Ontologiska frågor Ontologiska frågor i kognitionsvetenskap behandlar egenskaper hos psykologiska resp. fysiska tillstånd och processer, och deras förhållande.

En presentation över ämnet: "Ontologiska frågor Ontologiska frågor i kognitionsvetenskap behandlar egenskaper hos psykologiska resp. fysiska tillstånd och processer, och deras förhållande."— Presentationens avskrift:

1 Ontologiska frågor Ontologiska frågor i kognitionsvetenskap behandlar egenskaper hos psykologiska resp. fysiska tillstånd och processer, och deras förhållande till varandra Fyra centrala problem – Förhållandet mellan psykologiska och fysiska händelser i informationsbehandlande system Människor och datorer – Tolkningen av teorier som beskriver mänsklig intelligens i termer av informations-behandlande system Biologisk LISP eller abstrakta modeller? – Egenskaper hos vissa psykologiska tillstånd med innehåll Tro, hopp och kärlek – Hur kognitionsvetenskap kan förklara inre upplevelser Smaken av choklad

2 Funktionalism Turingmaskiner –En ändlig remsa, indelad i celler –Ett läs- och skrivhuvud –En ändlig mängd interna tillstånd –En maskintabell (tillstånd, tecken  (tecken, riktning, tillstånd) –En universell Turingmaskin kan beräkna alla beräkningsbara funktioner –Ger en modell för relationen mellan tillstånd i ett informationsbehandlande system och biologiska tillstånd i hjärnan Funktionalism – Samlingsnamn på teorier inspirerade av denna analogi Tre typer av funktionalism – Maskinfunktionalism – Psyko-funktionalism – Generisk funktionalism

3 Maskinfunktionalism Turingmaskinen är både… –Ett fysisk system, och –En abstrakt beräkningsmekanism Relationen kropp-själ är oproblematisk –Varje fysiskt tillstånd… –Är också ett visst maskintillstånd… –Och motsvarar något beräkningstillstånd Detsamma gäller människor –Turingmaskinen kan representera alla informationsbehandlande system som människor förkroppsligar –Den är ett ändligt fysiskt system (som vi) –Vi är alla funktionellt ekvivalenta med någon Turingmaskin Maskintillstånd och psykologiska tillstånd – Ett visst maskintillstånd är också ett visst funktionellt tolkat fysiskt tillstånd – På samma sätt motsvarar ett visst psykologiskt tillstånd ett visst funktionellt tolkat fysiskt tillstånd Det fysiska är inte det viktiga – En Turingmaskin kan byggas i vilket material som helst Metall, plast, kisel, nervceller… – Mänskliga neurologiska tillstånd kan betraktas som maskintillstånd... – Och därefter som psykologiska tillstånd – Psykologiska egenskaper hos mentala tillstånd och processer beror inte av deras fysiska implementation, utan av deras beräkningsmässiga roll

4 Psyko-funktionalism Antalet maskintillstånd är begränsat –Turingmaskinen har en fix, ändlig lista av maskintillstånd –Men även om antalet maskintillstånd är ändligt kan den oftast utföra ett oändligt antal beräkningar Antalet beräkningstillstånd är obegränsat –En maskin som adderar heltal kan ha en ganska liten maskintabell –Men om vi beskriver dess funktion i termer av beräkningstillstånd ser vi att den kan befinna sig i ett oändligt antal sådana 1+1=2 1+2=3 1+3=4 1+4=5 …. –Även om alla dessa beräkningstillstånd är ekvivalenta med någon sekvens av av maskintillstånd och teckenföljder kan vi inte identifiera dem med ett visst tillstånd Psyko-funktionalism – Psykologiska tillstånd hos en människa står i samma slags förhållande till den människa som uppvisar dem som en Turingmaskins beräkningstillstånd gör till den maskinen Två motiv för att ersätta maskinfunktionalism med psyko-funktionalism – Antalet psykologiska tillstånd, som verkar obegränsat – De kriterier vi för fram som väsentliga när vi tillskriver psykologiska tillstånd till människor och maskiner

