hermele Doc. Madeleine Kleberg

52 Jämställdhetsutredningen Utvecklingen – makt och inflytande Politiken är föregångare med undantag för vissa områden. Även i statlig förvaltning en jämnare könsfördelning. Ojämn fördelning på ledande positioner Inom andra områden, t.ex. akademin, media och kultur ser vi en liknande utveckling. Stora skillnader inom näringslivet. –Männen dominerar, även om andelen kvinnliga chefer ökat, men på de högsta posterna mest män.

53 Jämställdhetsutredningen Utvecklingen – ekonomisk jämställdhet (ARBETE) Kvinnors faktiska arbetstid ökat och kvinnor arbetar mindre deltid än tidigare. Trots detta, stora skillnader mellan kvinnor och män. –Fler kvinnor än män som arbetar deltid (30% jämfört med 10%). –Fortsatt stark könssegregering på arbetsmarknaden. Kvinnor har brutit könsmönstret mer än män. –Arbetsrelaterade sjukdomar drabbar kvinnor mer. –Kvinnor tjänar mindre. År 2013 kvinnors genomsnittslön ca 87% av mäns. Efter standardvägning skillnad på 5,8%.

54 Jämställdhetsutredningen Utvecklingen – ekonomisk jämställdhet (UTBILDNING) Utbildningsnivån har ökat, men i lägre grad för männen. Flickor får högre betyg men upplever mer stress än pojkar. Valen till gymnasieskolan och högskolan är fortsatt könsbundna, även om skillnaderna minskat. –Valen har en stark koppling till social bakgrund; barn till föräldrar med kortare utbildning väljer oftare yrkesförberedande program och högskoleutbildningar som är tydligt könsuppdelade. Fler kvinnor läser vidare på högskolan.

55 Jämställdhetsutredningen Utvecklingen– det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor tar ut 75% av föräldrapenningen. Män utför i dag något mer av det obetalda hemarbetet än tidigare samtidigt som kvinnor utför något mindre. Kvinnor tar dock fortfarande ett betydligt större ansvar för barn, hem och det obetalda omsorgsarbetet. Ökad ojämställdhet när man får barn.

56 Jämställdhetsutredningen Utvecklingen– mäns våld mot kvinnor Kvinnor upplever en ökad trygghet och mindre oro. Kvinnor anmäler våld i högre grad. Kvinnors utsatthet för hot och sexualbrott har ökat, särskilt för gruppen yngre kvinnor. Nya digitala kanaler påverkar kvinnors och flickors våldsutsatthet. Gatuprostitutionen har minskat medan antalet individer som säljer sex via internet inte har ökat. Arbetsrelaterat våld drabbar kvinnor mer. Ökat gap mellan anmälningar och lagföringar.

57 Jämställdhetsutredningen Utvecklingen gällande jämställdhet – hälsa, vård och omsorg Skillnader mellan kvinnor och män i fråga om upplevd hälsa, diagnosticering, förskrivning av läkemedel och hälsotillstånd. Kvinnor upplever sin hälsa som sämre och män söker vård i ett senare skede, vilket påverkar hälsan negativt. Olika bakgrundsfaktorer påverkar hälsoläget, bl.a. utbildning, sexuell läggning och födelseland. –Kvinnor med kort utbildning i åldern år har haft den sämsta hälsoutvecklingen. Medellivslängden ökat för både kvinnor och män. –Mer för män. –Stora skillnader mellan kvinnor och män med kort respektive lång utbildning. Störst och ökande skillnader mellan olika grupper av kvinnor.

58 Jämställdhetsutredningen Sammanfattningsvis – utvecklingen mot jämställdhet Utvecklingen går både framåt, bakåt och står still. –Gäller alla områden som rör jämställdhetspolitiken –Nya utmaningar som ser olika ut för olika grupper, t.ex.: Utrikes födda kvinnor har en svag arbetsmarknadsanknytning Unga kvinnors psykiska ohälsa ökar Kortutbildade kvinnor har sämst hälsoutveckling Prestationer i skolan kan kopplas samman med föräldrars utbildningsbakgrund Unga kvinnors utsatthet för våld ökar särskilt mycket

59 Jämställdhetsutredningen Regeringens jämställdhetssatsning 2007–2014 2,6 miljarder som fördelades. –2,1 miljarder kr. som förbrukats. Mest medel till att bekämpa mäns våld mot kvinnor, över 50%. –Över 200 uppdrag, 70 myndigheter har genomfört ett eller flera uppdrag inom olika områden. Insatser har också genomförts av SKL, kommuner, landsting, regioner och organisationer. Insatserna har i första hand syftat till att öka kunskap och utveckla jämställda verksamheter.

