Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Deskription + enkät Mätnivån styr hur man kan analysera data Tabeller – frekvenstabeller Diagram – cirkeldiagram, stapeldiagram, histogram, boxplot Beskrivande.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Deskription + enkät Mätnivån styr hur man kan analysera data Tabeller – frekvenstabeller Diagram – cirkeldiagram, stapeldiagram, histogram, boxplot Beskrivande."— Presentationens avskrift:

1 Deskription + enkät Mätnivån styr hur man kan analysera data Tabeller – frekvenstabeller Diagram – cirkeldiagram, stapeldiagram, histogram, boxplot Beskrivande mått Lägesmått – typvärde, median, medelvärde Spridningsmått – variationsvidd, kvartilavstånd, kvartilavvikelse, standardavvikelse Enkätkonstruktion – några tips

2 population Population Stickprov, urval INFERENS = Dra slutsatser från data om hela populationen utifrån ett stickprov Data, observationer

3 Repetition: 1.Varför är det viktigt med ett slumpmässigt urval? 2.Beskriv skillnaden mellan dessa urvalsmetoder: OSU, systematiskt urval, klusterurval och stratifierat urval. 3.Ge exempel på variabler som är mätt på mätnivåerna: nominal, ordinal och kvot. 4.Vilket typ av fel gör man då man gör: urvalsfel, täckningsfel, bortfallsfel, mätfel och bearbetningsfel.

4 Deskription Bearbeta, tolka och redovisa resultat. Vad ingår? Tabeller - Sammanfatta material Diagram - Åskådliggöra material Lägesmått - ”Genomsnitt” av material Spridningsmått - ”Variation” i material

5 Tabeller Används för att sammanställa, överblicka och sammanfatta material. Tabell och kolumnrubriker bör vara fullständiga men ändå kortfattade. Ange enheten för respektive kolumn ovanför varje kolumn. Om samma enhet gäller för hela tabellen ges den i rubriken.

6 Exempel 1: Antal biobesök: 20 personer tillfrågades hur många gånger de hade varit på bio de senaste sex veckorna. Svaren blev: 3, 2, 1, 1, 1, 2, 3, 0, 3, 1, 0, 1, 2, 2, 0, 1, 2, 0, 3, 2

7 Ett sätt att sammanställa biobesöken kan vara att ordna datat i en frekvenstabell 3,2,1,1,1,2,3,0,3,1,0,1,2,2,0,1,2,0,3,2 Antal biobesökfrekvens (f)

8 Ibland kan det underlätta för läsaren om man istället gör frekvenstabellen i % (relativ frekvens) 3,2,1,1,1,2,3,0,3,1,0,1,2,2,0,1,2,0,3,2 Antal biobesökRelativ frekvens (%) 020% 130% 2 320%

9 Klassindelade tabeller En klassindelning av datat kan vara nödvändigt vid stora material, stor spännvidd bland observationer och variabler på kvotnivå. Syfte och bearbetning styr antal klasser. Välj gärna samma klassbredd. Tillämpning av klassbredd och klassmitt utgår från den aktuella variabeln. Används till vissa diagram.

10 Ålder: Åldern på 30 personer som var på samtal under en dag på en familjerådgivningsbyrå noterades. Följande resultat erhölls: 38, 55, 60, 48, 44, 24, 59, 60, 37, 23, 33, 39, 63, 31, 29, 30, 34, 32, 21, 24, 25, 34, 43, 42, 32, 35, 35, 26, 34, 41 Exempel 2:

11 ålder frekvens  30

12 Lunchvanor: Vi vill veta hur socionomstudenters lunchvanor ser ut, och ställer frågan ”Köper du lunch på universitetet?”. Svaren på frågan kan då presenteras i en korstabell: Exempel 3: KönJaNej Kvinna245 Man319

13 Diagram Används för att åskådliggöra insamlat material. Ofta lätta att uppfatta, spar plats och drar till sig uppmärksamhet. För axlarna skall man tydligt ange variabler och enheter. Olika typer av data och problem presenteras med hjälp av olika sorters diagram.

14 Stapeldiagram:

15 Histogram över klassindelat data:

16

17 Cirkeldiagram:

18 Stapeldiagram:

19 Grupperat stapeldiagram:

20 Histogram

21 Spridningsdiagram

22 Kommentar angående grupp. stapeldiagram: Om grupperna är olika stora så är det viktigt att man använder % för att illustrera likheter och olikheter. Exempel: Vi vill veta om studenter tar med eget kaffe eller om de köper kaffe. Fråga : Hur ser stapeldiagrammet i frekvens och i %? KönTar med eget kaffeKöper kaffe Kvinna25 Man19

23 Beskrivande mått Om man vill beskriva en egenskaps fördelning kan man naturligtvis göra detta genom att räkna upp alla observationer. I en frekvenstabell sammanfattas en fördelning i ett fåtal värden – frekvenserna. Med hjälp av beskrivande mått sammanfattas fördelningen av ett eller ett fåtal tal.

24 Lägesmått E tt lägesmått sammanfattar en fördelning i ett enda tal och ger information om var fördelningens centrum är beläget. Tre vanliga lägesmått - Typvärdet: Det mest frekventa värdet. - Medianen: Delar materialet ”mitt itu”. - Medelvärdet: Materialets tyngdpunkt.