5 Psyko-funktionalism (2) Antalet psykologiska tillstånd –Vi tror obegränsat många saker 1, 2, 3, 4, 5… –Kognitionsvetenskapen måste förklara många fler psykologiska tillstånd än någon Turingmaskins alla maskintillstånd –Detta betyder inte att hjärnan kan anta ett oändligt antal fysiska tillstånd –Men vi får en mycket rikare beskrivning av ett ändligt system Beskrivningstekniska skäl –Även om antalet psykologiska tillstånd är ändligt finns det ändå en anledningatt beskriva dem i psyko-funktionalistiska termer –Två olika Turingmaskiner kan ju implementera samma beräkning, t.ex. addition, men på helt olika sätt – Så olika maskintillstånd motsvarar ju, i någon mening, samma sak – Det faktum att två olika uppsättningar fysiska tillstånd handlar om väsentligen samma sakfångas genom att beskriva maskinerna i termer av deras beräkningstillstånd – Om vi är Turingmaskiner skulle många olika maskiner kunna realisera vår psykologi – Dessutom verkar det som om våra skäl till att tillskriva psykologiska tillstånd till oss själva (och maskiner) inte har något att göra med maskintabeller... Psykologiska tillstånd karakteriseras snarare av dras förhållande till – Andra tillstånd, – De intryck vi får från omgivningen, och – Våra resulterande beteenden

6 Generisk funktionalism Vad karakteriserar egentligen funktionalismen? –Både maskin- och psyko-funktionalism använder Turingmaskinen som analogi –Men detta är inte det väsentliga Funktionalismens grundtanke –Är att psykologiska termer inte behöver förstås som någon slags omskrivning för vare sig neurofysiologiska eller beteendemässiga beskrivningar ”Funktionalismen kryssar mellan CSIT:s Scylla och behaviorismens Carybdis”

7 Generisk funktionalism (2) Central state identity theory –Hävdar att psykologiska termer står för neurofysologiska beskrivningar –Innebär att om två personer tänker på samma sak befinner sig deras hjärnor i samma tillstånd –Medför att endast neurofysiologiskt människolika varelser kan uppvisa psykologiska tillstånd –Och ibland t.o.m. att två personer inte skulle kunna uppvisa samma tillstånd Behaviorismen – Hävdar att psykologisk vokabulär är en slags stenografi för beteende- beskrivningar – Innebär att om två personer har samma önskan delar de en uppsättning beteendemässiga benägenheter – Medför att två personer med olika beteenden inte kan dela samma önskan

8 Generisk funktionalism (3) Central state identity theory –För CSIT är det viktigt att relatera psykologiska tillstånd till interna, neurofysiologiska tillstånd –Fördelar Två personer kan dela en önskan, trots skillnader i personlighet Ger ett enkelt svar på frågan hur det fysiska och mentala förhåller sig till varandra –Nackdelar Kan inte förklara hur två neurologiskt olika personer kan tänka på samma sak Utesluter intelligenta Mars-människor och datorer Behaviorism – För behavioristen är det viktigt att relatera psykologiska tillstånd till samband mellan stimuli och responser – Fördel Förklarar hur två neurologiskt olika personer kan tänka på samma sak (genom att handla på ett visst sätt) – Nackdelar Fångar inte hur två personer kan dela samma önskan, trots skilda personligheter Beskrivningsnivån, m.m...