60 Jämställdhetsutredningen Aktörer som tilldelats mest medel

61 Jämställdhetsutredningen Hur medlen fördelats på olika ändamål

62 Jämställdhetsutredningen Sammanfattningsvis – jämställdhetspolitikens genomförande Jämställdhetssatsningen har haft viss effekt. –Kunskapen ökat, nya metoder tagits fram, upplevt behov av att ta fram ytterligare kunskap och metoder –Dock ännu inga dokumenterade effekter på samhällsnivå. Arbetet för mäns våld mot kvinnor har funnit mer stadga. Det finns behov av fortsatt stöd till myndigheter, kommuner, landsting och regioner samt andra aktörer.

63 Jämställdhetsutredningen Jämställdhetspolitikens genomförande – utredningens bedömning Förutsättningarna för regeringens styrning har varit bristfälliga. –Det finns mycket återrapportering och uppföljningar, men få analyser och utvärderingar av effekter. –Det har inte i alla delar funnits en tydlig strategi. Långsiktighet har saknats. –Återkopplingen till myndigheterna brister – mer analys och tydligare uppdrag efterfrågas. –Vi kan också se att det finns myndigheter och verksamheter som tydligare borde omfattas av jämställdhetspolitiska mål och uppdrag –Det krävs en fortsatt samordning och stöd i samhällets arbete att bekämpa mäns våld mot kvinnor

64 Jämställdhetsutredningen Utredningens överväganden Mycket återstår ännu innan de jämställdhetspolitiska målen är uppnådda. Utbildning och hälsa bör uppmärksammas mer. Ökade skillnader mellan olika grupper av kvinnor och män. –Det krävs ett tydligare intersektionellt perspektiv i genomförande och uppföljning. Ökad förståelse för hur normer om maskulinitet påverkar samhället.

65 Jämställdhetsutredningen Utredningens överväganden Styrningen av politiken behöver göras mer strategisk, tydlig och ge förutsättningar för att nå resultat. En utvecklad fast struktur behövs. –En samlad analys av utvecklingen och insatser. –Samordning av uppdrag som spänner över flera områden. –Stöd till myndigheter, kommuner, landsting, regioner och andra. Jämställdhetsintegrering bör ligga fast och även i fortsättningen kombineras med riktade åtgärder. Det krävs insatser av alla aktörer i samhället. Kommuner och landsting har ett viktigt ansvar.

66 Jämställdhetsutredningen Förslag till mål för jämställdhetspolitiken Det nuvarande övergripande målet bör stå kvar. Det bör även i fortsättningen finnas delmål. –Nuvarande delmål bör, med vissa ändringar, finnas kvar. –Jämställd utbildning och jämställd vård bör utgöra egna delmål. –Nuvarande delmål 3 Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet bör ingå i dels delmål 2 Ekonomisk jämställdhet och förslaget till delmål Jämställd hälsa. Ett tydligare livscykel- och intersektionellt perspektiv i politikens genomförande och uppföljning av insatser.

67 Jämställdhetsutredningen Förslag till mål Övergripande mål: Kvinnor och män ska ha samma makt att forma sam­hället och sina egna liv. Delmål 1. Jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet i samhällets alla sektorer. Delmål 2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet och ska ha samma möjligheter att kombinera betalt arbete med privat- och familjeliv. Delmål 3. Jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller livslångt lärande och personlig utveckling. Delmål 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Delmål 5. Jämställd hälsa, vård och omsorg. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller hälsa, vård och omsorg livet ut.

68 Jämställdhetsutredningen Förslag om styrningen av myndigheter och verksamheter Uppdrag och uppgifter ska regleras i alla relevanta myndigheters instruktioner på ett samstämmigt sätt. De jämställdhetspolitiska målen behöver konkretiseras och omsättas i handling inom respektive område. En jämställdhetsmyndighet bör inrättas för att ge regeringen bättre möjligheter att nå de jämställdhetspolitiska målen. Länsstyrelsernas uppgifter att samordna, stödja och följa upp det regionala arbetet bör förtydligas.

