Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Globalisering 1900-tal Föreläsning 3: Finansmarknad, handel och företags samhällsansvar Ekonomisk historia A, VT 2012 Hanna Söderbaum.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Globalisering 1900-tal Föreläsning 3: Finansmarknad, handel och företags samhällsansvar Ekonomisk historia A, VT 2012 Hanna Söderbaum."— Presentationens avskrift:

1 Globalisering 1900-tal Föreläsning 3: Finansmarknad, handel och företags samhällsansvar Ekonomisk historia A, VT 2012 Hanna Söderbaum

2 Disposition MNCs utveckling sedan mellankrigstid Den globala finansmarknaden Regional handel och WTO Kritik mot MNCs Corporate Social Responsibility

3 Förändring av produktion och konsumtion - mellankrigstid Effektivisering av industrierna – löpande bandet Innovationer Produktionen skapade efterfrågan i sig Diversifierad industri Företagskonglomerat – vertikal integration Jordbruket effektiviseras Marknadsföring Förändrad efterfrågan på livsmedel, större efterfrågan på industrivaror Sysselsättningsstrukturer påverkades Fackföreningarnas framväxt under 1930-talet

4 Industrialiseringen går in i en ny fas efter 1950 Detta som ett resultat av Teknikutveckling Infrastrukturutveckling Kommunikation ökar informationsflöden (”världen krymper”) Företagsutveckling Människors mobilitet ökar

5 Viktiga drivkrafter bakom etableringen av multinationella företag (bl.a.) Behovet av råvaror Sänkta transportkostnader och införselavgifter (tullar) Ökad möjlighet att få tillgång till internationellt investeringskapital Möjlighet att dra fördel av olika länders finansiella marknader Tillgång till relativt sett billig arbetskraft Möjlighet att dra fördelar av diversifierad produktion (vertikal specialisering)

6 Multinationella företag växer kraftigt efter 1950 USA-registrerade företag investerade miljarder dollar utomlands: –1946: 7,2 –1970: 78 –1976: hade Japan investerat 4,5 miljarder dollar utomlands, vilket innebar en femtonfaldig ökning på tio år. Tyskland investerade internationellt med betoning på industri- och högteknologiska branscher. Europeiska och japanska investeringar i USA ökade femfaldigt mellan 1960 och 1975.

7

8 Finansiell globalisering Nya teknologier Monetarismen – ”the Washington Consensus” Tron på ”the magic of the market place” Sänkta skatter, låg inflation, avreglering och privatisering Thatcher och Reagan i spetsen Utvecklingsländer indragna 1980-tal Post-kommunistiska länder 1990-tal

9 James Tobin… Skillnad på att investera och att spekulera Skillnad kapitalnettoflöden och brutto transaktionsvolymer Vikten av långsiktiga investeringar Tobins förslag: Flytande växlingskurser långsammare och dyrare kapitalströmmar Större nationell suveränitet ”Tobinskatten” genomslag under Davosmötet i höstas

10 Regional handel stärks 1990-tal Europeiska enhetsakten (the Single European Act) –The Maastricht treaty: EU 1992 –Valutaunion 1999 Mercosur 1991 NAFTA 1994

11 World Trade Organization Uruguayrundan –Jordbruk förhandlades in från utvecklingsländer – mot introduktion av TRIPS och TRIMs Doharundan –Förhandlingarna står och stampar –”Det har skett en maktförskjutning och det måste de gamla stormakterna inse.” – Baracuhy Då: kvartetten USA, Europa, Japan och Kanada Nu: kvintetten Brasilien, Kina, EU, Indien och USA

12 Beroende av multinationella företag / Specialiserad produktion har sitt pris Utvecklingsländer beroende av: Konsumenters nyckfulla efterfrågan Andra länders skattepolitik (enligt teorin om ”race to the bottom”) = Investeringarna kan lämna landet lika snabbt om inte snabbare än de hade kommit dit.  Race to the bottom De asiatiska tigrarna klarade omstruktureringen från tillverkningsindustri utan krav på utbildning (kläder, skor, möbler) till elektronik och datorer då andra länder konkurrerade med lägre löner.  Race to the top

13 Två vågor av skarp kritik mot ekonomisk globalisering och transnationella företag tal: Fackföreningar, socialistiska och andra politiska grupper: Nykolonialsim! tal: NGOs i globala nätverk, ”anti-corporate activism” (Seattle, Genua, Göteborg, Occupy Wall Street, Indignados etc.)

14 Ansvarsluckor (Accountability gaps) mellan transnationella företag och nationella regeringar –Maskopi mellan statsanställda och TNC:s –Regleringskonkurrens / Race to the bottom (sweatshops) –Svag stat –Politisk omstörtning /statskupper

15 Globala mekanismer ansvarsutkrävning Försök till regleringar Efter 2:a världskriget: Den misslyckade Havannastadgan tal: Utvecklingsländernas efterfrågan på Code of Conduct Frivilliga standards och certifieringar –Interna –Branschspecifika –Externa Frivilliga Codes of Conduct: Det näst bästa enligt NGOs och stater.

16 Accountability – att stå till svars för sina handlingar Ansvarsskyldighet uppstår vid… 1) Delegering 2) Påverkan - Intern (ägare, anställda) och extern (lokalbefolkning, miljö) ansvarsskyldighet PrincipalAgent MedborgareRiksdag AktieägareFöretagsledning

17 Inte så lätt för agenten alltid… Olika intressenter (principal) har olika mål –En intressent kan ha flera önskemål samtidigt –Statliga regleringar syftar till att hålla företagen ansvariga inför investerare och kreditgivare, anställda, konsumenter, och allmänheten i stort. Vad krävs för att utkräva ansvar? –transparens i företagets verksamhet –kanaler för klagomålshantering –befogenheter att sanktionera den ansvarige

18 Globala Codes of Conduct och watchdogs – Kapitalism med ett humant ansikte? Codes of Conduct Global Reporting Initiative (GRI) FNs Global Compact ISO Watchdogs Swedwatch

19 Vem bör ha ansvar för företagens verksamhet? -Företaget själv med hjälp av CSR-initiativ utöver nationella lagar -Företagets ansvar är att generera vinst till sina aktieägare. ”Vi jobbar självklart enligt lagen i de land vi är verksamma.” -Det krävs internationella regleringar -Det är konsumententens ansvar genom efterfrågan. (Hon kan välja att bojkotta och på så vis minskar efterfrågan)


Ladda ner ppt "Globalisering 1900-tal Föreläsning 3: Finansmarknad, handel och företags samhällsansvar Ekonomisk historia A, VT 2012 Hanna Söderbaum."

Liknande presentationer


Google-annonser