9 Generisk funktionalism (4) Funktionalisten håller med behavioristen –Om att kopplingen mellan psykologiska tillstånd och organismens intryck och beteenden är en central del av tillståndensegenskaper –Och att psykologiska tillstånd är oberoende av deras fysiska källor Funktionalisten håller med CSIT –Om att det är viktigt att titta “på insidan” av organismen, och relatera de interna tillstånden till varandra för att tillskriva fysiska tillstånd psykologisk innebörd Funktionalisten skiljer sig från de båda – Genom att föreslå att förhållandet mellan det fysiska och det mentala är av typen token-identity Token-identity theory – Innebär att ett visst psykologiskt skeende kan identifieras med ett visst fysiskt skeende Type-identity theory – Däremot, är “starkare” och hävdar att varje typ av psykologiska skeenden kan identifieras med en viss typ av fysiska eller beteendemässiga skeenden – Både CSIT och behaviorismen är sådana teorier

10 Generisk funktionalism (5) Själva kryssandet... –Åstadkoms genom att funktionalismens token-identity theory är flexiblare –Man förbinder sig inte att identifiera specifika psykologiska tillstånd med specifika maskintillstånd –Men tillstår att varje specifikt psykologiskt tillstånd motsvarar något fysiskt tillstånd, i någon funktionell beskrivningsmodell –Man lämnar dock frågan om vilken beskrivningsmodellen är öppen Beskrivningsmodellen är dock funktionell –Detta innebär att den måste ta hänsyn till den funktionella roll som psykologiska tillstånd spelar i det system som studeras –Den funktionella rollen Fångas av tillståndets relation till intryck (indata), Relationen till beteenden (utdata), och Relationen till andra tillstånd

11 Tolkning av teorierna En realistisk tolkning –Uppfattar en kognitiv teori som de facto “sann” och försäkrar att de processer och strukturer den ställer upp faktiskt “finns i huvudet” En instrumentalistisk tolkning –Däremot, betraktar teorin som en modell som möjliggör förutsägelser och förklaringar men förutsätter inte att den speglar någon psykologisk “verklighet” Tre generella strategier –För att förklara ett (komplext) informations-behandlande system –Hårdvarunivå –Programnivå –Mentalistisk (intentional) nivå Hårdvarunivån – Beskriver systemet ledning för ledning – Noggrann och detaljerad men opraktisk – Förklarar inte beteendet på ett tillfredsställande sätt – Går ej att generalisera till andra system som gör samma sak men skiljer sig i fysisk uppbyggnad Programnivån – Beskriver systemet procedur för procedur – Fångar likheter mellan fysiskt olika system – Enklare, men kan fortfarande bli opraktiskt komplicerad – Förklarar inte vissa saker (som flyttals- fel) – Går ej att generalisera till andra system som gör samma sak men använder andra algoritmer och språk

12 Tolkning av teorierna (2) Den mentalistiska nivån –Beskriver systemet med ord som ”prioriterar”, ”förutser”, ”planerar”, ”undviker”… –Förutsägelserna och förklaringar blir inte så exakta –Hanterar varken hårdvarufel eller “buggar” –Men det är relativt lätt att “förstå” systemet, och det går ofta ganska fort –Och sådana teorier är relativt lätta att testa och implementera –Framförallt går förklaringen att generalisera till alla system som arbetar efter samma övergripande strategi Realism eller instrumentalism? –Kognitionsvetare uttrycker sig oftast på programnivån och den mentalistiska nivån –Men vilka anspråk på “realism” gör man? Realististen – Fördelarna med mentalistiska beskrivningar talar för en realistisk tolkning av kognitiva teorier – De fångar viktiga funktionellt gemensamma drag hos olika människor (och datorer) Instrumentalisten – Fördelarna gör teorierna användbara för förutsägelser och förklaringar, men behöver därmed inte säga något om “sanningen” – Det faktum att vi förlorar detaljkunskap och förklaringsförmåga på högre nivåer tyder på att vi byter sanning mot bekvämlighet De flesta kognitionsvetare – Utgår från mer eller mindre realistiska tolkningar av teorier om kognition

