Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Kommunal ekonomi Likheter och olikheter, kommun-bolag System för att hantera olikheter mellan kommuner Rollfördelning politiker-tjänstemän Styrning inom.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Kommunal ekonomi Likheter och olikheter, kommun-bolag System för att hantera olikheter mellan kommuner Rollfördelning politiker-tjänstemän Styrning inom."— Presentationens avskrift:

1 Kommunal ekonomi Likheter och olikheter, kommun-bolag System för att hantera olikheter mellan kommuner Rollfördelning politiker-tjänstemän Styrning inom en kommun

2 333 kronor per sekund året runt (varje sekund per årets 365 dagar) kostar verksamheten i Uppsala kommun

3 Är en kommun som ett bolag? Likheter –Finns såsom ………… Olikheter –Finns även det tex……………….

4 Är en kommun som ett bolag? Likheter –Producerar tjänster, men i stort sett inga varor –Möter en efterfrågan på en marknad –Har kunder –Tar betalt, till del Olikheter –Kunderna måste vara medlemmar annars blir de inte kunder –Inget vinstintresse –Starkt subventionerade tjänster –Har beskattningsrätt som grund för att möta kostnaderna

5 Varför är kommunen en sill- och grammofonbutik? Dagens kommuner har formats genom en fördelning av ansvar mellan –Staten –Landstingen (landstingskommuner) –Kommunerna (primärkommuner) Förenklat är rollfördelningen –Staten det som är singulärt (tex. försvar, polis, domstolsväsende, skatt), det som binder samman (tex. Infrastruktur) och det som kräver stora underlag ( tex. Universitet) –Landstingen det som är mer nära den enskilde men är svårt att organisera lokalt (sjukvård, kultur, kollektivtrafik) –Kommuner det som är nära och många gånger individuellt (tex. planfrågor, gator och park, förskola, grundskola, äldreomsorg, omsorg om de med funktionsnedsättning, IFO) Den kommunala ”affärsidén” ges genom lagar –Ramverket formas av kommunallagen, KL –KL ger kommunen dess befogenheter, den sk. ”kommunala kompetensen” –Speciallagar för olika områden

6

7 Hur finansierar sig en kommun? Beskattningsrätten säkerställer intäkter som kan möta verksamhetens kostnader Avgifter tas ut i en mindre omfattning inom –Förskola (maxtaxe-begränsning) –Äldreomsorg (maxtaxe-begränsning samt eget förbehåll) –Omsorg om personer med funktionsnedsättning –Hyra av sportanläggningar Staten hjälper till genom generella och riktade statsbidrag

8

9 Hur klarar kommuner behov som definieras av demografi och lagar? Tesen om det ”sammanhållna” Sverige………. –Oavsett var du bor eller verkar ska varje individ få sina lagstadgade behov tillgodosedda –Tex har du som gammal i Rättvik rätt till lika ÄO som i Uppsala trots att efterfrågan är så mycket större i Rättvik än i Uppsala ………..kräver någon form av stöd eller utjämning Tidigare hade staten en form av direktstöd genom riktade statsbidrag Ansågs vara ett ingrepp i det kommunala självbestämmandet Numera finns en utjämning mellan kommuner

10 Mellan- kommunal kostnadsutjämning Baseras på en rad faktorer såsom demografi, social status, täthet Befolkningssammansättning är det som väger tyngst dvs i vilka åldrar vi har vår befolkning Men även sådant som –Hur tätt vi bor –Andelen ensamstående med barn –Flyttningar över församlingsgränser –Vilken lönenivå som finns i grannkommunerna –Vilket klimat vi utsätts för/njuter av Varje kommuns sk standardkostnad per verksamhetsområde kalkyleras med stöd av multipelregressionsanalys Standardkostnad över rikssnittet ger bidrag, motsatsen innebär en avgift till utjämningssystemet

11 Får Uppsala bidrag eller betalas avgift? Tänk på att det rör nästan all verksamhet och att demografiska sammansättningen väger tyngst

12 Får Uppsala bidrag eller betalas avgift? Demografiska sammansättningen väger tyngst och Uppsala har en ung befolkning relativt andra med en stor del av den mellan 20 och 60 år Svaret är att Uppsala betalar ca kronor per invånare eller 500 mnkr i avgift för närvarande, vilket kommer att växa till 600 mnkr from 2016

13 Räcker det med att utjämna på kostnadssidan? Det finns rika och mindre rika kommuner Skillnaden mellan rik och mindre rik stavas –Skatteunderlag eller –Inkomstnivå hos de mantalsskrivna medlemmarna Tesen om det ”Sammanhållna Sverige” gäller även för intäkterna För att få ihop resultaträkningen i en kommun räcker det inte att utjämna för skillnaden i kostnad Intäktssidan måste också balanseras då skillnaden i skatteunderlag kan vara stor tex mellan Danderyd och Malmö Danderyd har ett skatteunderlag på 181 procent av genomsnittet medan Malmö ligger på 85 procent

14 Vem löser utjämningen på intäktssidan? Här har staten hittat sin roll, utan att komma i konflikt med det kommunala självstyret Alla kommuner garanteras en skatteintäkt beräknad på 115 procent av landets genomsnittliga skatteunderlag med viss modifikation De som ligger under 115 får påfyllt upp till 115, men beräknat med 95 procent av den länsvis genomsnittliga skattesatsen De som ligger över 115 får ett avdrag först ned till 125 och sedan ned till 115, men beräknat med 85 respektive 60 procent av den länsvis genomsnittliga skattesatsen Varför denna osymmetri?