25 Exempel 4: Beräkna typvärde, median och medelvärde för följande data: a)3, 1, 9, 7, 6, 9, 10 b)3, 1, 9, 7, 6, 9, 100 c)3, 1, 9, 7, 6, 9, 10, 4

26 Vilket av dessa tre mått ska man använda? Syfte, vad ska vi ha måttet till? Möjlighet att tolka resultatet. Medianen kräver minst ordinaldata (rangordning). Medelvärdet kräver kvotdata Medelvärdet påverkas av sneda fördelningar och extrema observationer.

27 Exempel 5: Ett litet företag har 5 anställda, varav en är chef. De anställda har följande lön (rangordnat i storleksordning): 18000, 22000, 24000, 26000, Vad har de anställda för medellön? Är detta medelvärde representativt för alla de anställda på detta lilla företag? Vad är medellönen på företaget för de fyra som inte är chef?

28 Här är medelvärde och median lika. Typvärdet säger inte så mycket. Hur ska man skilja på dessa?

29 Spridningsmått Ett spridningsmått ger information om fördelningens spridning. Är materialet väl samlat eller är det stor variation? Till varje lägesmått finns spridningsmått. Typvärde - Variationsvidd Median - Kvartilavstånd / Kvartilavvikelse Medelvärde - Standardavvikelse

30 Kvartiler Medianen delar in observationerna i två lika stora grupper. Kvartilerna delar observationerna i fyra lika stora grupper (kvartar). – 25% av observationerna är mindre än den första kvartilen (Q1) – 50% av observationerna är mindre/större än den andra kvartilen (Q2)(medianen) – 25% av observationerna är större än den tredje kvartilen (Q3)

31 Exempel 6: (forts. Ex 5) Beräkna första, andra och tredje kvartilen för följande data: a)1, 3, 6, 7, 9, 9, 10 b)1, 3, 4, 6, 7, 9, 9, 10

32 Spridningsmått Variationsvidden är skillnaden mellan det största och det minsta värdet. Kvartilavståndet anger inom vilket avstånd de 50% mittersta observationerna ligger. Kvartilavvikelsen är kvartilavståndet delat med 2. Standardavvikelsen beskriver hur mycket mätvärdena avviker från medelvärdet. Det vanligaste spridningsmåttet.

33 Exempel 7: (forts Ex 6) Beräkna variationsvidd, kvartilavstånd och kvartilavvikelse för följande data: a)1, 3, 6, 7, 9, 9, 10 b)1, 3, 4, 6, 7, 9, 9, 10

34 XX *o Median Q1Q1 Q3Q3 Inre staket Inre staket Yttre staket Kvartilavstånd IQR Minsta punkten inom inre staketet Största punkten inom inre staketet Misstänkt outlier Outlier Q 1 -3(IQR) Q (IQR)Q (IQR) Q 3 +3(IQR) Låddiagram (Boxplot)

35 3, 5, 9, 7, 6, 9, 10 Descriptive Statistics: N Mean Minimum Q1 Median Q3 Maximum

36 3, 5, 9, 7, 6, 9, 100 Descriptive Statistics: N Mean Minimum Q1 Median Q3 Maximum 7 19,

37 nominalordinalkvot typvärde median (vissa fall medelvärde) medelvärde variationsvidd kvartilavv. standardavv.

38 Enkäter Strukturerade frågeformulär

39 Utgångspunkter Syfte – Vad ska undersökas? – Vilka frågeställningar ska besvaras med hjälp av enkäten? Teorier och hypoteser – Vilka bakgrunds- och undersökningsvariabler ska ingå i undersökningen? – Samband mellan dessa variabler? – Hur ska variablerna mätas?

40 Följebrev Helst endast en sida Syfte med enkäten Nyttan med enkäten Försäkring om konfidentiell behandling Ansvariga för enkäten Hur undersökningen ska användas

41 Enkäten Skall vara utformad så att deltagarna lätt kan – Uppfatta instruktioner kring enkäten – Förstå frågorna – Besvara frågorna Bör vara så kort som möjligt.

42 Fasta svarsalternativ Lätta att koda och bearbeta Lätta att besvara Ömsesidigt uteslutande (ska inte kunna välja två svarsalternativ) Heltäckande/ uttömmande (alla tänkbara alternativ ska finnas med)

43 Öppna frågor Kan vara svåra att koda och bearbeta. Enda alternativet då svarsalternativen är okända eller omöjliga att klassificera. Kan kombineras med fasta svarsalternativ – Ex: Annat__________ Lämpliga som avslutning på enkäten.

44 Tänk på att: Undvika ledande frågor Undvika negerande frågor Undvika värdeladdade frågor Undvika hypotetiska frågor Fråga om en sak i taget Precisera frågan i tid och rum Undvika fackuttryck. Använda så enkelt språk som möjligt.

45 Frågornas ordningsföljd Bakgrundsfrågor först. Viktiga frågor tidigt. Känsliga frågor så sent som möjligt.

46 Test av enkäten Provundersökning- pilotstudie testa olika ordning på frågorna. testa kodning av svaren. Ger undersökningen svar på frågeställningarna? Ska svarsalternativen modifieras? Ska frågorna omformuleras?

47 SCB har gett ut ett kompendium som heter Fråga rätt. Det handlar delvis om tips om hur man ställer bra frågor i en enkät. Googla på ”fråga rätt SCB” så hittar ni den. 00I02_BR_X97%C3%96P0101.pdf


Ladda ner ppt "Deskription + enkät Mätnivån styr hur man kan analysera data Tabeller – frekvenstabeller Diagram – cirkeldiagram, stapeldiagram, histogram, boxplot Beskrivande."

Liknande presentationer


Google-annonser