69 Jämställdhetsutredningen Jämställdhetsmyndighetens uppgifter Analysera utvecklingen och följa upp insatser. –Komplettera, fördjupa och ta fram ny kunskap. –Grund för regeringens prioriteringar och styrning. Genomföra och samordna insatser som rör flera områden där det inte finns någon given aktör. –Enskilda regeringsuppdrag. –Samordna insatser som rör mäns våld mot kvinnor. Ge stöd till myndigheter, kommuner, landsting och regioner samt samverka med aktörer i samhället. I övrigt bistå regeringen, bl.a. i det internationella samarbetet, statistikansvar, fördelning av jämställdhetsbidrag.

70 Jämställdhetsutredningen Varför en myndighet? Vi har prövat alternativen, men starka skäl finns att inrätta en myndighet. –Att fortsätta använda sig av befintliga myndigheter är inte tillräckligt. Styrningen kommer att fortsätta vara fragmentiserad och otillräcklig för att skapa hållbarhet. –Behoven av mer analys, stöd och samordning kan inte tillgodoses fullt ut inom Regeringskansliet. –Den svenska förvaltningsmodellen utgår från att myndigheter svarar för uppgifter av det slag som vi identifierat behov av. –Myndigheter finns inom andra områden som barnrätts-, ungdoms- och civilsamhälles, folkhälso- och funktionshinderspolitiken.

71 Jämställdhetsutredningen Förändringar som rör länsstyrelserna Permanenta länsstyrelsernas uppgifter att stödja och samordna insatser på regional nivå som rör mäns våld mot kvinnor. Tydliggör länsstyrelsernas uppföljningsuppgift. –Länsstyrelsen ska samordna, stödja och följa upp det regionala arbetet för att nå de jämställdhetspolitiska målen. Länsstyrelsen ska lämna underlag till Jämställdhetsmyndigheten och samråda med myndigheten om vilken redovisning som behövs (tillägg i länsstyrelseinstruktionen) Det bör inte längre regleras att det ska finnas en särskilt sakkunnig i frågor om jämställdhet vid länsstyrelserna.

72 Jämställdhetsutredningen En ny myndighet – konsekvenser Uppgifter från Länsstyrelsen i Östergötlands län förs över till myndigheten. Det samordningssekretariat som föreslås av SOU 2015:55 bör organiseras vid myndigheten. Ansvarsfördelningen mellan en ny myndighet och Länsstyrelsen i Stockholms län och Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) bör utredas ytterligare. Uppgifter från Nationella sekretariatet för genusforskning förs över till myndigheten. Minst 30 anställda – ca 40 miljoner kr. förvaltningsanslag En myndighet kommer att kunna avlasta Regeringskansliet.

73 Jämställdhetsutredningen Tack för uppmärksamheten! Mer information på utredningens hemsida

74 Jämställdhetsintegrering i högskolor och universitet (JiHU) Nytt uppdrag till Nationella sekretariatet för genusforskning

75 Bakgrund Högskolesektorn har inte genomfört systematiska jämställdhetssatsningar motsvarande övrig statlig sektor Lärosätenas arbete centralt för sektorsmyndigheterna

76 JiM <3 JiHU Samverkansvinster Utvecklingsmöjligheter Nära samarbete

77 Frågor? Kontakta Ulrika Helldén Samordnare, jämställdhetsintegrering i högskolor och universitet (JiHU)

78 Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor Juno Blom, Länsstyrelsen Östergötland

79 Utredningen som ska föreslå en nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck SOU 2015:55 Juno Blom f.d. utredare Stockholm 8 juni

80 Utredningen som ska föreslå en nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor Ett stort tack till alla de våldsutsatta unga kvinnor och kvinnor som delat med sig av sina upplevelser i mötet med myndigheter. Ni gav oss både värdefull kunskap och ökad förståelse! 80

81 Utredningen som ska föreslå en nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor Utredningen Särskild utredare Juno Blom. Sekreterare Mikael Thörn och Jenny Norén. Tre sakkunniga (två departement). Fem experter 20 februari juni 2015 (delbetänkande 17 oktober 2014). 81

82 Utredningen som ska föreslå en nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor Uppdraget 1.Utvärdera genomförda insatser under senaste mandatperioden ( ). 2.Utarbeta mål på kort och lång sikt samt hur dessa ska följas upp – en nationell strategi. 3.Analysera och bedöma behovet av att inom befintlig myndighetsstruktur samla och sprida kunskap om erfarenheter av arbetet, utvärdera insatser och ge konsultativt stöd. 82