13 Propositionella attityder och qualia Så här långt… –Har vi utvecklat funktionalismen som ligger till grund för den kognitiva ansatsen –Och vi har undersökt vad det innebär att ha ett realistiskt synsätt på tolkningen av teorier om kognition I fortsättningen… –Ska vi titta närmare på specifika typer av psykologiska tillstånd Hur ska kognitionsvetenskapen förstå dem? Hur passar de in i den funktionalistiska filosofin? Vilka avgränsningar medför en stringent filosofisk behandling av dessa fenomen när det gäller kognitionsvetenskapens förklaringsområde? –Propositionella attityder och qualia De förra inbegriper förhållningssätt som ”tro”, ”hoppas”, ”önska ”, och deras innehåll verkar vara propositioner om världen. Propositionella attityder är intressanta för att de uttrycker relationer mellan individ och omvärld. Qualia är inre upplevelser av psykologiska tillstånd som ” smaken av choklad”, ” upplevelsen av rött”. Dessa är intressanta just för att de inte uttrycker några relationer.

14 Propositionella attityder Kärnan i idén om informations- behandlande system –Är att systemets tillstånd kan tolkas så att de har ett innehåll, att de handlar om något Propositionella attityders roll i kognitionsvetenskapen –Det är inte klart huruvida de bör ingå i en komplett kognitionspsykologi –Eller om de bara är folkpsykologiska begrepp (ungefär som ädelmetaller inom kemin) Hur kan de förklaras? – Vissa hävdar att kognitionsvetenskapen måste tillhandhålla en fullständig beskrivning av ” tro” och hur den förhåller sig till minnen och beteenden – En del menar att vissa aspekter kan förklaras kognitivt, men att andra kräver en sociologisk beskrivning – Andra säger att ” tro” m.m. Är folkpsykologiska begrepp som måste omdefinieras i mer detaljerade termer för att studeras (kognitions)vetenskapligt – Och några tycker att sådana begrepp överhuvudtaget inte går att definiera, och att de inte har någon plats i en noggrann beskrivning av mänsklig psykologi

15 Propositionella attityder (2) Propositionella attityder är problematiska –Det verkar som om de borde kategoriseras efter sitt innehåll, men det är inte helt enkelt –Sam, Betty och Kilroy… –Om innehållet är det viktiga Verkar de tro samma sak –Om trons funktionella roll är det viktiga Så tror de inte samma sak Deras attityder har olika förhållanden till andra attityder, intryck och beteenden –Kognitionsvetenskapens dilemma Är att förklara tro i funktionella termer, men samtidigt fånga det faktum att vad som förenar Sams och Bettys attityder är att de handlar om ett visst objekt Individualism – Kallas ansatsen att identifiera tro i termer av specifika interna tillstånd i ett informations-behandlande system Två huvudinriktningar – Är metodologisk solipsism, och – Naturalistisk individualism

16 Metodologisk solipsism Inget existerar utanför det egna medvetandet –Även om vi inte tror detta kan vi i alla fall studera mentala tillstånd och processer utan att ta hänsyn till världen utanför –Vi gör detta genom att begränsa kognitiva teorier till att behandla formella operationer på formella representationer eller tillstånd –Vi befattar oss inte med möjliga tolkningar eller innebörder dessa tillstånd eventuellt har för systemet i sin omgivning Motivet – Ett informationsbehandlande system har inte tillgång till omvärlden annat än genom sina föreställningar – De operationer det utför tar inte intryck av tolkningar som görs av dess interna tillstånd Ur systemets synvinkel – Är symbolerna meningslösa och reglerna på förhand givna – Men vi kan i efterhand tillskriva symboler och operationer mening utifrån vår betraktelse av systemets beteenden i dess omgivning

17 Metodologisk solipsism (2) Den metodologiske solipsistens förklaring –Börjar med att karakterisera alla tillstånd och processer formellt –Varje tillstånd - tro, hopp, tvivel - kan så småningom identifieras med något av dessa tillstånd –Sedan tolkar vi –Vi försöker tillskriva mening till symboler och operationer på ett sätt som gör att systemet som helhet verkar fungera på ett rimligt sätt –De flesta av systemets attityder verkar stämma, och dess beteende i världen verkar ändamålsenligt… –Så Sam och Betty har båda bearbetat varsin sträng av formella symboler som vi kan tolka –Men ingen av dessa strängar är kopplad till Kilroy –Representationerna har endast att göra med de koncept de handlar om och betyder vad de betyder oavsett vad de refererar till i världen (om något) –På detta sätt kan vi förklara den relationella egenskapen hos kognitiva tillstånd genom att enbart hänvisa till interna processer när vi beskriver dem