15 Rollfördelningen politiker och tjänstemän Tjänstemän i kommuner är inte tillsatta på politiska mandat Tjänstemännen förutsätts agera utifrån sin profession Ett förenklat sätt att resonera är att politiken står för VAD som ska åstadkommas medan tjänstemännen svara för HUR det genomförs Ett exempel skulle kunna vara att politiken vill höja standarden i förskolan definierad som ”föräldranöjdhet” Tjänstemannaorganisationen får då uppdraget att vidta åtgärder som leder i önskad riktning För att kunna fungera måste det finnas en ”gyllene zon” där politiker och tjänstemän möter varandra

16 Modell för styrning av en kommun Det är åtminstone två dimensioner som ska styras –Ekonomi –Verksamhet, det medlemmarna kan förvänta sig ska finnas Ekonomin styrs genom att för en tre- till fyraårsperiod beräkna kostnaden för det åtagande som kommunen har Kostnaden beräknas per verksamhetsområde tex –Förskola –Grundskola –Äldreomsorg, eget boende –Äldreomsorg, särskilt boende –Individ- och Familjeomsorg

17 Forts styrning………………… Mot kostnaden ställs en kalkyl över dels de intäkter som kan debiteras per verksamhet dels de intäkter som erfordras för att täcka resterande kostnad (nettokostnaden) Kalkylkravet är att intäkterna ska täcka kostnaderna, ”budget i balans” Parallellt med kontroll av ekonomi förs diskussion om vilken kvalitet verksamheten bör ha Med kvalitet avses begrepp som: –tillgång på tjänst –innehåll i tjänst mätt genom tex brukarnöjdhet

18 Forts styrning………………… För verksamheten finns även en mer långsiktig styrning i form av Inriktningsmål En inriktning är mer generellt utformad och kan beröra fler områden Exempel på inriktningsmål: –”Stadsdelsutvecklingen är tillväxtorienterad” –”De kulturella uttrycken ökar i offentliga miljöer” –”Förväntningarna på alla elevers resultat är höga” –”Vård och omsorg är hälsofokuserad……”

19 Sammanfattning styrning Långsiktigt genom Inriktningsmål som målas med en bred pensel Tre till fyra års sikt –Ekonomi i balans –Kvalitet i verksamhet Således ingen traditionell budget utan tre dimensioner som sammantaget styr genom Inriktning-Verksamhet-Ekonomi

20

21 Planeringsprocessen för IVE, steg 1 Ett arbete där ekonomi möter verksamhet baserat på den inriktning som politiken signalerar De ekonomiska förutsättningarna har delgivits KSau nämnderna/styrelserna och tjänstemannaledningen Tjänstemannaorganisationen står för underlag och övervägande, leds av stadsdirektören med dennes ledningsgrupp Inom politiken är det KSau, som träffar samtliga nämnder och styrelser (även bolagsstyrelserna) i uppdrags- och ägardialoger Fokus på de frågor nämnden brottas med och potentialen att lösa dessa

22 Planeringsprocessen för IVE, steg 1 De ekonomiska förutsättningarna bryts ned till verksamhetsnivå: –kalkylera behovet av nettokostnadsersättning utifrån ny befolkningsprognos samt –förändrade åtaganden i övrigt Justera till förväntad prisutveckling för respektive verksamhet Krav/förväntan om effektiviseringsmöjligheter

23 Planeringsprocessen för IVE, steg 2 Inriktningsmålen överarbetas, ger mindre justeringar och vissa kompletteringar/utbyten Inriktningsmålen kan kompletteras med Uppdrag/Direktiv, åtgärder som ska genomföras under året Exempel på uppdrag/direktiv: –”säkra alla skolors aktiva arbete med likabehandlingsplaner” –”intentionsavtal träffas avseende nybyggnation av hyresrätter med marknadens olika parter” –”….prioritera lärarnas och rektorernas kompetensutveckling”

24 Planeringsprocessen för IVE, steg 3 Inriktning, verksamhet och ekonomi bereds inom ledningsgruppen som har örat mot politiken Ett förslag formas för respektive verksamhetsområde med fördelning till nämnd för ekonomi och uppdrag Förslaget bearbetas inom politiken vilket kan medföra justeringar/kompletteringar Beslut i KSau samt nämnder före det att KS tar förslaget till kommunfullmäktige på försommaren Styrelserna får inspel under processen men merparten senare då det baseras på uppdrag vilka kan fördelas i konkurrens (upphandling), som ett avrop eller genom ”kundval”


Ladda ner ppt "Kommunal ekonomi Likheter och olikheter, kommun-bolag System för att hantera olikheter mellan kommuner Rollfördelning politiker-tjänstemän Styrning inom."

Liknande presentationer


Google-annonser