83 Utredningen som ska föreslå en nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor Politiskt ansvar! Positivt att politiken vill ha tydliga mål för arbetet mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Tydlig riktning för myndigheter att arbeta mot. Förutsättningar för politiken att mäta och följa upp arbetet. ”Inget nytt – detta är något vi varit ansvariga för länge” 83

84 Utredningen som ska föreslå en nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor Trots politiska satsningar och tydlig lagstiftning… Brist på strategisk styrning och samordning. Ett parallellt spår, vid sidan av ordinarie arbete. Kortsiktiga insatser och finansiering. Obefintliga på de flesta relevanta lärosätens grundutbildning Kunskapsluckor finns och måste åtgärdas. Förvaltning och implementering behöver stärkas. Brist på utvärderingar. Förebyggande insatser saknas. Inte prioriterade av chefer på lokal, regional eller nationell nivå. ”Osynliga” i budget på lokal och regional nivå. ”Ökad kunskap ger bättre förutsättning för ett kritiskt granskande” 84

85 Utredningen som ska föreslå en nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor Underlag för strategin Möten med olika aktörer, myndigheter och organisationer, medverkan på olika nätverk. Möten med våldsutsatta kvinnor. Resultaten av tidigare insatser och utvärderingar (av handlingsplaner m.m.). Nationella samordnaren mot våld i nära relationers analyser (SOU 2014:49) samt remissyttranden på desamma. Delbetänkandet (SOU 2014:71) Åtaganden i Istanbulkonventionen och Brottsofferdirektivet, som Sverige ratificerat. 85

86 Utredningen som ska föreslå en nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor Våldsförebyggande arbete i fokus Syftet är att skapa en strategi för att förhindra mäns våld mot kvinnor och hedersrealterat våld och förtryck. Tidiga våldsförebyggande insatser är viktiga och måste få ökat fokus. Främjande och förebyggande arbete ska börja redan i skolan och alla ungas verklighet måste synliggöras. Tidiga våldsförebyggande insatser bör inte ske istället för eller på bekostnad av andra satsningar riktade till stöd och skydd för våldsutsatta kvinnor utan genom utökade resurser och ett förändrat arbetssätt. 86

87 Utredningen som ska föreslå en nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor Våldet närvarande Våga fråga! Orka lyssna! Agera Våldet ökar Våga fråga! Orka lyssna! Agera 17 kvinnor dödas varje år Försent! Detta får inte ske! Oro Tidig upptäckt Våga fråga! Orka lyssna! Agera Normer om kön, makt och våld Främjande och förebyggande arbete Våga prata! Nå alla Våldsförebyggande på alla nivåer

88 Utredningen som ska föreslå en nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor Lagar och konventioner finns FN:s konventioner t.ex.: - om mänskliga rättigheter - kvinnors rättigheter - om barns rättigheter Europarådets Istanbulkonvention EU:s Brottsofferdirektiv Svensk lagstiftning (BrB, FB, LVU, SoL m.fl.) Vad krävs för att dessa lagar ska tillämpas? Hur får vi retorik att bli praktik? 88

89 Utredningen som ska föreslå en nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor Vad krävs för att överbygga glappet? Ökad kunskap om våldets konsekvenser för den utsatta. Chefer och politiker på lokal nivå måste ta sitt ansvar. Stöd inom myndigheter för professionella som möter målgruppen. Långsiktigt arbete kräver också priorititet och resurser. Tillämpning av lagar. Se att det handlar om brottsoffer och gärningsperson/er… Tidigt och snabbt agerande. Konkret samverkan mellan myndigheter och organisationer, utifrån den utsattas behov. Likvärdighet över hela landet. Våldsförebyggande arbete med fokus på destruktiva maskulinitetsnormer. Öka tron på vår egen och samhällets förmåga att stå upp för alla som är våldsutsatta!! 89

90 Utredningen som ska föreslå en nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor Övergripande mål Mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck ska synliggöras, förebyggas och åtgärder ska vidtas inom samhällets alla områden och verksamheter för att nå det jämställdhetspolitiiska målet. Ett ramverk och struktur behöver därför skapas, som medför att både det våldsförebyggande och det stödjande arbetet samordnas, effektiviseras samt kvalitetssäkras. Nationellt sekretariat på Regeringskansliet för att samordna den nationella politiken, följa upp strategin, stödja arbetet med implementering. Nationellt råd som följer arbetet. 90

91 Utredningen som ska föreslå en nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor Nationell strategi Strategin gäller i tio år Årlig uppföljning Utvärdering efter fem år och efter tio år 8 målområden i strategin. Under varje mål finnas ett antal prioriterade delmål. 91