18 Naturalistisk individualism Vissa menar dock –Att vi måste ta mer hänsyn till meningen hos interna tillstånd än vad den metodologiska solipsismen tillåter –Visserligen är tro ett internt tillstånd hos det informationsbehandlande systemet, men vi kan inte identifiera och förklara den utan att titta utanför individen Naturalismen –Ligger i intresset för organismens situation i förhållande till naturen Individualismen –Ligger i synsättet att tillståndet i sig självt står att finna helt inom individen Argumentet – En bra kognitiv förklaring av beteende som motiveras av tro borde förklara hur denna tro förhåller sig till beteendet, och till de omständigheter som ger upphov till den – Om tro karakteriseras som otolkade symboler och processer kan vi inte förklara deras koppling till vare sig intryck eller beteenden – Innehållet spelar roll! – Kognitiva teorier måste identifiera tillstånd i termer av deras innehåll – För att åstadkomma detta måste vi undersöka tillståndens koppling till organismens omgivning

19 Naturalistisk individualism (2) Naturalistens utmaning –Den metodologiske solipsisten som ska förklara beteendet hos ett komplext system i kognitiva termer måste först bestämma sig för vilka fysiska tillstånd och processer som ska räknas som funktionella –Det enda sättet att göra detta är att betrakta hur systemet interagerar med dess omgivning och relatera fysiska skeenden till olika yttre stimuli och beteenden - och sedan tolka tillståndet i enlighet med det Kognitionsvetare –Måste ta sig från den fysiska beskrivningsnivån till den funktionella –För att göra det måste man tolka systemet –Och det enda sättet att samla data som berättigar en viss tolkning är att betrakta naturalistiska fenomen Den metodologiske solipsisten har fel, på två sätt –Det finns inga otolkade formella beskrivningar av ett fysiskt system –Enbart solipsistiska data kan inte utgöra grunden för en tolkning av ett fysiskt systems tillstånd som informations-behandlande tillstånd

20 Icke-individualistiska förhållningssätt Den icke-individualistiska naturalisten –Håller med den naturalistiska individualisten om att vi måste prata om innehåll för att karakterisera tro –Och att det är omöjligt att innehåll utan att titta i världen Men som icke-individualist –Menar denne att tro, i sig självt, är ett naturalistiskt fenomen –Det är alltså väsentligen en relation mellan en organism och världen, snarare än ett tillstånd hos organismen Klottret på väggen – Uttrycker en tanke om världen genom dess förhållande till språket och till språkets brukare – Texten i sig betyder ingenting på Mars – Att vara någons bror är en relation till denne, och inte en individuell egenskap Icke-individualisten och kognitionsvetenskapen – Antingen bestämmer man sig för att ”tro” inte är lämpligt att studera inom kognitionsvetenskap, och att denna endast ska syssla med individualistiska fenomen – Eller föreslår man att området breddas så att det omfattar Inte bara interna informations-processer Utan också deras relationer till omgivningen

21 Sammanfattning, propositionella attityder Vi har sett övertygande argument –För och emot solipsism och naturalism –För och emot individualism och icke-individualism Attitydernas relationella karaktär är besvärlig –Å ena sidan verkar de vara av nödvändighet individuella konstruktioner, eftersom de figurerar i intern informations-behandling –Å andra sidan verkar de av nödvändighet utgöras av förhållanden mellan symboler och saker i omvärlden, eftersom de har innehåll Därför bör vi kanske tvivla på deras existens –Trots folkpsykologiska beskrivningar av människor som troende och önskande kanske dessa tillstånd är en chimär –Propositionella attityder finns inte –I så fall måste kognitionsvetenskapen förklara ett informationsbehandlande system utan att tillgripa sådana begrepp (Churchland) –Hur detta ska gå till är oklart

