Bertejaure Privat mark i statens ”ägo” – eller varför det är nödvändigt att stämma staten.

En presentation över ämnet: "Bertejaure Privat mark i statens ”ägo” – eller varför det är nödvändigt att stämma staten."— Presentationens avskrift:

1 Bertejaure Privat mark i statens ”ägo” – eller varför det är nödvändigt att stämma staten.

2 I begynnelsen var Ååbon På en karta från år 1671 återges de privata markägare som kungen erkände som Åbor. Det var personer med namn.

3 Äganderätt Insyning Rösen s k rå och rör Laga fasta/Lagfart Skattläggning 1749 års skattlösen 1817 års befrielse från skattlösen Jordenatur

4 Bertejaure är privat mark Georg hävdar att hemmanet Bertejaure varit privat mark så länge som landet Sverige beskrivit området. Kungen har erkänt att det är privat mark i utslag efter utslag ända sedan 1671. Den privata mark som kallades renbeteslandet Bertejaure synades in år 1831 och utslaget kom två år senare.

5 1833 Bertejaure insynat land – gränserna hämtade ur Jordeboken för området. Utslag nr 45 av den 19 januari 1833

6 2009 Ett hemman där det lilla området kring sjön idag tillhör oss. Varför ser det så ut? Vad har staten gjort? Vad är sakfrågan?

7 Nybygget Bertejaure är Insynat av namngiven brukare som fått sina ängar godkända Skattlagt med namngiven skattebetalare Infört i domboken, med namngiven ägare Ägaren ska odla och bygga Kungen ska ha skatt Varför gjordes inga nya gränser?

8 1848 Nybygget insynas åt namngivna ägare. På bilden syns de områden som beskrivs i synen – där finns skatteunderlaget, ängarna och där finns skog till ved, hus och försäljning, samt områden för jakt och fiske Utslag nr 471 den 1 juli 1848. Bertejaure 1 1/8 mantal och B2 1/16 mantal, utan fastställda gränser emellan.

9 1849 Jon Larsson insynar Bertejaure nr 2 den 16 sept. Ängar inom röd cirkel Mulbete, ljusröd cirkel Fiske i Båljasjön, Racksjön och Breidasjön, svart cirkel Införsel beviljas den 11 juni 1850 Ripjaktsdalar, pälsdjur, strövrensjakt, lila cirkel Lekbäcken är särskilt rik på fisk och insynad, pilen

10 1855 Nybyggaren Jon Larsson dör, ägde B1 och B2 I bouppteckningen finns angivet två hästar, en ko och två getter. Utslag nr 24, 1857 För att övervintra dessa djur krävdes minst 6 ton hö. Ängarna hävdades. Någon gräns mellan B1 och B2 görs ej. Jon ägde 1/8+1/16=12/64

11 1855 - 1863 Änkan efter Björnbitte Jon Larsson bor kvar med sina omyndiga barn, bland annat sonen Anders Jonsson. Förmyndare blir Anders Nilsson från Övre Gautsträsk (nuvarande Ammarnäs) Det är osäkert vad som skedde med Bertejaure nr 2, men känt är att Anders Jonsson hävdar ängarna tillsammans med en Johan Nilsson från Ö. Gautsträsk.

12 Johan Nilsson köper B1 och blir den 15 april 1867 godkänd ägare efter ekonomisk syn av den 10 september 1866. Hemmanet blir skattejord, ett hemman, men kallas i några handlingar för ”krono” – en felaktig benämning. 1863

13 1868 Johan Nilsson ska föda 6-7 kor, en häst och 12-15 får. Skatt 1 riksdaler 25 öre. Det motsvarar 12/64 dels mantal och det är skattetalet för både B1 och B2. B1 och B2 är sammanslagna. 1/8+1/16 mantal är 12/64 mantal Skattläggning sker den 15 juni 1868 – men landshövdingen gör inga nya gränser. Han behöver 13 ton hö för att övervintra boskapen – alltså hävdas ängarna vid sjön. Svält och missväxt plågar bygden.

14 Johan Nilsson vill insyna nytt gårdsställe till B1 vid Fälla, 6/9 1873. Johan Nilsson insynar nytt gårdsställe vid Fälla och får det infört 18 november 1873 Boställe, mulbete, äng till strand (Storholmselet) Johan Nilsson avlider 1879 d 17 oktober, änkan säljer B1 till Sjul Nilsson år 1881. 1873

15 Josef Gustafsson köper B1. utslag nr 225 den 15 augusti 1881. (transport fr Sjul Nilsson) Gustaf Ersson (pappan) köper B1. utslag nr 116 den 14 april 1883 Josef Berglund (fd Gustafsson) får B1 som gåva den 15 juli 1889, utslag nr 241 1881

16 1896 Josef B får ovillkorlig och klanderfri införsel i B1, 31/12 1896. Denna mark kallas ”krono” – en jordenatur som är missvisande då det skulle stått ”skatte”. Josef behöver 29 ton hö för att övervintra sin boskap – ängarna vid sjön hävdas.

17 Till Konungen den 26 nov 1900, kammarkollegium nr 2214, justerad den 5/12 -00 Josef Berglund klagar på avvittringen och begär att de ängar han hävdat i 18 år ska tillföras och skattläggas inom B1. Någon gräns mellan B1 och B2 görs inte och Josef säger att de ej går att särskilja. Hävden fortsätter. Avvittringen fortsätter 1900

18 Josef Berglund i skrivelse den 30 december 1916 – ett sammanhängande skifte bör läggas ut åt Bertejaure nr 1 runt sjön Bertejaure. Kungen svarar att ”ängarna” inte kunde skiljas av med rågångar men fick behållas under hemmanet till dess utbyte av mark kunde ske. Kungen svarar att avvittringslagets förslag till skattläggning kan slutföras. Någon gräns mellan B1 och B2 görs ej. Ängarna hävdas in på 1960-talet. 1917

19 1919 Avvittringen beslagtar fiskerätt av ägarna. Josef klagar och får sin rätt tillbaka av Regeringsrätten den 20 oktober. 1926 års lag stiftas på grund av alla som klagat – även strandrätten ska återföras. På det sättet får alla skiftesägare tillbaka sin rätt.

20 1923 - Josef får lagfart 1923 får Josef sin skattemannarätt och sin lagfart på 17/64 mantal Bertejaure nr 1. Det står att han fångat marken Av kronan Hur blev kronan markägare?

21 1923 - Josef får lagfart Han skattar för 17/64 mantal. Bertejaure nr 1 var 1/8 mantal = 8/64 Bertejaure nr 2 var 1/16 mantal = 4/64 Marken vid Fälla var alltså 5/64 mantal totalen blir 17/64 mantal. Han har 30 lador vid sjön Bertejaure för det hö som föder djuren över vintern. 1000 kg hö per lada.

22 Bondens jord Privat mark får inte stjälas. Josef Berglund var markägare till sitt hemman redan före avvittringen. Jordnaturen är samma efter avvittringen. Han är ägare även efter avvittringen. Han har inte fått det erkänt = stämning om bättre rätt än staten.

23 År 1996 Då lämnade Georg Berglund in sin stämning till Lycksele Tingsrätt om bättre rätt än staten till ett angivet område. 2007 är yrkande Och område Detsamma. Bara tydligare.

24 2009 Tingsrätten i Lycksele stämplade in 1996. Tingsrätten gav pappa talerätt år 2000. JK blandar sig i fallet 2001. Hovrätten i Umeå återförvisade 2007 Tingsrätten gav pappa talerätt 2008 Hovrätten förnekar talerätt 2009 Tretton år utan sakprövning – är det klokt?