92 Utredningen som ska föreslå en nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor Allvarligt jämställdhetsproblem Kriminella gärningar Folkhälsoproblem 92

93 Utredningen som ska föreslå en nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor Förslag till åtta målområden 1.Nationell styrning, organisering, struktur 2.Kunskap, kompetens och forskning 3.Våldsförebyggande arbete 4.Rättsväsendet 5.Våldsutsatta flickor och unga kvinnor 6.Våldsutsatta kvinnor 7.Barn som utsätts för våld 8.Säkra insatser för pojkar och män 93

94 Utredningen som ska föreslå en nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor 94 Tydlig roll och ansvarsfördelning! ”Allas ansvar riskerar annars att bli ingens ansvar…..”

95 Utredningen som ska föreslå en nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor Den våldsutsatta är skyddad fysiskt psykiskt socialt FörövareUtsatt Myndigheter samverkar och skapar tillsammans känslan av en skyddsmur gentemot förövaren/rna

96 Utredningen som ska föreslå en nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor Ett liv fritt från våld och förtryck är en rättighetsfråga! 96

97 Utredningen som ska föreslå en nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor Tack Juno Blom Mikael Thörn Jenny Norén 97

98 Lunch

99 Workshop och diskussion om mäns våld mot kvinnor Deepati Forsberg, Samordnare vid Nationella sekretariatet för genusforskning.

100 ”Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något som den vill” (Per Isdal, Alternativ Till Våld)

101 Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet

102 Vad omfattas av delmålet? ”Delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra alla former av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld och hot om våld som män riktar mot kvinnor och flickor. Målet omfattar inte bara enbart det våld som utövas i en nära relation utan även det våld som utövas av bekant eller helt okänd man. Målet inkluderar hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution och handel med människor för sexuella ändamål. Målet omfattar även exploatering av kvinnokroppen i reklam, medier och pornografi som syftar till att reproducera föreställningar om kvinnors underordning” (SOU 2015:86, Mål och myndighet – en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken) ”[…] Våldet som riktas mot kvinnor drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser och förekommer oavsett nationalitet eller etnisk, religiös och kulturell tillhörighet eller sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck” (SOU 2015:55 Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck)

103 Mäns Våld Mäns våld mot kvinnor Våld i nära relationer Prostitution och människohandel för sexuella ändamål Hedersrelaterat våld och förtryck Hatbrott Organiserad brottslighet Våldsbejakande extremism Våld på krogen Väpnade konflikter Våld och sociala medier Sexuella övergrepp nära i relation Sexualiserat våld utanför nära relationer Prostitution Sex mot ersättning Människohandel för sexuella ändamål Sexualiserat våld i nära relationer Grooming Pornografi Huliganism Gift mot sin vilja Könsstympning Barn som lever med våld Våld i hbtq- relationer Folkmord Våld i anknytningsrelationer Exploatering av kvinnokroppen ”Skojbråk”

104 1.En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet 2.Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 3.Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. 4.Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

105 Hur kan Jämställdhetsintegrering hjälpa till?

106 Diskussionsfrågor Hur kan vår myndighet motverka mäns våld mot kvinnor? Hur förstår vi vårt handlingsutrymme? Var i vår verksamhet kan vi möta/nå våldsutsatta? Var i vår verksamhet kan vi möta/nå våldsutövare? Hur kan vår myndighet koppla arbetet med delmål fyra till JiM?

107 Från plan till handling 1.Hur ska vi utforma våra kompentenshöjande aktiviteter så att vi också hinner börja göra? 2.Hur ska vi utforma våra kartläggningsaktiviteter så att vi kan och vågar dra slutsatser av dem? 3.Hur ska vi hålla engagemanget uppe bland medarbetare och ledning? 4.Hur ser vi till att handlingsplanens aktiviteter kommer in i den ordinarie verksamhetsplaneringen? 5.Hur synliggör vi myndighetens möjligheter att bidra till de jämställdhetspolitiska målen? 6.När myndigheten arbetar mycket med flyktingmottagande och integration, hur gör vi då jämställdhetsarbetet relevant och prioriterat?

108 Kontakt Karin Bengtsson, Mikael Almén, Dokumentation från utbildningen publiceras: [Lösenord: integrering]


Ladda ner ppt "Nätverksträff 26 november 2015 Mikael Almén, projektsamordnare Karin Bengtsson, projektsamordnare."

Liknande presentationer


Google-annonser