22 Qualia Qualia är –Är den filosofiska termen för de upplevda egenskaperna hos ett mentalt tillstånd –Hur det upplevs att känna smaken av choklad är en uppsättning qualia –Att smaka choklad går bra även utan några upplevelser T.ex. en mekanisk provtagare som mäter kemisk sammansättning –Att känna smaken av choklad går bra även utan choklad T.ex. hypnos eller droger Qualia är distinkta –Åtminstone konceptuellt, från de funktionellt beskrivna tillstånd de normalt förekommer tillsammans med –Huruvida de faktiskt kan åtskiljas från dessa tillstånd är en annan sak... Förekomsten av det ena men inte det andra Vissa tillstånd har inga kvalitativa egenskaper – Propositionella attityder, t.ex. – Men sinnesintryck, känslor och sinnesstämningar verkar ha det Tre frågor om qualia – Hur skiljer sig kvalitativa tillstånd från propositionella attityder? – Vilka problem ställer de till med för kognitionsvetenskapen? – Behöver vi bry oss om dem? Skillnaden – Mellan qualia och attityder är att de senare alltid verkar inbegripa en relation mellan subjekt och objekt – Den kvalitativa egenskapen hos ett sinnesintryck verkar däremot vara ett enkelt faktum, utan relation till något annat - en monadisk egenskap

23 Problemet med qualia Funktionalismen –Ger oss ett bra sätt att identifiera psykologiska tillstånd med fysiska tillstånd –Nämligen i termer av hur de förhåller sig till varandra och till systemets in- och utdata –Tillståndets intrinsiska egenskaper är inte relevanta för beskrivningen –Allt som betyder något är relationerna till andra tillstånd Men qualia –Verkar inte kunna beskrivas på detta sätt –Relationer verkar saknas –Och intrinsiska egenskaper kanske är viktiga Homunculi-problemet... – Varje liten gubbe implementerar en av Turingmaskinens kvintupler – Systemet i stort är funktionellt ekvivalent med dig Alla kungens män... – Systemet är inte helt otänkbart, och skulle kunna vara funktionellt ekvivalent med dig en stund Humunculi och qualia – Även om systemet delar alla dina propositionella attityder, är det otroligt att det skulle dela dina qualia Kina springer maraton – Kan befolkningen (eller roboten de kontrollerar) känna din smärta? – Den kan (som du) tro att den har ont – Men ingen av de enskilda individerna känner något

24 Problemet med qualia (2) Problemet med frånvarande qualia –(1) Det verkar som om qualia är psykologiska fenomen som är en väsentlig del av många psykolofiska tillstånd –Därför bör kognitionsvetenskapen förklara dem –(2) Men till skillnad från propositionella attityder är qualia monadiska egenskaper hos psykologiska tillstånd, och inte funktionella attribut –Detta visas ju av det faktum att det det mycket väl kan finnas två funktionellt identiska system varav det ena uppvisar qualia (du) och det andra inte (Kina och roboten) Alltså – Kan qualia inte karakteriseras funktionellt – Är tillstånd med funktionella egenskaper inte uteslutande funktionella – Är vissa tillstånd inte funktionella – Är funktionalism inte en tillräcklig beskrivning av mentala tillstånd – Kan den funktionalistiskt inriktade kognitionsvetenskapen inte fullständigt förklara det den vill förklara Två utvägar – Förneka att qualia har med kognitionsvetenskapen att göra – Bemöta argumenten Antingen genom att hävda att de är orimliga Eller genom att hävda att homunculi-systemen faktisk uppvisar qualia

25 Förvisa qualia Som funktionalister –Beskriver vi kognitiva fenomen som funktionella tillstånd i ett system Vi kan förvisa qualia ur kognitionsvetenskapen –Om vi dels kan visa att qualia inte är funktionella tillstånd, –Och dessutom att de inte är relevanta för kognitiva beskrivningar –Alltså att (2) stämmer, men inte (1) Hur gör vi det? – Visserligen är många psykologiska tillstånd kvalitativa – Men de behöver inte nödvändigtvis vara det (ur ett psykologiskt perspektiv) – På samma sätt som vi inte kräver att de ska vara antingen neurofysiologiska eller mekaniska – Visa egenskaper hos ett psykologiskt tillstånd är helt enkelt inte relevanta för dess psykologiska identitet – Funktionellt identiska tillstånd kan mycket väl variera kvalitativt, såväl som fysiskt – Kvalitativa egenheter är ovidkommande för kognitiva beskrivningar

26 Funktionalisera qualia Om vi vill ge en funktionell beskrivning av qualia –Kan vi fråga oss vari skillnaden ligger mellan det tillstånd du befinner dig i, och det Kina och roboten befinner sig i Två möjliga svar –Det finns ingen skillnad Homunculi-systemen och datorer har qualia –Någon icke-funktionell egenskap skiljer dem åt Homunculi-system har qualia – Vad är smärta, mer än det som orsakas av … och ger upphov till (komplexa) uppsättningar föreställningar, önskningar, o.s.v.som … och benägenheter att … – Att bena ut alla... är jobbigt, men möjligt – Och du - försök övertyga något som just blivit skadat; som talar om för dig att det har ont; och som agerar som om det hade ont, att det misstar sig om det tror att det faktiskt har ont, ty även om det uppvisar alla de ” rätta” föreställningarna, önskningarna och beteendena, och av de ” rätta” anledningarna, så saknar det qualia!

27 Funktionalisera qualia (2) Om någon icke-funktionell egenskap –Skiljer kvalitativa tillstånd från homunculi- systemets tillstånd –Vad är den då? –För att ställa till problem för oss måste denna egenskap vara något som gör en skillnad i vårt kognitiva liv –Annars är den inte viktig, och vi kan bortse ifrån den Skillnaden borde ligga i –Att det genuint kvalitativa tillståndet utövar någon effekt på våra föreställningar och önskningar som homunculi-systemets tillstånd inte gör Men i så fall – Kan vi som funktionalister hävda att, eftersom våra föreställningar är funktionella, kan vi definiera kvalitativa tillstånd i termer av de föreställningar de förorsakar – Och skillnaden mellan genuint kvalitativa tillstånd och homunculi-systemets tillstånd är då en funktionell skillnad – Alltså är det omöjligt för ett sådant system att vara funktionellt ekvivalent med oss, men samtidigt skilja sig kvalitativt från oss

28 För och emot qualia Men fortfarande –Kan det ju vara så att det finns en skillnad mellan kvalitativa och icke- kvalitativa tillstånd som inte visar sig funktionellt –En ren, monadisk, upplevelse –Och på samma sätt som många olika företeelser kan resultera i föreställningen att vi ser en elefant, kan olika företeelser resultera i föreställningen att vi har ont Verkliga elefanter, droger, feber-yrsel… Verklig smärta, drömmar, homunculi-smärta… –Men bara för att verklig smärta och homunculi-smärta är relaterade på samma sätt till alla funktionella tillstånd, behöver de inte vara desamma, eller kännas likadana På samma sätt som den hallucinatoriska drogen och elefanten inte är samma sak Och ändå – Kan försvararen av qualia att de faktiskt ligger inom kognitionsvetenskapens ansvarsområde – Att känna smärta är inte bara en ovidkommande egenhet hos ett psykologiskt tillstånd – Det är det psykologiska tillståndet – Därför måste kognitionsvetenskapen försöka förklara qualia Är man snäll – Kan man säga att problemet ligger i kognitionsvetenskapens syn att fysisk instantiering är oväsentlig för psyko- logiska egenskaper - i abstraktionen av det mentala från det fysiska Är man stygg – Kan man hävda att det psykologiska väsentligen är det biologiska och attproblemet ligger i misstaget att betrakta intelligens och medvetande som något abstrakt